Love Is Blind: Sweden (Love is Blind: Sverige)

Vi har varit skitseriösa hur länge som helst.

Det var ju så här vi bondade .

- Vår första dejt var ju bara skratt. - Ja.

Eyes on the prize, brukar de säga.

Och hon är verkligen första pris, enligt mig.

Du är väldigt kristen. Jag är inte kristen.

Hon säger alltid "väldigt".

Antingen är du kristen eller så är du inte det.

Om du hade träffat en ateist så hade du inte ifrågasatt värderingarna.

Inte att du inte har fina värderingar, men har vi samma värderingar?

Jag pendlar jättemycket i tankarna.

- Ja, men där kommer hon. - Och det är skittufft.

Det är vår förlovningsfest, och du går in på den osäker.

Du går ju ifrån mig. Jag vet inte vad du håller på med.

Kan jag få min telefon?

Så. Tack och hej.

Det är en olustig känsla, att du går från hundra till…

…liksom, noll.

Jag tänker mycket på vad andra ska tycka om vår relation.

Jag ser att Aron är en bra kille.

Du kan inte hitta nån bättre än han. Jag känner det direkt i min mage.

Jag trodde typ inte att jag skulle känna så här.

Jag är besatt.

Visst känns det bra?

Men… mina rutiner och mitt liv är ändå i Jönköping just nu.

Börjar du tveka på att flytta nu?

Alltså, beslutet har tagits jättesnabbt.

Vi hade ett bråk.

Och jag sa det… Jag bara: "Daniel, du vet att gaslightar mig."

Och… Han har spelat in allting. På sin mobil.

Va?

Daniel säger att du började spela in.

Nej. Jag sa: "Jag skulle ha spelat in det här så att du får höra hur det låter."

- Jag sa: "Då spelar jag in." - Du sa det efter en timme.

Hon tog upp det från början.

Nu känns det som att det är mer som att du har murar.

Snälla, ta det lugnt, liksom.

Jag vill att vi ska gifta oss.

Att jag och kärringen inte kommer överens, det är nåt annat.

Johanna är en tuff jävel. Jag hade hellre gjort lumpen igen, liksom.

Det här är mycket mer utmanande. Lumpen var ju soft.

Jag visste inte om att du var här.

Du skulle hellre göra lumpen igen.

Nej, jag skulle hellre göra lumpen än att göra om experimentet.

Och det är jag ärlig med.

Men att du kom på köpet… Då är det värt det.

Jag tyckte att det var en jättetrevlig kväll.

Det var super. Och jag, liksom…

Jag kommer inte att sitta här och hitta nånting fel.

Sen om du vill ta upp saker som inte jag tycker…

Som jag tycker är onödigt…

Som inspelningen, till exempel… Det tycker jag var en jätteonödig sak.

Förstår du att Ronja och Angelica tar mig åt sidan och säger:

"Det här med att ni spelar in varandras samtal…

…har vi reagerat på."

Jag bara så här: "Vad spännande att höra, för vi skulle inte prata om det här."

Men jag vill bara vara ärlig.

Och då berättade jag att du sa till mig: "Vi borde spela in det här samtalet."

Jag sa att jag borde spela in det här för att vi är på repeat .

Jag skulle aldrig spelat in utan att säga: "Jag kommer att spela in dig nu, Daniel."

- Då sa jag att jag spelade in det här… - Du sa aldrig det.

Du spelade in mig i en timme och berättade efteråt.

- För att du spelade in. - Nej.

Jag sa att… När hon tog upp…

Jag har aldrig hört att man kan spela in varann.

Det var du… "Det var hon som väckte tanken i mig.

För hon sa att vi borde spela in det vi pratade om."

Så sa du ju till dem.

"Så som vi går runt i cirklar, så borde det här spelas in." Så sa jag.

- Jag har inte sagt nåt annat. - Du får spela in hur mycket du vill.

- Jag skulle aldrig göra det. - Men du tog upp det.

- Jag skulle aldrig spela in ett samtal. - Du tog upp det.

- Nu går vi i cirklar igen. - Vem tog upp det här?

Jag sa: "Vi borde spela in det här." Men det betyder inte att man ska göra det.

Själva grejen var att du tog upp det med mig…

…att du ville spela in ett samtal med mig.

Och då spelade jag bara in samtalet.

Samtalet kom ingenstans så det var ingen… Det var inget fint samtal.

Men att göra det till en grej idag…

Och jag älskar Ronja och Angelica för att de tog mig åt sidan och sa:

"Du spelade in ett samtal." Då berättade jag att du tog upp det.

"Det kommer hon inte erkänna. Det är inte den Johanna vi känner."

Du kommer dit och erkänner att det var du som tog upp det.

Det var fint av dig och det är jag extremt tacksam för…

För att du verkligen stod upp för att… Ja, men…

För de bara: "Vi trodde att du var nåt jävla psykfall."

Nej, jag skulle aldrig göra det.

Men… Jag är liksom…

Jag är inte intresserad av att jag har rätt.

Och jag kommer aldrig anklaga dig för nånting…

Leta fel och vem som har sagt vad, eller vem som sa "spela in"

eller vem som inte och…

Du och jag har varit öppna om inspelningen.

Det var ingen stor grej.

Eftersom att du och jag faktiskt var öppna med att…

"Jag spelar in." "Det gör jag med."

"Här är den här inspelningen."

Det var ingen grej. För dig och mig är inte inspelningen nån grej.

Jag tycker det är där vi ska landa.

Vi ska landa i kärlek, hjärtat.

Vi har väldigt olika åsikter om saker.

Men hjärtat… Fan, jag…

Jag börjar ju bli kär i dig. Det är skitjobbigt.

- Ja. - Du känner inte så?

- Vad känner du? - Att vi går runt i cirklar igen.

- Vilka cirklar då, hjärtat? - Vilka cirklar?

Jag vill bara dig väl.

Jag skulle faktiskt vilja åka till min mamma.

Men du och jag är väl inte osams?

Du och jag behöver… Alltså, lägg av.

Johanna?

Hjärtat, kom hit.

Usch.

Hej, hur är det?

Vad gör du själv? Exakt just nu, vad gör du?

Nej, det var en fickringning, men…

Det är hela tiden nånting. Allt ska tas på så stort allvar, liksom.

Ja…

Nej, men det tycker jag inte. Nej, det upplever jag inte. Inte elakhet.

Hur var festen?

- Måste du? - Nej.

Nej.

Det var trevligt att se alla och…

Daniel och Johanna känns som att de…

Jag tycker de är så himla, så här…

- För mig är de en svår nöt att knäcka. - Ja, verkligen.

Men det är också lätt att glömma bort att…

Vi har bara känt varandra i en månad.

Jag har aldrig varit i en relation tidigare

där man har vetat efter en månad hur man är i en konflikt,

hur man kommunicerar, hur man… Alltså, så.

Så är det.

Jag känner att du och jag har kommit väldigt långt,

men vi har också en massa grejer.

Ja.

Vi har pratat och du har sagt att du flyttar upp.

- Ja. Jag hoppas det. - Nej, men…

- Vad? - Vadå "jag hoppas det"?

Men jag måste få jobb.

- Men du är ju läkare, liksom. - Jo.

Läkare kan man väl vara var som helst, eller?

Jo, men jag är ju… Jag håller på med en specifik grej.

Ja, ja, men alltså…

Jag kan inte flytta upp och jobba med nåt jag inte vill jobba med.

Men liksom…

Kan du tänka dig att ta ett jobb som inte är…

…exakt det du vill göra?

Oavsett…vad jag gör,

så kommer det vara ett jobb som är annorlunda.

Jag kommer inte att ha…

…samma möjligheter här uppe.

Men jag har inte fått jobb än. Jag vet inte när.

Men i ditt perspektiv, är det några månader, ett halvår, ett år?

Så snart som möjligt.

- Och det är? - Jag har inte fått jobb så jag vet inte.

- Nej… - Men så snart som jag bara kan.

Jag har ingen ambition om att ha ett distansförhållande.

Nej, vad skönt.

- Är du ute efter det? - Det vill jag höra.

- Ställ den frågan istället. - Ja, men varför säger du inte bara det?

Men du frågar: "När ska du flytta upp?" Jag vet inte.

Ja, men du måste ändå ha ett mål, eller?

Snälla, jag måste få jobb. Jag måste bli klar med min ST.

- Jag kanske inte blir klar i augusti. - Nähä?

- Är inte det klart? - Jag måste bli klar med allt.

Du sa att du skulle vara klar i augusti.

Nu känner jag att du har förskönat det här lite.

- Det har jag väl inte? - Jo.

Varför då?

"Så snart som möjligt" för mig är… Om din ST är klar i augusti,

då är "så snart som möjligt" för mig i september.

Det går ju inte. Jag har tre månaders uppsägningstid.

Okej, det hade jag ingen aning om.

Alla har tre månaders uppsägningstid.

Då blir det september, oktober, november?

Så måste jag få jobb också.

Du sa till mig att det är ingen stress.

Men nu gick det från att vara augusti till att bli februari…

Det handlar inte om det.

Jag ska säga ja till dig vid ett altare

så jag skulle vilja veta när du tänkte att vi ska kunna bo ihop som ett par.

Jag tycker inte att det är optimalt att gifta sig och sen bara:

"Nu ska vi ha distans i ett år." Alltså nej, jag är inte skitpepp på det.

Det är inte du som…

- Det är inte jag som vadå? - Det är inte du som kastar om ditt liv.

Nej.

Så att…

Ja.

- Vad tyckte du om kvällen? - Så himla intressant.

Det var också kul att se Ibbe och Annie. Alltså…

Underbart par.