Love Forever (Kärlek fårever)

Det blev inte som jag tänkt mig.

Livet.

Jag vet inte. Det är så mycket jag saknar.

Tänker du på nåt speciellt?

Jamen, som när jag var i din ålder till exempel.

Jag kunde ju komma hem med fem, sex killar från krogen.

Kunde jag inte välja vem jag ville vara med, så...

Jag tog allihop.

- Och nu tänker du ofta på det? - Ja. Det gör jag verkligen.

Vad händer i dig då?

- Hur menar du? - Nej, men...

Framkallar de här minnena

ångest, skuld...?

Men va? Är du dum?

- Förlåt? - Men har du inte fattat?

- Nej. - Fattar du inte att jag saknar det?

Det var väl frågan? Är det något du saknar i ditt liv?

Ja, jo.

Jag kunde ju få vem jag ville.

Jag bara pekade, vi gick hem, hade lite kul.

Vad jag menar är...

Vet du vad jag verkligen kan säga att jag ångrar i mitt liv?

- Nej. - Att jag gick och gifte mig.

Jag menar, herregud, hur korkad får man vara?

Då var ju precis allt det roliga slut.

Nu... är vår tid tyvärr slut.

Men skulle du vilja boka in ett nytt möte?

- Hanna var det, va? - Ja.

Får jag ge dig ett råd?

Gift dig aldrig.

Då är livet över.

Surprise!

- Vad håller ni på med? - Vi kidnappar dig.

- Nej, jag har ju en klient! - Det är min moster.

Lycka till, Hanna.

Glöm inte att svara ja.

Skål för Hanna.

En pinot noir till tolvan.

- Skål! - Skål!

- De har kidnappat mig. - Ja, jag anade att något var på gång.

Alltså, jag blir nog ganska sen.

Hoppas de är snälla mot dig.

Ja, ja, ja.

Puss och kram, älskar dig.

Älskar dig, puss puss.

- De har möhippa för Hanna. - Jaså?

- Så hon hade inte förbjudit det? - Tydligen inte.

Var Linda med?

Ja, jag antar det.

Kul.

- Hon kommer förstås på bröllopet? - Ja, det är ju Hannas bästa kompis.

Ja, självklart.

- Det måste du ju fatta, Marco. - Ja!

Absolut. Herregud, jag bara frågade.

- Det gick bra, ser jag. - Jaha, där är du.

Ja, det gick bra.

Jag körde en liten rövare och sa att jag hade fått ett högre bud.

Då skrev han på direkt.

Det gamla vanliga tricket. Grattis.

Tack, älskling.

Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan ditt stöd.

Vad tycker du?

Om vadå?

Om klänningen.

Jaha. Ja, fin.

Den klär dig. Fina färger. Du ser lite yngre ut. Smalare.

Den är till bröllopet.

Men för fan, det där hade jag förträngt.

- Lägg av nu, Martin. - Ja, men när går båtjäveln?

På fredag, för hundrafemtielfte gången.

- Hela fredagen? Är det drop in-båt? - Ja, precis.

- Jag går och kollar på biljetterna. - Nej, strunt i det.

Vi måste ändå ändra, jag har möten hela fredagen.

Jag har också min solarietid på fredagar, som du vet.

- Vi får åka på lördag. - Det är ju samma dag som bröllopet!

Vi har lovat att komma en dag tidigare för att hinna träffa hans föräldrar.

Ja, men ibland blir livet inte som man har tänkt sig.

Jag begriper inte vad fan de ska gifta sig för överhuvudtaget.

Kanske för att de älskar varandra.

- Jaha, det tror du? - Ja, det tror jag.

De känner ju inte varandra. Det känns som ett fyllebröllop i Las Vegas.

De har varit ihop i ett år nu.

Förstör inte det här, Martin. Tänk på Hanna.

Det är det jag gör.

Ja.

När sorken gifter sig ska det vara lite extra.

Jag förstår, pappa, men det är viktigt att det blir som Hanna har planerat.

- Och jag, för jag har också planerat. - Jo.

- Du, är mamma där? - Jo. Majgun! Det är Samuel i telefonen.

- Jo? - Hej, mamma.

Fick du mitt mejl om hur vi vill ha bröllopsdagen?

Mejlet? Jo, det har jag läst.

- Ja, för det är jätteviktigt. - Men du, vi har full kontroll här.

Det kommer att bli perfekt.

- Du kan lita på oss, Samuel! - Jo.

- Okej, bra. - Kram. Vi ses snart.

Kram.

Jag har hittat den perfekta klänningen.

Alltså, jag älskar den.

Nästan lika mycket som jag älskar Samuel.

Det hade varit så fint att få vara med.

Jag vet, men vi vill att det ska vara litet och intimt.

Det ska vara jag, Samuel och de närmsta.

- Vad fint. - Men jag lovar att ta massa bilder.

Ska du gå?

På bröllopet?

Ja...? Eller...?

Linda är ju nästan familj. Vi har känt varandra sen första klass, så...

Jaha. Så det finns en tidsgräns?

Nej, det gör det inte.

Men... det ska ju vara ett litet bröllop.

Kan vi få mer shots?

Det fixar vi.

Woh!

- Skål. - Bästa stunden på dagen.

Oh yeah.

Du? Jag har tänkt på en grej.

Hur i helvete ska du palla att ha Hannas farsa som svärfar?

Ja, jag fattar.

Första intrycket kan göra att man tycker att han är lite svår.

Men när man verkligen lär känna honom så är han ännu vidrigare.

Jaha. Men hur funkar han med dina föräldrar?

Vi får se.

- De har aldrig träffats? - Nej.

Lycka till. De kommer att älska varandra.

- Vi ses imorgon. - Ja.

Hanna!

- Hon sover. - Jaha.

Det blev lite... mycket.

- Jag fattar. - Ja.

- Har ni haft det bra i alla fall? - Ja.

Jag ville bara inte lämna din blivande fru.

- Tack. - Det var inget.

Du...

Du vet att Marco kommer på bröllopet också, va?

Det är helt lugnt.

- Tack för att jag får ta med Jacob. - Jacob?

Min nya kille.

- Hej då. - Hej.

Fan!

Hanna!

- Mamma ringde. De kommer inte. - Vadå, till bröllopet?

Jo, men inte imorgon som vi hade bestämt.

Jaha. Men det gör ju inget.

Jo, nu får jag skämmas inför dina föräldrar.

Nej, älskling, det är ingen fara. De bryr sig inte om sånt.

De har säkert massor att fixa också. Här.

Vänta, jag ska bara ta lite vatten först.

Hur mår du?

Jag skulle ha gjort som du och vägrat möhippan.

Jag tror de hatar mig nu.

Varför det?

De kom på att Linda är bjuden.

Aj då.

Är jag jobbig?

Ja.

Men jag älskar dig ändå.

Jag förtjänar inte dig.

Jo.

Det är jag som har haft tur.

Jag har inte tid att må så här.

Jag måste hämta klänningen och jag har inte packat.

Och jag borde ringa din mamma

och se så att hon vet hur vi har planerat bröllopet...

Älskling, jag gjorde det i går. Allt är under kontroll.

- Allt? - Ja, jag tror det.

Jag vet det.

Okej. Bra.

- Då tar jag en dusch. - Mm.

Då går vi vidare. Hur går det med Bergsgatan 7?

Det är riktigt bra respons på annonsen.

Älskling, hur var det med Bergsgatan?

Jo, vi har bara fyra personer som anmält sig till visningen hittills.

Just det. Ni har väl inte glömt att jag och Jacob är lediga den här helgen?

- Va? - Ja.

Vi ska på bröllop på Gotland. Det har jag sagt till dig.

Ja, just det.

Topp!

Ja, det är en konkurrents dotter som ska gifta sig.

Okej.

Martin Kjellners dotter.

Mördar-Martin?

Ja, precis. Linda är ju barndomsvän med hans dotter Hanna.

Det är hon som gifter sig.

Nej, men vi får väl klara oss utan Linda några dagar, eller hur?

Och så måste ni ju klara er utan mig också.

Ja, det brukar gå bra.

Jag sa det också, men då började han spela svår.

Jag sa rakt ut: "Du är rökt. Du sitter i skiten och det vet du."

Jag tror säkert att vi kan ta över den där byrån redan i augusti.

Vänta lite.

Om han hade fokuserat mer på sitt arbete...

Kan du lägga på?!

...i stället för att se snygg ut...

Martin!

Oj, förlåt.

Douglas, vänta. Det kom in nån hysterisk människa och började skrika.

- Vad vill du? - Det finns inga flygbiljetter kvar.

Och det finns inga bilplatser på båten.

Hyr en bil i Visby då.