Eden

Världsekonomin har raserat efter första världskriget.

Fascismen sprids. Folk är desperata efter en utväg.

Dr Friederich Ritter och Dore Strauch lämnar Tyskland

och reser över jorden till den obebodda ön Floreana

bland Galápagosöarna.

Ritters isolerade existens blir känd

genom hans brev,

som plockats upp av fartyg som sällan passerar.

POSTLÅDA

Att skriva en radikal ny filosofi som kommer rädda människan från sig själv.

Vad är livets verkliga mening?

Smärta. I smärta finner vi sanning.

Och i sanning... räddning.

Inspirerad av vittnesmål från de som överlevde.

Kära mor, när du får det här brevet,

kommer vi ha sålt våra materiella egendomar,

ock köpt en enkelresa till Galápagosöarna.

- Harry! - Unge Harrys hälsa

har fortsatt försämrats.

Vi har inte råd att ta doktorns rekommendation

med två år på sanatorium.

Och Heinz har inspirerats av Friederich Ritters sökande

efter en bättre existens.

Är det här Floreana?

Vad förväntade du dig? Paradiset?

Förlåt att jag åkte utan att säga hejdå.

Orkade inte en föreläsning

om hur jag gift mig med en krigsskadad man.

Äntligen!

Jag gör bara vad du alltid lärt mig,

stödjer min man.

Det är sant att det här inte är livet jag föreställt mig,

men jag ville inte behöva välja

mellan att betala hyra och köpa mat. Inte längre.

Och kom ihåg, Harry,

dr Ritter har inga tänder, så stirra inte.

- Det ska jag inte. - Vi byter om.

Det står att det är en 45-minuters vandring i uppförsbacke.

Du måste tro att jag är galen, och det är jag kanske.

Eller, så kanske världen blivit galen,

och att fly den är det vettigaste att göra.

Tiden utvisar det.

Evigt din, Margret.

VINTER 1932

De ber. Vi borde gå.

Larva dig inte. De är ateister.

Hej!

Ursäkta. Hej!

Breda leenden. Harry, du med.

Ursäkta. Mitt namn är Heinz Wittmer.

Det här är min fru, Margret,

och min son, Harry. Ni måste vara dr Ritter.

Och ni är hans fru, Dore Strauch?

Nej.

Är ni inte Dore?

Det är jag. Men jag är inte hans fru.

Äktenskap gör en sjuk.

Vad för er till Floreana?

Ni, såklart.

Er historia inspirerade oss att börja om på nytt.

Hade vår historia att göra med safarikläderna

och fjärilsnätet?

Ber om ursäkt. Tidningen sa att det det är så här man klär sig.

Vilken tidning?

De publicerar dina brev.

Du har varit en sensation i Tyskland i över ett år.

Sa breven att jag kommit hit för att vara själv?

De har gett mig puckelrygg.

- Finns det fler av de här? - Ja, många.

Här.

Kom.

Titta på min trädgård.

Tack.

Då vi är vegetarianer, är det här vår huvudsakliga mat.

- Taggtråd håller svinen borta. - Finns det svin?

Vildsvin. Kor. Hundar.

Finns många skadedjur.

Många skadedjur.

Var du en barnbrud?

Ursäkta?

Jag... Jag tittar på dig. Och din son. Gör matten.

Harry är inte min son. Hans mor gick bort.

Jag är Heinz andra fru.

Vill du komma och hälsa?

Herregud, de är så ytliga.

De är lite dramatiska,

men de fångar magin i ert liv här.

Inget med livet här är magiskt.

Vet du hur lång tid det tog att göra den här trädgården?

Tolv månader. Sen finns problemet med vatten.

Vilket problem?

Det finns inget. Inga sjöar. Inga floder. Inget.

Det finns bara två små källor som samlar regnet.

Låt dig inte luras av vår framgång, herr Wittmer.

Ingen annan har lyckats överleva,

livet här är gräsligt, frustrerande.

Att misslyckas är oundvikligt.

Tog du med mat i ryggsäcken?

Nej. Gör det inte. Skräm den inte. Det är en Goliath.

Dess bett kan döda dig.

Allt på den här ön kan döda dig.

Vi kom inte hit för att slappna av.

Exakt varför kom ni?

Min son hade tuberkulos.

Läkaren föreskrev sanatorium, men med situationen i Tyskland

har inte ens en statsanställd som jag

råd med det.

Friederich hatar omsorgen jag ger honom.

Varför?

Att älska ett djur är att uppmuntra

vår småaktiga mänskliga önskan efter konstant kärlek.

Burro.

Hur illa är det i Tyskland?

Det är fruktansvärt.

Nej, det är oundvikligt.

Jag vet inte.

Alla älskar att slåss för frihet.

Sen blir vi lata.

Demokrati leder till fascism som leder till krig.

Demokrati. Fascism. Krig. Upprepa.

Har fru Strauch botats från sin multipel skleros?

Hon kommer det.

Det är underbart. Får jag fråga hur?

Du, och resten av världen får veta det när jag är klar med mitt manuskript.

Dore!

Låna Wittmers din åsna.

Här har ni det.

Man kan sova i grottorna.

Pirater karvade ut dem för många år sen. De håller er någorlunda torra.

Källan är där, för vatten.

Ta tillbaka åsnan ikväll, annars blir Dore rasande.

Är det vår vattenkälla?

Jag gillar inte dem.

Hon är en enkel hemmafru, han är en naiv byråkrat.

Och deras son, herregud. De kommer behöva så mycket hjälp.

Vi ville vara isolerade,

nu är vi invaderade av den här familjen.

Det är fel mot människan,

som är beroende av att du gör klart det här arbetet.

Vad säger Nietzsche?

Det är kaos...

"Råder jag dig att älska din nästa?"

Nej, det...

Nej. "Fly din granne".

Jag bosatte dem i grottorna.

Herregud.

Det är omöjligt att odla däruppe.

Ja. Du är ett geni.

De far innan regnsäsongen är över.

Jag hatar det här!

Andas! Andas. Kom igen.

Samma dröm?

Heinz, jag är sen.

Jag har missat tre menstruationer.

Är du säker?

Gratulerar, min älskling.

Ut! Gå! Du! Ut!

Det kommer bli bra.

I människans historia,

har vi lurat oss själva att tro att en bättre värld existerar

precis utom räckhåll.

Kristna kallar det "himlen".

Hinduer kallar det "nirvana". Muslimer kallar det "paradiset".

Jag kallar det en lögn.

Gud är död. Bara människan existerar.

Hej!

Hej, dr Ritter.

Om vi vill ha en bättre värld, måste vi fixa den...

Förlåt att jag stör, jag undrar om jag kan låna er Burro.

Vi måste ta upp resten av provianten.

Vildhundarna kom och åt vår mat.

Tyvärr, Burro är upptagen.

Vi måste fixa världen i det här livet, inte vänta på nästa.

Hur går skrivandet, dr Ritter?

Rinner ur mig som en flod.

Bra att höra.

Det är tydligt att de lider.

Ska vi knulla?

- Ditt dåliga ben? Okej, bra. - Ja, det är okej.

Okej.

Kontrollera andningen. Koncentrera dig.

Nej, Dore. Blunda.

Jag vet.

- "Till sinnet som är stilla..." - "Till sinnet som är stilla..."

"överlämnar sig hela världen".

Jag överlämnar mig till dig.

- Förlåt. - Sluta, Dore.

- Nej, akta. - Vad?

- Min tand. Den är infekterad. - Vad?

- Dore. - Lugn.

Titta på mig.

- Jag tittar på dig. - Andas.

- Andas. - Andas.

Idioter.

Señorita? Landstigningsbåten är redo,

och allt på stranden är precis som du bad om.

Jag kommer.

Jag är perfektionen förkroppsligad.

OSCAR WILDE DORIAN GRAYS PORTRÄTT

Mina herrar, jag presenterar Hacienda Paradiso.