Love is Blind (Love Is Blind)

LOVE IS BLIND ÅTERTRÄFFEN

Läget?

Välkomna allihop…

- …till Season Ten Reunion. - Välkomna till Season Ten Reunion.

LOVE IS BLIND ÅTERTRÄFFEN

En perfekt tia, tycker jag.

Lugn, ni ska få alla era brännande frågor besvarade ikväll.

Men först vill vi välkomna

den 150 tidigare deltagarna från de gångna säsongerna.

- Just det. - De är här ikväll!

- Välkomna hem, alla. - Välkomna.

Man får så många härliga minnen

när man ser era ansikten.

Titta, damerna blir rörda.

Ja.

Jag ser några legender från säsong ett.

Vi har GG…

…Kelly, LC, Diamond…

…Damian and Carlton.

- Och Cameron. - Cameron.

Jag ser Micah och Jess. Härligt.

Vi har också Megan Fox här.

Och Leo. Som har sin klocka med sig.

Och Dave. Synd att din syster inte kunde komma.

Titta, även sötisarna kom.

På tal om sötisar, varmt välkomna, ni gifta par som är med oss ikväll.

Brett och Tiffany.

Zack och Bliss är här.

Chelsea och Kwame.

Amy och Johnny.

Daniel och Taylor.

Garrett och Taylor.

Och så förstås Cameron.

Hej. Lauren är visst hemma med bebisen.

Grattis igen till er båda.

Men roligt att du kan vara här ikväll.

- Kul att se dig. - Så roligt

att ha er alla här ikväll.

Det känns som en återträff.

Vi kan inte tänka oss ett bättre sätt att fira tio år med Love is Blind.

Och nu har vi saker vi alla måste göra.

En applåd för våra tjusiga damer och mycket stiliga…

- Just det. Inga medelfula. - Inga medelfula.

Väldigt stiliga herrar från säsong 10.

- Just det. Min hemstat, O-H… - Hio!

- O-H! - Hio!

En applåd för Brittany.

Devonta.

En applåd för Connor.

Bri.

Jess.

Chris.

Emma.

Mike.

Alex.

Ashley.

Jordan.

Amber.

Christine.

Och Vic.

- Okej. - Varsågoda och sitt.

Känn er som hemma.

Många av er här idag vet hur det känns att sitta här på estraden.

Så de ska inte behöva vänta längre.

Vi sätter igång direkt.

Vi startar med Vic och Christine.

Deras rena och vackra kärlekshistoria är bland de finaste

vi har sett i Love is Blind.

Tack för att ni kom. Gratulerar båda två.

- Tack. - Tack.

Jag har sagt det till folk förut, och jag tycker att ni,

och många håller med, men det du sa,

Vic, i kapslarna, var bland de finaste och mest vältaliga sätten att

sammanfatta experimentet i ett nötskal.

"Jag kan inte se dig, men jag ser dig."

Vic, du fick oss andra att skämmas.

- Ingen slår den repliken. - Jag tänkte, alltså!

Det var verkligt.

Christine målade en bild med mig utan att jag nånsin såg henne.

En bild av vänlighet, av kärleksfullhet,

en bild av min lojalitet. Nån som var osjälvisk,

gudfruktig. Alla såna aspekter

var färger som kombinerades på ett sätt,

och jag tänkte: "Jag ser personen men jag ser inte färgerna." Faktiskt.

Vackert sagt.

Den första gången för säsongen som vi följt sju par.

Producenternas val.

Tyvärr fick inte fler än sex åka till Mexiko.

Hur kändes det att bli utvald att åka till Malibu?

Det kändes logiskt på flera sätt,

för vi visste från dag ett att vi var nummer ett för varann.

Vi kanske inte visste det före kapslarna.

- Men… - Fint.

Jag tänkte: "Det är logiskt."

Mina vänner sa: "Du är för tråkig för reality-tv."

Ni vet…

Jag kom för att finna min person, framgång…

…så jag var mer än nöjd.

Mer än nöjd.

Ja, och producenterna trodde tydligen på er som ett par.

Det är första gången vi valt att följa sju par.

Jag är så glad för det,

och så glad att ni vill fortsätta

och dela er historia med oss och hela världen.

- Tillbaka i Ohio… - Just det.

…fann vi att ni bodde i olika städer.

Christine bodde i Cleveland och jag i Columbus.

Det slutade med att vi flyttade till Columbus,

och nu skapar vi ett hem tillsammans.

Så långt har vi kommit. I alla fall i Columbus.

- Ja. - Ja!

Vad är det bästa med att leva med Christine?

Det bästa med det är att hemmet är ett riktigt hem.

Jag menar, lappar runtom i huset:

"Ha en bra tid med studenterna."

Uppmuntrande lappar om en ny publikation.

Psalmer och bibelställen på lappar på min dator.

Alltså, såna…

Såna saker. Det är hemma.

Jag gråter redan.

Christine, nu är det din tur.

Det finns så mycket bra.

Det bästa för mig är nog att komma hem till honom varje dag.

När jag öppnar dörren

står hans skrivbord rakt fram.

Han är det första jag ser, vilket gör mig glad.

Oavsett hur dagen har varit, när jag får se honom

och gå fram och ge honom en kyss och prata lite,

- det är min favoritdel av dagen. - Ja.

Oj, ni två är äckligt perfekta.

Det kändes på tv, men med er här är det ännu starkare.

Vic, Christine träffade din mor och dina systrar först vid vigseln.

En syster tjänstgjorde faktiskt vid vigseln.

Jag undrar, har ni hunnit umgås med varandras familjer?

Jadå.

Den fjärde juli tillbringade vi tid i New Jersey

där en av mina systrar bor. Och hela familjen kom ut dit…

För typ en picknick, ett firande. Så hela familjen var där.

Några av dem visade dig visst

några karibiska dansrörelse och så.

Så vi hade trevligt.

Ett av de första minnena med familjen.

Och vi firade jul i New York med hans familj.

Min släkt bor mest i Cleveland eller södra Ohio,

så lättare att köra dit, så vi åker mycket.

Vi har haft mycket familjetid.

Vi ska umgås med familjen ikväll,

- så… - Fint.

- Är din mamma här? - Mamma Melody är också här.

Ja, för vi vet hur bra hon tycker om dig.

Jag gillar det. "Han är så snygg. Får jag säga det?"

Ja, mamma, det får du.

- Du får säga vad du vill. - Fint.

Och att se er sitta och prata med henne

kändes väldigt äkta.

Men en annan stark stund mellan er i kapslarna var

när Vic talade om din far, Christine,

och frågade om du förlät honom för saker

som hände i din barndom.

Har du talat med honom, och har Vic träffat honom än?

Ja. Vic var en stor del i det. Det var en av de första sakerna

vi gjorde efter bröllopet, inom en månad.

Vi tog kontakt och bestämde ett möte.

Först var tanken att de inte skulle träffas.

Vi tog det sakta. Han körde mig dit och satt i bilen.

Jag träffade min pappa och så mot slutet

frågade pappa om jag dejtade nån, och jag bara…

Då kom Vic faktiskt in och fick träffa honom.

Vi bröt bröd tillsammans och har träffat honom några gånger.

Jag förlät honom. Jag skrev det i en bok vi gav honom.

Jag vet inte om han har läst den

men det var terapeutiskt att skriva det,

så jag har den förlåtelsen.

Det var en tyngd som rullade av mig, tack vare Vic faktiskt.

- Så fint. - Det är bra med stöd.

Att ha nån som ger en kraft att…

Så fint. Vi älskar er. Och tack.

- Vi älskar er. - Tack.

USA älskar er och vi är glada att ni har det så bra.

Vi återkommer till er om ett tag.

Men först ska vi titta in hos vårt andra gifta par

från säsongen.

Jordan och Amber, hur mår ni?

- Inte illa. Nervöst. - Allt bra?

Vi satt som på nålar för er,

och undrade vad som skulle hända tills ordet "ja" kom ur din mun.

Hur har ert första år som gifta varit?

Det varade fyra månader. Så vi är inte ihop längre.

Har du en följdfråga?

Tja, det verkade svårt för dig att säga det.

Det är nervöst att sitta inför så många.

- Ja. - Jordan, det var en besvikelse att höra.

- Vi hejade på er. - Vi var också besvikna.

Det var mycket som förändrades under den tiden.

Jag kan säga att vi pratade om det i kapslarna, men…

Jag vet att hon hade problem med tillit efter tidigare pojkvänner.

Och de hade sårat henne på olika vis.

Jag kände att jag hela tiden försökte reparera

en tillit som jag inte brutit.

Det tog hårt på mig.