LasseMajas Detektivbyrå - kameleontens hämnd

Mina barn.

Här. Försiktigt.

Så. Gå!

Under den högsta plats längst ner i det djupaste mörker-

ska min kära skatt få vila.

Ve den som försöker stjäla mitt äpple!

Då skall jorden rämna och det högsta ska bli det lägsta!

Så lyder min förbannelse.

Din usling! Jag ser nog att du kastar lystna blickar mot min skatt!

-Ers nåd, jag försäkrar... -Ut!

Skynda på! Ingen ska bli rikare än jag. Hertig Valle av Valleby.

-Men ers nåd... -Ut!

Ingen ska få stjäla min skatt. Barrikadera porten!

Lasse?

Lasse? Vad håller du på med?

-Jag är upptagen. Kom. -Sluta läs.

Det är nåt skumt på gång.

Jag har spanat på juvelerarbutiken hela morgonen.

Ture Modig håller på med nåt hemligt paket-

-och Muhammed Karat är superstressad.

Muhammed Karat är på väg mot museet.

-Vad är så skumt med det? -Han hade en mystisk ask med sig.

Han kanske blir pressad på pengar av en skurk.

Maja, du jagar skurkar som inte finns.

Ska du säga, som letar efter en sagoskatt.

-Kolla. Polismästaren. -Undrar vart han är på väg...

Hur lever livet med er då, Lasse och Maja?

Din högra sula knarrar, Lasse.

-Hör ni, jag har ett viktigt ärende. -Vad ska du göra?

-Det är en... -En överraskning?

Ja, det skulle man kunna säga. Nåt som varje polismästare behöver.

Både till nytta och sällskap.

-Välkommen till Valleby! -Tack.

Välkommen till Valleby! Som sagt.

-Är du ensam? -Ja, jag är ogift.

Det har aldrig känts riktigt rätt förut.

En gång var det nära ögat, men hon hade inte rent mjöl i påsen.

Ganska tragisk historia, faktiskt.

Jag menade om du var ensam polis här i Valleby.

Jaha? Jo, det är jag.

Nu for jag visst iväg lite här.

Ja, men inom polisen så måste man väl ligga steget före.

Alldeles riktigt.

Jag hoppas verkligen att du ska trivas hos oss, Katja Örn.

En mystisk kvinna? Men hur såg hon ut då?

-Mystisk? -Nej, hon såg glad ut.

-Och Polismästaren också. -Polismästaren har en fästmö!

-Hon kom med båten! -En fästmö? Polismästaren?

Har han inte annat att göra än att träffa damer på arbetstid?

Det är inte säkert att det är hans fästmö.

Ta med nåt gott till polisstationen och gratulera från mig.

-Hej. -Hej.

-Hon sa ja. -Till dig?!

Ja, till mig.

-Va? -Barbro har sagt ja.

-Grattis! -Vad roligt!

-Vi ska gifta oss. -Det var den mystiska asken.

Vi måste ju fira och göra en tårta!

Äh! Äntligen bröllop. Tack.

Det var så länge sen här i Valleby.

Sätt dig. Varsågod och sitt.

Varsågod.

Hej. Kom in.

Får jag lov att presentera Katja Örn - min nya sekreterare.

-Sekreterare? -Det här är Lasse och Maja.

Mina medhjälpare. De har räddat min stackars nacke många gånger.

-Ska inte poliser bära uniform? -Vi är inte poliser utan detektiver.

Jo, Valleby är en lugn, fin och trevlig stad. Det är den.

Men det har skett en del märkliga händelser av brottslig karaktär.

Det måste man medge.

-En hel radda med skurkar. -Och bedragare.

-Men nu har brottsvågen lagt sig. -Efter regn kommer sol.

-Eller? -Det var så sant som det var sagt.

Nu är Valleby så där härligt Sömnigt igen.

-Dötråkigt. -Nej, men det är ju roligt också.

I morgon till exempel. Vallebydagen. Den firar vi varje år.

Till minne av hertig Valle. Vallebys grundare.

-Han gömde en stor skatt. -Ja, det är bara en sägen vi har här.

Det är därför ingen hittat den, för alla tror att det är en saga.

"Nu är Valleby så där härligt sömnigt igen." Hur kan han säga så?

"Ve den som försöker stjäla mitt äpple. Då ska jorden rämna"-

-"och det högsta ska bli det lägsta."

"Det högsta ska bli det lägsta." Vad menas med det egentligen?

Vad är det där?

Där är ingången till skattkammaren och det gyllene äpplet.

Det som gör att man blir rikast i världen?

Precis. Hertig Valle ville inte att någon skulle bli rikare än han själv.

Så han stängde in sig med äpplet och alla sina pengar.

Smart.

Något måste hända snart. Jag ruttnar.

Conny, det är dags! Du är en fri man.

Vallebybor! Vänner!

Det är dags att kora vinnaren i Vallebybladets tävling!

Vallebys mest populära person.

Vinnare är ingen mindre än vår egen polismästare!

Bravo!

Motiveringen lyder:

Polismästaren uppfyller tävlingens alla tre kännetecken-

på hur en sann Vallebybo bör vara.

Ödmjuk, klok och...

Ja, det tredje har vi inte riktigt kommit på ännu.

Vad kan det vara för nåt då?

Som polismästare kanske jag bör slå ett slag för att man inte ska stjäla.

Bra!

Ja! Hederlig!

De orden ska jag rista in i mitt hjärta.

Tack ska ni ha!

Ja!

Vänta lite, Polismästaren.

Efter allt vad du har gjort för Valleby har vi ännu en överraskning.

Vi har låtit Ture Modig skapa en byst av dig.

Ett fyrfaldigt leve för Polismästaren! Han leve!

Hurra, hurra, hurra, hurra!

-Fruktansvärt! -Ja, det är en symbol för döden.

-Döden? -Ska man se det som ett hot?

-Vad menar du med det? -Har du några fiender?

Omöjligt. Polismästaren är Vallebys mest populära person.

Jag har hållit på med den här bysten i flera månader.

Men vem skulle vilja ha en byst av Polismästaren?

Det måste vara personligt. Frågan är varför?

Och vem?

Vi kan ta med bevismaterialet och kolla om det finns fingeravtryck.

Ja, förutom dina då, Polismästaren.

Det är säkert bara nåt bus. Det finns inga skurkar kvar i Valleby.

Nej, hör ni, nu måste jag in och hjälpa Katja.

Hon är ju så fräsch... Ny menar jag.

Ny på jobbet, menar jag.

Det var länge sen vi sågs, du och jag, Polismästaren.

Är du redo för en liten lek? Tjuv och polis?

Tjuv och polis!

Hörde du det, pappas lilla älskling?

Vi ska snart bli rika, du och jag.

"Hederlig"? Ska det vara någonting att skryta med det?

Vi har stora planer för dig, Polismästaren.

Vi tänkte slå två flugor i en smäll, förstår du.

Vi ska hitta Hertig Valles skatt.

Men först, min kära polismästare, ska vi hämnas på dig.

Kameleonten är en snabb reptil Fångar flugor med ett smil

Tungan snabb som indianens pil Det är kameleontens stil

Än så är jag grön Än så är jag röd

Tungan åker ut så är flugan död

God morgon, Polismästaren.

-God morgon. -God morgon.

Men Polismästaren, vad har du på dig?

-Jag hittade inte min uniform. -Ja, men pyjamas?

Ja, jag får väl anmäla mig själv för förargelseväckande beteende.

Ja, jag har ju en i reserv.

Tack.

Jag sov så dåligt i natt. Jag drömde konstigt.

Det är fullmåne och de flesta sover dåligt då.

Jaha, är det fullmåne? Ja, det förklarar ju saken.

Och så är det ju den där förfärliga historien med dödskallen.

Det var nog bara ett skämt.

I så fall var det ett mycket dåligt skämt.

Vad fin... Vad fint du har gjort här.

Ordningsamt och trevligt.

Du är också fin.

I uniform menar jag, när du har den på dig...

-Så där ja. -Snyggt.

Jag har sökt på polismästare plus dödskalle.

Det finns ingenting.

Pröva dödskalle plus byst.

Nej, ingenting där heller.

Det är nåt vi missar. Polismästaren är inte till så mycket hjälp.

Han ska ju hela tiden vara med den där Katja Mås.

Örn.

Jag fattar inte hur han kan tycka att hon är viktigare än fallet.

-Han är säkert kär. -Hur vet du det?

-Vadå? -Att han är kär.

-Han verkar lite världsfrånvänd. -Är det så man blir?

Ja, man bara tänker på den personen hela tiden.

Man kan få ont i magen och man rapar lite, och sen kan man inte äta.

Inte äta? Hjälp vad jag är hungrig, är inte du det?

Nej, eller jo.

-Ta en till. -Tack.

-Mm. De är goda. -De är lite torra.

-Har väl legat ett tag. -Hur länge då?

Ja... Ett par månader kanske.

-Kanske mer. -Kanske det kanske.

"Under den högsta platsen i det djupaste mörker."

Vad är högt? En skyskrapa? Nej, det fanns ju inte på medeltiden.

"Jorden ska rämna och det högsta ska bli det lägsta."

Vad är det som är högt och kan rasa ihop? Ett berg?

Nej, en vulkan!

Vad är det där?

Försiktigt.

-Det var mig ett litet ägg. -Men vad tror du det kan vara?

Jag skulle gissa på en nätpyton.

Eller möjligtvis en kaukasisk pungmes.

Fram med nycklarna, Krister. Låt barnen ta reda på vem som lagt ägg.

Nej, ljuset är trasigt, vi kan inte gå in här då.

-En armen gång kanske. -Asch, kom nu.

Men vad är det med dig?

Nej, jag är inte mörkrädd när det är ljust.

Ni klarar väl er själva? Nu fick jag ett väldigt viktigt ärende.

Jaha ja, eller...

God natt då.

Ursäkta! Ursäkta! Du kan inte gå omkring med så dammiga skor-

-när du har sällskap med en så vacker dam.

Jaha? Nu har jag ju inte riktigt sällskap.