The Baytown Outlaws

Öppna!

Det är jag.

Vi har anhållningsbeslut för en Hector De la Taco,

så skicka ut honom.

Ni har kommit till fel hus.

Låt mig bekymra mig för det, killen.

FBI här! Varför i helvete öppnar ni inte? Kom igen!

Rart. Hörni, putas, ni har tio sekunder på er att sticka härifrån!

- Okej? - "Putas"?

Du, vi fick en dålig start, okej?

Det har du jävligt rätt i!

Okej! Ta ett steg tillbaka

och ta ännu en titt på våra kvalifikationer.

Assistent McQueen, kan du visa din bricka för den trevlige unge mannen?

Jag ser inte ett skit!

Den här behöver du inte längre.

Sluta! Om du hade lärt dig språket,

vet du vad du skulle kunna säga nu?

Vet du vad du skulle kunna säga? "Hörru,

det här är ett stort misstag. Jag är en federale. Jag har en fru!

Jag har fru och barn hemma! Snälla, låt mig inte dö!"

Men det enda du gör är att pladdra på ditt språk.

Som om jag förväntar mig att alla snackar amerikanska i Mexiko.

Herre jisses! Jag menar, vad ska jag...

Säg mig vad jag ska göra.

Du har väl ett jobb? Du städar toaletter, klipper gräs,

eller vad fan du nu gör. Och det här gör jag.

Jag skjuter folk i ansiktet. Fattar du?

Nån ville bli av med dig. Vet du vem de gick till? Den här killen.

Okej? Så jag är ledsen. Men bara så du vet,

det är inget personligt. Okej?

Det här kommer du inte att tro.

Vadå?

Vi är i fel hus.

Det kommer aldrig att sluta väl!

Du lyssnar inte! Du är som MacGruber! Förbannat också!

Det var som tusan.

- Sheriffen? - Vad har hänt?

Det är rena massakern. 13 döda, mängder av droger,

- vapen och annat skit i en enda röra. - Så vilka är offren?

De verkar inte vara några speciella.

Typiska langare och pundare.

- Några vittnen? - Du vet hur det är.

Ingen hörde eller såg nåt, ingen vill prata med snuten.

Ja, det låter bekant.

Fyll i alla papper och ta hand om kropparna.

Lägg rapporten på mitt skrivbord.

Jag tog mig friheten att ropa ut det i radion

för att få tag på de skyldiga.

- Varför gjorde du det? - För att snabba på det hela.

- Tror du inte att jag klarar mitt jobb? - Jag tänkte bara...

Gör inte det! Gör aldrig det.

Gör bara som du blir tillsagd.

- Inget. - Nej!

Inte ens hälften.

Det måste bli nån ändring! Vi riskerar livet för ingenting.

Rena dyngan!

Jag är trött på att rövknullas stup i kvarten, hör du det?

Fy fan!

Jag skulle köpa en pool för de där pengarna.

Tamejtusan! Helvete!

Lägg av! Stick iväg, bitch!

Tur att jag inte vill spöa upp dig!

Slösa inte med maten, din jävel.

- Kan jag hjälpa dig? - Fan!

- Förlåt, du skrämde mig. - Sån är jag.

Jag heter Celeste och jag vill gärna prata med dig och dina vänner.

Vänner? Jag har inga vänner.

Jag har mina bröder.

Jag har mitt hus. Min bil.

Jag har en sexig liten chica framför mig.

Men vänner har jag inga.

Vill du bli min vän?

Jag såg er i morse.

Jag vill gärna anlita er.

Du har kommit fel. Vi var i kyrkan i morse.

- Jaså? - Ja.

Så det var tre andra vita killar som såg ut som ni

som massakrerade ett hus på Bacon Street?

Jag undrar hur ni lyckades komma undan trots alla vittnen,

och utan att ha varenda snut i delstaten efter er.

Vad gjorde en söt tjej som du i ett sånt område?

- Jag skulle anlita en man... - För att göra vad?

Ta tillbaka min gudson från min exman.

Pax.

Tusan! Kukblockerande jävel!

Jag vet inte om du har förstått vad vi sysslar med.

Det är inte direkt vårt expertområde.

- Jag har pengar. - Hur mycket?

Tio tusen.

Att rädda folk är inte riktigt vår grej.

Varför ber du inte snuten?

De gör det gratis.

25 000.

Fem tusen i förskott.

Kom in och träffa killarna.

Det är det här jag snackar om. Raka linjer, inget som sticker ut.

Inget jävla hydrauliskt skit som stör.

Det handlar om att du, Sal, kan transportera vad som helst

i den här begagnade Hyundai Sonatan. Och här är skälet.

Dolda utrymmen som har smorts in med kaffebönor och talk

så att ingen knarkhund kan sniffa sig fram till dem.

Det är riskfritt, och så här dags nästa månad

kommer jag att ha en hel jävla uppsättning såna.

- Satan, vad grymt. - Hörde du? Det är grymt.

Vad sägs? Ska ni göra några resor åt mig?

Abso-jävla-lut, Carlos.

Vi är gärna dina jävla kurirer, Don Carlos.

Men vi måste snacka om vår andel.

Det är ju vi som tar alla risker.

Jag kom precis på att jag behöver batterier och toapapper.

Och den där Brad Pitt-filmen.

Den där han förvandlas till en jävla bebis.

Jag har dåligt med mjölk och lite annat.

Undrar var jag kan hitta allt på ett och samma ställe.

- Walmart. - Wal-jävla-mart. Just det.

Jag älskar när du stoppar in "jävla" mitt i ett ord.

Det ska jag börja med.

Ni förstår, jag ser liksom...

...mitt framtida imperium som ett brottslighetens Walmart.

Vi skulle alla kunna vara Sam Walton.

Det är mitt jobb.

Och när mina fotsoldater börja snacka skit om andelar

och procentdelar och sånt... Det är ju partnersnack.

Och jag behöver ingen partner.

Jag behöver leverantörer, pengaindrivare, yrkesmördare och kurirer.

Och i ditt fall, Padre,

smålangare från trädgårdsavdelningen.

Av en händelse var det där jag hittade dig.

Jag gillar verkligen dig, Padre. Och din son.

Jag uppskattar all skit ni har gjort för mig

som inte skulle göra Gud stolt.

Men somliga saker måste stoppas innan de ens har börjat.

Partnerskap leder till ärelystnad.

Ärelystnad leder till ett ord som sällan används numera:

myteri.

- Pappa, vad är det? - Dåliga nyheter.

Hör upp, skithögar. Det här är Celeste.

Hon vill ge oss en satans massa pengar för att röva tillbaka hennes gudbarn

från svinet till exman. Var det så?

- Jag antar det. - Okej då.

Jag ska ta fram akten över saknade personer,

så fixar vi det hela åt dig.

Är du helt galen, brorsan?

Den store killen där är Lincoln.

Den storkäftade fikusen här är McQueen.

Och jag heter Brick.

Har du nämnt att kidnappning inte direkt är vår grej?

Jag var där i morse.

Var du i kyrkan?

När jag såg att ni sköt ihjäl alla och stack utan en skråma

visste jag att ni var de rätta.

Skitsnack. Vad är haken?

Ja. Varför går du inte bara till snuten?

Struphuvudet krossades när han var liten. Han kan inte prata.

- Jag sa att vi skulle göra det. - Varför gör han

- nåt så korkat? - Ni är min enda chans.

Jag vill få bort Rob från all skit.

- Chansen försvinner på tisdag kväll. - Ser vi ut att vara FedEx?

- Håll käften. - Håll käften själv.

- Håll käften. - Håll käften själv.

Jag snackar med damen. Håll käften!

Jag vill ha sinnesfrid.

Det kan inte snuten ge mig.

- Tror du att vi kan ge dig det? - Ja.

Grips han kommer han ut efter 18 månader och jagar mig.

Vi är inte Bröderna Oodie AB.

Nu är vi det. Hon har gett oss 25 000 skäl att starta firman.

Fem i förskott.

Det här är vad vi har väntat på.

Det är vår chans.

Du vill ju bli en familjeman, Clark.

Okej.

Okej, damen. Vi tar dina pengar.

Vi kommer att ta tillbaka grabben. Men om snubben...

- Carlos. - Om han är lika galen som du påstår,

varför har han då inte dödat dig?

Han försökte.

Så när ni drar

vore det schyst om Lincoln kunde köra en fot genom skallen på honom.

Har damerna fler frågor?

Henry, du har nån som väntar på kontoret.

- Vem? - Anthony Reese, en ATF-agent.

- Och söt. - Jaha. Tack för det.

Jag får lov att fräscha till mig innan jag går in.

Agent Reese. Henry Millard.

- Angenämt, sir. - Nja...

- Vi ser inte ofta agenter här. - Jag förstår varför.

- Hur rör man sig i den här hettan? - I sin egen takt.

Nå, hur kan jag stå till tjänst?

Jag vill ställa några frågor angående skottlossningen

som ägde rum nyligen. Vi tror oss vara de misstänkta på spåren.

- Jaså minsann? - Ja, sir.

Det är en intressant region ni har.

Med jämna mellanrum är det ett stort antal våldsbrottslingar

som försvinner, eller hittas döda, men det finns aldrig några ledtrådar.

Brottsfall bara...försvinner. Väldigt märkligt.

Att ställa mördare inför rätta är tydligen

inte prio ett för oss.

Okej. Känner du till bröderna Oodie?