No One Lives

Snälla, hjälp mig!

Nej!

EMMA LEVER

Jag vet inte. Det blir inte detsamma.

Tro mig, det blir detsamma.

Jag kommer att sakna allihop.

Sånt är livet, Betty. Ibland måste man flytta på sig.

Få det inte att låta som om det inte är ditt fel.

Inget ont som inte för nåt gott med sig. Eller hur?

Du har ett sjukt sätt att se på saker och ting.

Hade jag inte det... skulle du nog inte vara så kär i mig.

Smickra dig inte.

Jag är trött. Vi stannar och sover nånstans.

Hej! Du vill väl inte ha en vägbeskrivning?

Jag har 15 rum som väntar på dig.

Jag vet vart jag ska, men dessvärre behöver jag bara ett rum.

Jag klagar inte. Jag behöver bara ett kreditkort.

Oj.

Söt och ung.

-Jag föredrar såna. -Japp.

-Vilket ovanligt namn. -Ja...

Pappa hade en obönhörlig passion för historiska referenser.

Då ordnar vi det här.

Vad...sägs om nummer 8?

Oändlighet. Jag gillar det.

Här är det igen.

Polis och FBI genomsöker området norr om Spokane-

-i jakten på ledtrådar som kan leda till arvtagerskan Emma Ward.

Inristningen är troligtvis ett halvår gammal.

Det står: "Emma lever". Det är omöjligt att datera det exakt-

-men utväxten på just det trädet tyder på ett halvår.

Inristningen gjordes troligen på våren vid... efter bortrövandet.

Smart tjej.

Tycker du?

Jag hade nog inte tänkt på det.

-Nu har hon en chans. -Man har alltid en chans.

Men du vet ju hur det brukar sluta.

Ta av handduken.

Jag är ledsen.

Jag är ledsen för allt.

En man som saknar känslor är ledsen.

Jag saknar inte känslor.

Jag hanterar dem bara annorlunda.

Måste allt med dig vara annorlunda? Jag tycker om det normala.

Jag skulle ändra mig om det gick. Men jag kan det inte.

Säg bara att du inte älskar henne mer än mig.

Jag älskar henne inte mer än dig.

Det har jag aldrig gjort.

Det var bara annorlunda.

Ta i lite.

Lätt för dig att säga.

Det är inte sant.

Jack, gör mig en tjänst och öppna grinden.

-Varför? -För att jag vill att du öppnar den.

Tack!

-Problem! Problem! -Hoag!

Hem, ljuva hem.

-Vilka är det där? -Älskling...

Följ mig. Jag sköter snacket.

Är det inte lite sent för snack?

Amy, ge mig mobilen.

För helvete!

-Det räcker! -Satan!

-Du tänker ju aldrig efter! -Han hade en telefon.

Du har en telefon. Ska jag skjuta dig?

Varenda snut i området hörde det där. Vilken röra.

Förlåt att jag räddade oss! Vad trodde du skulle hända?

Att vi skulle sitta och dricka te tillsammans?

-Du sa att de var på semester! -Nu är de på permanent semester.

-Åt helvete med det här! -Det här är rent för jävligt.

Gråter han, för fan? Gråter du?

-Ethan, vi lägger ner det här. -Va? Men hur blir det med alla...

-Lägg ner, sa han! -Som om vi aldrig varit här. Kom igen!

Jag var tvungen.

-Jag är hungrig. -Gå och ät, då.

Och lämna dig ensam? Visst.

Gå och ät middag med din flickvän.

Kan du försöka vara rationell?

Jag vet vad du gjorde därute.

Du har fel.

-Var föreslår du att vi äter ikväll? -Låt se nu...

Kör rakt fram i ungefär 3 mil och ta till höger på väg 21.

Där finns ett ställe som heter Helen's. Suverän mat, jättegoda biffar.

-Toppen. Tack. -Behandlar killen dig väl?

Då så. Roa er nu, så ses vi när ni är tillbaka.

-Det handlar om henne, va? -Skulle det kunna handla om nån annan?

Kan vi bara avnjuta en trevlig middag?

Det lär inte vara svårt att få bord här.

Jag ska komma ihåg att inte beställa fisk.

-Jaså? Ett tecken på förlåtelse? -Hejda dig nu.

Känn er som hemma. Slå er ner varsomhelst.

Det här är en väldigt lugn period. Amber kommer strax.

Amber! Gäster!

Hejsan! Jag heter Amber.

Dagens fisk är en fin sanktpersfisk och köttet är en hängmörad entrecôte.

Har den hängt länge för att ingen beställer den?

Väldigt lustigt. Vill ni börja med nåt att dricka?

Vin.

-Fan. -Helen, ölkanna.

Har du ingen humor, Hoag?

Jag måste få ha... mitt lilla roliga.

-Han är en riktig psykopat. -Jag är en lagspelare!

Du har blivit en riskfaktor, min vän. Och min satans plånbok är tom.

Ethan har rätt. Du bjuder idag.

Om du lyckas gottgöra det här kanske vi kan bli vänner igen.

Precis.

Är du också arg på mig?

För om jag måste ta nån skit från dig idag...

...ska jag förvandla din pung till en satans mössa.

-Jag sa bara... -Håll käft tills du har varit med lite.

Jag ska pissa.

Säg inte att du bantar.

-Man måste ju hålla formen. -Det är inte klokt.

Ska du säga.

Hej! Är ni härifrån?

Jag tror att de är dövstumma.

Jag tror för fan att de är dövstumma!

-Vi är på genomresa. -Jaha.

-Flyttar ni? -Byter stad.

Reser ni med alla era världsliga ägodelar?

Det här är min enda världsliga ägodel.

Säger du det? Hur mycket är hon värd för dig?

-Vi vill inte bråka. -Lägg av, okej?

Hörru! Om jag ville höra från ett rövhål, skulle jag slita upp ett nytt åt dig.

Förstått?

Som jag ser det... så ser din flickvän på mig som om jag vore oaptitlig.

Som om jag vore nån du inte ens ville lära känna.

Ohyfsad, är det så?

Låt bli.

Ja, låt bli. Du är inte den typen.

Tro mig, jag kan den typen.

Låt inte min vän störa er. Han roar sig med att skrämma turister.

-Bu! -Kom igen nu.

Nu går vi. Ursäkta oss.

Rör på dig!

Skit inte där jag brukar äta.

Är jag verkligen din enda världsliga ägodel?

Du om någon borde veta att jag menar det.

Vad i helvete är det där?

Vi kan plocka delar från den.

Och får man fråga var ägaren till detta lyxåk är?

Han återhämtar sig på bensinstationen.

Därefter får Ethan övertala honom om att samarbeta.

Jag vill inte att du blandar in min brorsa i dina skitaffärer.

Det är nån rik liten snobb som var på rätt ställe vid rätt tillfälle.

Efter bara lite tortyr har vi koder till bankkort och all sån skit.

Du tycker att vi ska fixa kontanter genom att kidnappa turister?

Är inte det här gottgörning? Låt mig vara, för helvete.

Sjabblar du en gång till är det slut med dig. Uppfattat?

-Var är vi? -Världens ende.

-En komiker. -Tycker du att det här är lustigt?

Har de gjort dig illa?

Vad tror du?

Jag har fattat ett beslut.

Snälla, förlåt mig.

Inget prat, gullet.

-Jag klarar det inte längre. -Håll käften, sa jag.

-Nej, Betty. -Det har varit en upplevelse.

Vad i helvete?

-Vi ses i nästa liv. -Nej...

-Nej! -Vad fan?

Vad i helvete?

Bort från henne.

Du är död, din jävel.

Där tar du fel. Men det här bör reda ut missförståndet.

Handklovar. Det var första misstaget.

Har ni aldrig hört talas om buntband?

Kom här. Kan jag få lite jävla hjälp, tack?

Det är för sent för sån här jävla skit, Flynn.

-Vad i helvete är det där? -En tjej jag hittade i bakluckan.

Fy fan! Hon luktar som en toalett!

Okej, okej! Stå stilla.

Jag ska ta bort den här och du ska stå stilla.

Sådär ja.

Hon bet mig, för fan!

Hörru!

-Vad fan är det för skrik? -Hela helvetet bryter lös därnere.

-Klockan är halv tre. -Tjejen gapar som en jävla galning.

Ta det lugnt, Amber.

Flynn kidnappade visst paret från restaurangen.

-Lägg av. -Allvarligt.

-Jag måste kolla det. -Du måste ingenting.

-Jag måste gå. -Nej!

Vad fan är det som pågår?

Flynn hittade henne i bakluckan.

Var är han? Ni har väl dödat honom? Snälla, säg att han är död.

-Vem är "han"? -Åh gud...

-Vad är det som pågår? -Vi måste härifrån. Vi måste...

-Kalla på Ethan via radion. Nu! -Nej! Vi måste ta oss härifrån!

-Varför får jag inte gå? -Vad gjorde du i bakluckan?

Svara honom! Svara!

Han var tvungen att flytta för han visste att de skulle komma.

-Vad fan pratar du om? -Han kommer att hämta mig!

Börja med att säga vad han heter.

Han har inget namn! Han kommer att komma hit och döda er allihop.

-Pappa, Ethan svarar inte. -Försök igen.

Han kommer inte att svara, han är... Han är redan död.

-Hur fan vet du det? -Håll käften, Flynn!

Snälla, ring polisen!

Ni måste för fan vara efterblivna!