Pasolini

Akta dig. Om du inte hedrar mig, så akta dig. Jag känner dig.

Vi fångade henne för att hon gick ut med sin mamma.

Hennes idiot till mamma kastade sig i floden för att skydda henne.

Hon drunknade framför ögonen på den här lilla ängeln.

Är det masochistiska skådespelare?

Om jag valde dem så är de det.

Är sex politiskt?

Självklart. Det finns inget som inte är politiskt.

När er sista film släpps, som baseras på "Sodoms 120 dagar"

kommer ni återigen att bli nån som chockerar?

Att chockera är en rätt.

Att chockeras är ett nöje.

Och de som vägrar att bli chockerade är moralister.

Varför engagerar ni er inte längre?

På vilket sätt?

Ni är inte längre en politisk aktivist.

Det är jag mer än nånsin.

Blir ni nånsin nostalgisk

för den tid då folk förolämpade er på gatorna?

De förolämpar mig fortfarande.

Ger det er en sorts njutning?

Jag avvisar det inte för jag är ingen moralist.

Vilka yrkeskvalifikationer föredrar ni: poet, romanförfattare

dialogförfattare, manusförfattare, skådespelare eller regissör?

På mitt pass

skriver jag helt enkelt författare.

Käre Alberto.

Jag skickar mitt manuskript så att du kan ge mig råd.

Det är en roman men den är inte skriven som riktiga romaner.

Språket är som det i essäer, artiklar

personliga brev och till och med poesi.

Här är rådet jag ber om.

Är det som jag har skrivit nog för att på ett poetiskt vis uttrycka

vad jag ville uttrycka?

Jag vill att du ska veta att romanens huvudperson är vad han är.

Trots likheterna mellan hans berättelse och min

tycker jag att han är motbjudande.

Romanen är inte längre användbar i mitt liv.

Det är ingen kungörelse: "Jag existerar."

Det är inledningen till ett testamente.

Ett bevis på den lilla kunskap som man har samlat ihop.

Och den är helt olik vad man väntade sig eller inbillade sig.

Älskling...

Kom igen.

Så där, ja.

Så där ja. Kom igen.

Ninni...

Pierruti.

Mamma.

Du är tillbaka. Vi har varit långt borta från varandra.

Jag går upp, mamma.

Hur mår du, Pierruti? God morgon. Bara bra.

Hur var din resa? Den gick bra.

Graziella. Ja.

Du borde läsa Sciascias nya bok. Ta den från skrivbordet.

Det är en bra bok. Tack. Jag ska läsa den.

Carlo Levi ringde för att säga hej.

Chefen på La Stampa vill att du ringer honom.

Jag rättade ditt tal för Radikala partiet.

Jag lade det på ditt skrivbord. Okej, tack.

SOCIALIST MÖRDAD VÄN SKADAD

FLICKA ÖVERLEVDE

SKJUTEN AV MISSTAG

Carlos var inte den enda viktiga person som hängav sig åt firandet.

Målet för karriärister, snobbar

ämbetsmän och byråkrater med sina fruar.

Han var inte ensam om att få otur att se bra ut.

I mitten stod statschefen, motorn.

Inom demokratin fortsätter kungarnas heliga spel.

Kunglighetens högtidliga liv är ett protokoll för borgarklassen.

Han går in. Kaos omslöt honom.

På sistone har jag blivit angripen av journalister.

Journalister kopplade till ENI. ENI?

Så många besvikelser. Därför har jag gjort det på mitt sätt.

Försäkra amerikanerna om att regeringen inte vill beskatta oljan.

Cazzaniga är mycket ansedd i Vatikanbankens krets.

Agnellifamiljen skickar hem pengar genom Vatikanbanken.

Andreotti är ärligheten själv.

Säger han att bomberna inte är vårt problem så är det inte vårt problem.

Då anpassar vi oss.

Berättarkonsten, som ni mycket väl vet, är död.

Vi är i en period av sorg.

Min är inte en berättelse, det är en parabel.

Dess betydelse är förhållandet mellan författare och formen han skapar.

Berättarkonsten, som ni mycket väl vet, är död.

Vi är i en period av sorg.

Min är inte en berättelse, det är en parabel.

Dess betydelse är förhållandet mellan författare och formen han skapar.

Andrea Fago, "mannen som äter"

tog som vanligt Alitalias flyg DC9 en klar eftermiddag om våren

med destination Kapstaden.

Varsågod. Tack.

Vad heter ni, fröken? Caterina.

Caterina? När är vi framme, Caterina?

Vi landar klockan tolv.

Äter ni lunch med nån? Nej.

Får jag bjuda ut er? Varför inte.

Det kunde ha varit några fridfulla och underbara timmar i luften.

Först Egypten.

Nilen...

Gröna träd...

Palmer. Åkrar...

Gulbruna små byar...

Och så... Sudan.

Och den oändliga, södra öknen. Makalöst rosa.

Öknens rosa färg är verkligen imponerande.

Men ännu mer imponerande är dess oändlighet.

Den fortsätter oavbrutet, och är oförändrad

från Khartoum ända till Rudolfsjön.

Det som gör öknen skrämmande

är att det inte är en öken

utan ett enormt, tomt land. Bortglömt av Gud och människorna.

Det var i mitten av denna öken som flygplanet störtade.

Allt som jag berättar för er

utspelade sig inte i vår värld, utan inuti mitt huvud.

Det hände inte i verkligheten, utan i min fantasi.

Det slutade inte enligt livets motstridiga lagar

utan enligt mitt förnufts motstridiga lagar.

Andrea Fago såg männen gå mot honom.

Gamla män som han kände väl.

Han tittade på dem. Kände igen dem i tystnad.

Sen öppnades hans mun i ett enormt leende som tände hans ögon.

Det leendet, gåtfullt för att det var för innerligt mänskligt

hade sitt ursprung i tanken:

"Kontinuiteten mellan mig och dem som går från dem till mig är bruten."

Jag är en form vars kunskap är illusion.

Det här är listan på intervjuer om Salo.

Tack.

Advokaterna vill definitivt ha premiären i Milano.

Vi lär ha störst chans att ta oss runt censorerna där.

Jag hoppas att de har rätt. Var positiv. Vill du ha?

Lite. Ja.

Susanna, den här skickades från Gaetano Perusini till Pier Paolo.

Från Rocca Bernarda.

Vi har också Furio Columbo. Ja, det är för La Stampa.

För deras litteraturbilaga. De behöver göra det snart.

De kanske kan komma i eftermiddag. Okej. Jag ringer dem.

Graziella, vad har ni gjort de senaste dagarna?

Vi var i tallskogen i Castel Fusano. Ett fint ställe med vackra blommor.

Tyckte du om Stockholm, Pierruti?

Ja, mammetta, men du och jag kan aldrig bo där.

Nobelpriset till Montale, då?

I Stockholm sa jag att Penna borde ha fått det, inte Montale.

Hur mår Sandro? Har du träffat honom nyligen?

Sandro är sjuk och fattig.

Han klagar över att han inte kan tugga.

Jag förstår inte varför han inte vill använda sina löständer.

Han börjar ringa hit om nätterna och pratar och pratar och pratar.

Förra gången lade Susanna ner luren och fortsatte att titta på tv.

Du borde skriva ner vad han säger istället. Han är en bra poet.

Det är Laura.

Här är hon.

Hej, Laura. Hej, kära Graziella.

Vad vacker du är. Här är hon.

Hej, Susanna. Hej.

Hur mår du? Bra.

Hej, raring. En stol?

Hur var din resa? Bra. Din?

I Zagreb försökte din vän Jancs‚o döda oss hela tiden.

Han filmade dygnet runt. I början lät han mig inte improvisera

men mot slutet regisserade jag orgiescenerna också.

Jag älskade de socialistiska skådespelerskorna.

De smörjde in fittorna med hemorrojd salva för att dölja rynkorna.

Jag använder det också, fast här. Det fungerar jättebra.

Jag har inte råd med fin kosmetika, så jag tar vad jag kan.

Vill du ha? Nej.

Jag saknade italiensk mat i Jugoslavien. Maten är hemsk.

Kommunism och god mat kommer inte överens.

Pier Paolo, jag har nåt till dig.

Jag hoppas att du gillar det. Traditionell kroatisk musik.

Och nåt till tjejerna.

Den här får du, raring. Tack.

Och Susanna. Tack.

Den är speciell. Ska jag sätta på den?

Ja. Jag hoppas att du gillar den.

Vill du ha lite vin? Ja, det vill jag.

Du kan ha dina smycken där.

Dubbade du verlkigen djävulens röst?

Ja, Graziella. Jag jobbade för djävulen. Hollywoodfilmer...

Hjälp en som reciterade mässan, fader.

Visst är den bra? Jag ska visa hur kommunister dansar.

Nej. Snälla. Håll den här. Jag ska visa.

Jag fick bra lektioner.

Bra.

Ett, två, tre. Ett, två, tre.

Hon borde ha mer smink. Du är så fin.

Kom igen, Graziella, kom och dansa med mig.

God kväll. God kväll.

God kväll. God kväll. Stig på.

Vill ni ha kaffe? Vatten, tack.

Hur mår ni? Bra, tack.

Varsågod. Tack.

Ni har ensam börjat ett anfall mot institutioner, ideologier, individer.

För att förenkla diskussionen kallar vi det "situationen":

De generella förhållanden ni kämpar mot.

Men låt oss säga att er fantasi har magiska krafter.

Ni viftar med handen och allt det där försvinner.

Allt som ni hatar.

Men här då? Skulle ni lämnas ensam utan hjälpmedel?

Ja, jag förstår.