The Marvelous Mrs. Maisel

Vem utbringar en skål på sitt eget bröllop?

Vem gör så? Vem står mitt i en balsal

efter tre glas champagne och på tom mage,

riktigt tom.

Att få plats i den här klänningen krävde flytande föda

tre veckor i rad.

Vem gör så?

Jag.

Den här dagen är perfekt.

Det är som en dröm, eller mardröm om du är min pappa.

"Hur mycket kostar blommorna. Vem äter fyllda champinjoner?

Har cateringpersonalen en aning om vad judarna gick igenom

för ett par år sedan?"

Två tårtor, en att äta. Vi är väldigt glada.

Men den här dagen har planerats länge.

Alla som känner mig vet att jag planerar.

Som sexåring bestämde jag att rysk litteratur skulle vara mitt huvudämne.

Som tolvåring hittade jag min signaturfrisyr.

Som trettonåring annonserade jag att jag skulle gå på Bryn Mawr College.

Och bo i Katherine Hepburns gamla rum.

Från första dagen visste jag att det var ett lyckat beslut.

Min rumskompis Petra var snäll och fet, vilket var perfekt.

Jag hade någon att äta med som inte skulle ta min pojkvän.

Det luktar så gott.

Campusområdet var gammalt och elegant,

med byggnader täckta av murgröna och fönster med färgat glas.

Smör med monogram.

Va?

Det var en magisk plats där smöret var vackert

och där jag skulle lösa världens mysterier

och träffa fantastiska kvinnor, eldsjälar

som skulle komma att upptäcka världen med mig.

- Herregud, det bränner. - Det ska göra det. Det är blekmedel.

- Det är hemskt. Jag hatar dig för det här. - Det var din idé.

Lyssna aldrig på mig. Jag är knäpp.

Varför har inte du ont?

- Jag är från Kansas. - Jag vet inte vad det betyder.

- Hur länge till? - Tio minuter.

- Jösses Amalia! - Vart ska du?

- Vart ska hon? - Jag vet inte.

Midge?

Midge!

- Hur länge till? - Nio minuter!

Du milde tid!

Men alla dessa fantastiska äventyr var bara en uppvärmning

inför mitt slutgiltiga öde.

Jag skulle träffa en man.

En perfekt man.

Han skulle vara över 190 cm lång och blond,

och han skulle heta Dashiell eller Stafford eller...

Joel. Joel Maisel.

Bästa inledningen sedan Iceman Cometh.

Joel Maisel var min riddare i skinande rustning,

en gåva från Gud, och han tyckte jag var lysande.

Han tog mig till gallerier, poesikvällar och grekiska dramer...

- Ursäkta mig, fröken? - Tack, raring.

Hon kommer behöva den där.

Det var Misty Dream, damer och herrar.

Hon är bara arton år...

i hundår.

Jag ska lämna skämten åt vår nästa artist.

Han har nyss muckat från marinsoldaterna,

eller nåt liknande patriotiskt dravel.

En applåd för

Lenny Bruce.

- Det är han jag ville se. - Han kan inte vara roligare än Misty.

Tack.

Så jag läste en artikel i tidningen.

Några ungar, åtta och nio år gamla,

sniffade lim för att bli höga.

Det är de här barnens fel att musiker

börjar med grejer de inte borde.

Jag fantiserade om hur det hände.

En kille ensam på sitt rum.

Det är lördag. Killen spelas av George Macready.

Då ska vi se.

Jag är ensam på mitt rum och det är lördag.

Jag ska bygga ett flygplan.

Jag ska bygga en Lancaster.

Bra strukturell design. Balsaträ.

Jag skär ut det, sandpapprar.

Dags för lite lim. Jag smetar ut det på en trasa och...

Oj.

Jag är hög.

Alla de saker Joel lärt mig.

- Vet du vad jag vill ha? - Säg inte en oskuld, snälla.

Jag vill att du ska skratta varje dag för resten av ditt liv.

Bra, men inte nu.

Nej, inte nu.

Jag har haft riktig tur.

Jag har underbara föräldrar, jag har haft ett bekvämt liv,

och även om jag visste att kärlek är underbart

hade jag ingen aning om att den kunde motivera

- vad jag betalat för klänningen. - Vad jag betalat för klänningen.

Vi är väldigt lyckliga.

Och för att det är bättre än jag nånsin drömt om

tänkte jag att jag skulle ställa mig här idag

och berätta för alla er att jag älskar denna man.

Och, ja, det är räkor i vårrullarna.

Miriam!

Rabbi! Hon skojar.

Visa mig den Bibel där det står att du inte får äta räkor.

Leviticus. "Vad som inte har fenor eller fjäll

- skall du icke äta." - Men sa han "räka"?

FYRA ÅR SENARE

Lutzi! Vi har rabbin.

- Va? Var? Hur? - Fick veta idag.

Min mamma svimmade, ringde fyra personer, svimmade igen.

På Yom Kippur i år

kommer Rabbi Krinsky bryta fastan hemma hos oss.

Ni behöver lite lamm. Rabbin älskar lamm.

Ursäkta, jag håller på att beställa här.

- Ursäkta mig. Vad vill du beställa? - Fläskkotletter.

Sätt hennes fläskkotletter på min nota. Jag kan inte tro det.

Rabbin har varit arg på oss sen bröllopet.

Det tog fyra år av ursäkter och en dreidel

med autograf från Sammy Davis Jr.,

- men nu har vi den jäveln. - Oförskämt.

Vill du ha dina gratiskotletter? Knip ihop, då.

- Leverans på torsdag? - Efter tio.

Jag tar några kakor.

Vi har rabbin!

Antonio, jag har en kaka åt dig.

Tack, mrs Maisel.

Jerry, fin slips. Och en kaka åt dig.

Tack, Jerry.

Perfekt. Du är perfekt.

- Hallå? - Har du berättat för alla om rabbin?

Vad tror du jag är, en skrytmåns? Hur är det på jobbet?

Jag tror vi sålde något idag. Hur går det med steken?

Den kommer vinna priser.

Bra. Vi behöver det.

Jag går på först kl 01.45 ikväll.

- Usch. - Jag smet från mitt lunchmöte

och skyndade till centrum,

- men killen som har Gaslight... - Baz. Du måste lära dig hans namn.

Visst. Baz gav mig ändå den sämsta tiden.

- Han hatar mig. - Oroa dig inte. Vi ordnar det.

Han ser mig inte som en riktig komiker.

Jag är ingen riktig komiker ännu,

men om han skulle ge mig en bättre tid...

- Vi ordnar det. - Kl 01.45.

- Ingen är där kl 01.45. - Inte? Vi ordnar det.

Vad skulle jag göra utan dig?

- Börja kl 01.45. -Hejdå.

Så servitören säger: "Okej, jag smakar den."

Han ser ner i skålen och säger: "Var fan är skeden?"

Och kunden säger: "Just det."

Så han hade inte fått en sked?

- Och det var därför han inte åt soppan. - Ingen sked.

Man kan inte äta soppa utan sked.

Kul skämt.

Penny, kan du ta Mitchell till Als kontor?

- Absolut. - Al går igenom detaljerna med dig.

Jag kommer skratta över den där skeden i en vecka.

Jag såg Funt nere i hallen.

Skickade honom till Als kontor. Han är okej.

Ska du till Village ikväll?

- Midge kommer när som helst. - Joel Maisel, komedins kung.

Visst.

Imogene vill så gärna se dig uppträda, jag förstår inte varför.

Jag ser dig fjanta dig hela dagarna.

Jättekul. Kan jag ta den?

- Allvarligt, när kan vi komma? - En taxi väntar där nere.

- Hej, Archie. - Varför lät du honom vänta?

Vi kunde tagit en annan taxi.

Jag vet, men chauffören har äktenskapsproblem

- och jag ville inte skicka iväg honom. - Så jag kommer nästa vecka?

Nästa vecka. Varför inte?

Hejdå, Archie.

- Godnatt, Penny. - Godnatt.

Män är gjorda av ben, säger en del Och en fattig man av muskler och ben

Muskler och blod och skinn och ben

Ett svagt sinne Och en stark rygg...

- Fullt hus. - Det kommer det inte vara kl 01.45.

Är det det enda du kan tänka på?

Sätt dig. Låt mästaren jobba.

Sankte Per, ropa ej Jag kan inte gå nånstans

Jag har sålt min själ till en företagsman...

Fan!

Gaslight. Vad är det om?

Ja, vi har öppet. Vet inte, när alla har dragit.

Dr Salk borde uppfinna ett vaccin mot idioter.

- Ja? - Jag söker Baz.

På tjotta, nere till höger.

Jag väntar tills han är klar.

- Stek? - Den är till Baz.

- Har vi betalat kaffekillen? - Ja.

- Det står inte här. - Herregud, Baz.

Hej, Midge. Är det där...

Jag har gjort en stek.

Din man är nog inte så nöjd med sin tid ikväll.

Han är nöjd med vilken tid som helst.

Det finns bara ett litet problem. Vår dotter är sjuk

Ont i öronen, och kl 01.45 är så sent. Jag vet inte vad jag ska göra...

Hade inte er son mässlingen förra veckan?

Va? Ja, det hade han.

Och veckan innan hade din mamma engelska sjukan?

Ja. Väldigt smärtsamt.

Och förra månaden bröt din svägerska tån.