200 บรรทัดแรก
Hannah? Din assistent hälsade att du var här.
Vi hade gärna väntat-
-men vi fick just en syn av hur Aglaeca tänker mörda oss.
Aglaeca tycks ha varit en verklig person.
Hennes öde finns gömt i en sjömans- visa som nämns i spegeln här.
Sen kan vi ta reda på vad hon har för oavslutade affärer.
-Hjälper vi henne går hon nog vidare. -Det brukar ju funka för oss.
-Vi har inte sovit på över ett dygn. -Victoria har kört ut mig.
Du kan bo hos mig. Carson har flyttat in i vindsvåningen.
-Ja, gör det! -Hittar du nåt i arkiven?
I min liggare nämns en sjömansvisa skriven på 1800-talet.
Den beskriver Aglaecas död.
1949 gjordes en enda inspelning.
Vinylsingel.
Historiska föreningen hade den till 1975. Nån lät bli att återlämna den.
Lånad av en Mac. Där har vi en adress vi kan börja på.
-Har han kvar den, tro? -Det är vår enda chans.
Sen befriar vi hennes ande och undslipper dödsförbannelsen.
"Kapten Douglas Marvin."
Säkert? Det är kyligt.
Jag sätter mig inte i din dödsbil. Jag vill ta mig till jobbet.
Då ses vi där.
Jävla turist! Lägg bort mobilen och se hur du kör!
Har vi kommit rätt? 1975 kanske det var ett hyreshus?
Mac kanske bor på en bar.
Vi söker en äldre herre vid namn Mac.
Jag kände en Johnny Mac som dog för 40 år sen.
Påkörd av en långtradare.
Vi har kvar hans turplunta och en obetald nota.
Självklart är han död. Hur får vi då veta var skivan finns?
Vi frågar honom. Andar dras till sina värdefullaste ägodelar.
-Är turpluntan till salu? -Icke.
Den avskräcker brottslingar.
-Vi kan reglera Macs nota. -Intressant.
Om man räknar med inflationen...
874 dollar.
-Synd att inte Nick är med. -Vi tar kreditkort.
Hej, mamma.
Skönt att se dig.
Välkommen till The Claw. Du vet att du och pappa är alltid välkomna.
Det är bara jag. Vi fick en chock när du köpte det här.
När man får så mycket pengar vill man väl spendera dem.
-Ingen båt i alla fall. -Investeringen har lönat sig.
Men när kommer du hem?
-Så var det dags. -Inte den tonen.
Du ville skydda dig mot ett våldsamt fyllo-
-för att han försökte döda dig. Varför stanna i Maine?
Jag blev nästan påkörd av nån ärthjärna till turist.
Mamma. Det här är George Fan och vi är ihop.
Var det en blå stadsjeep på väg från närbutiken?
Det här är min mamma Millicent Nickerson.
"Ärthjärna till turist" duger bra. Du skadade väl inte handen?
Hon slog till bakluckan.
Jag har ringt alla skivaffärer i fem städer-
-och kollat alla omärkta 70-talssinglar.
Kolla. Gordon Lightfoot nu igen. Hur gick det på stadsarkivet?
Jag har hittat Macs brottsregister från 1973-
-samt hans dödsattest från 1975. Det är ju alltid nåt...
Hemkommen från kriget?
Jag har varit och ordnat ett hotellrum åt mamma.
Är din mamma här?
Hon vill att jag flyttar hem igen.
Föräldrar är härliga. Vill du att vi ingriper?
-Jag vill sova. -Det är du inte ensam om.
Så blir nog soffan blir lite skönare.
Tack. Om vi överlever ska jag gengälda dig.
Det är bara en kudde och en filt.
Vänner vill inte att vänner fryser.
Vi hoppade över det där med vänner först.
Det var mycket vi hoppade över.
God natt.
Vad i helvete?
-Kan jag få ett glas? -Vem är du?
Vad gör du här?
Vad har du gjort med handlederna?
Jag har väl slagit mig.
-Det konstiga är... -Mycket är konstigt.
Jag har sett honom förut. Ja, på Diana Marvins fest.
Kan jag få ett glas?
Jag tog honom för en vanlig ohyfsad Marvin...
...som tog mig för en kypare. Han sa samma sak då. "Kan jag få ett glas?"
Häng med här nu. Tänk om vår objudne gäst inte var så objuden ändå.
John MacDonald, 1975. Det är han.
Spela med nästa gång så kanske du kan få ur honom var singeln är.
Gärna.
Men jag ska äta frukost med mamma på underbemannade The Claw.
Ace har ju ledigt för att inte omkomma i frysrummet.
Nån måste jobba.
-Svar nej. -Bess...
Men jag diskar inte. Jag är nymanikyrerad.
Jag tänker inte gå bort med ovårdade naglar.
-Behöver ni ett handtag? -Nej då. Det ska vara ett enmansjobb.
Det kan hända att de ljög i affären. Jag hjälper er.
Tack.
Här borta blir nog bra.
Tack för hjälpen. Nåt att dricka?
Jag kan bjuda på vatten...
-...eller vatten. -Det är nog bäst att jag går.
Nancy har säkert informerat er om allt.
Det är skönt att hon har så pålitliga vänner. Men...hur mår hon?
Bra. Det är segt virke i den tjejen.
Se till att hon äter. Hon glömmer att äta när hon har mycket.
Det går visst i släkten.
-Hon tar mig för en dåre. -Hon har bara sett den sidan av dig.
Som inte finns på riktigt.
Det är inte Florida-apelsiner.
Men du är ju inte här för citrusfrukternas skull.
Vill du veta varför jag är här? Minns du Sheila från kyrkan?
Hennes son Eddie är mördad.
Eddie Davis?
Han var ju med i skollaget. Vad hände?
Ihjälskjuten i en park.
Enligt polisen gällde det knark, men Sheila tror att han förväxlades.
De har det inte lätt.
Jag gick från begravningen och bokade flygbiljett.
Det var verkligen tråkigt. Men det händer inte mig.
Det trodde inte jag heller.
Jag hade det inte alls så.
-Man kunde inte veta... -Men vi borde ha vetat.
Vi försökte göra dig beredd på alla tänkbara hot.
Ha händerna synliga.
Tänk på att folk ser dig som större och otäckare än du är.
Inte tjafsa, inte ge igen.
Men vi miste dig ändå.
Jag vill ha dig hos mig. Jag vill se dig. Du hör hemma i Florida.
Här också. Jag har en egen verksamhet.
Jag har vänner, flickvän.
Du har ju inte gett vare sig George eller Horseshoe Bay en chans.
George! Vill du visa familjen Nickerson Horseshoe Bays bästa sida?
Ja. Hemskt gärna.
Johnny Mac. Det var flera år sen jag tänkte på Mac senast.
En lunch är ju aldrig fel.
Ert namn fanns på begravningsbyrån. Bara ni skrev i gästboken.
Bara jag var där. Mac och jag var ihop.
Jag föll för ett fyllo som inte kunde behålla jobb.
Han låg på sofflocket eller tryckte på sitt nedlagda barnhem.
Innan han dog blev han paranoid och våldsam.
Till slut stack jag.
-Hade han andra vänner i stan? -Bara en.
Buddy kom inte på begravningen. Han tröttnade väl också.
Förlåt, sa ni "Buddy"? Fanns det en Buddy?
Macs enda vän var bartendern Buddy.
Det finns en hel avdelning om frihetskriget, fru Nickerson.
Femteklassarna läser om det.
-Vad är det med dig? -Jag ler.
Hitta nån som jobbar här. Jag vill ta ut kruthornen.
Jag hämtar en expedit. Vi frågar om Aglaeca-skivan med.
Två flugor, en havsande.
Är det nån här?
Kan jag få ett glas?
Självklart, Mac.
Mina vänner och jag har gjort nåt dumt.
Havsvidundret står oss efter livet.
Fick du tag på singeln med sjömansvisan?
Vad hände med den skivan?
Nancy! Varför just nu? Du kan väl...
Välkommen till The Claw! - Strunt samma. Jag gör det själv.
-Mamma, det här är Nancy. -Carson Drews Nancy.
Dig har man hört mycket gott om. Vi är din far evigt tacksamma.
-Carson är underbar. -Ja, de säger det.
Fyllot dök upp i antikaffären.
-Personalmöte! -Sätt dig här, så kommer jag strax.
-Varför ser bara Nick Buddy? -Här är Rusty Hall på 70-talet.
Förväxlar han oss för att jag är svart?
Rasism åsido, sa han var skivan fanns?
Nej, han krossade bara speglar.
Barnhemmet där han bodde, då? Hans ex sa att han tryckte där.
-Jag hittar inget om nåt barnhem. -Vi hänvänder oss till en fackman.
Nej, ingenting. Det verkar inte ha funnits.
Men jag ska fortsätta leta hemma.
-Inflyttningspresent. -Jag saknar ord.
Berätta din historia, så kanske jag kan förstå ditt handlande.
Vi var en familj. Om Nancy fick veta sanningen...
...kanske det skulle ta slut och hon förändras.
Och så blev det.
Har du nånsin känt att du vet att nåt förfärligt är på färde?
Så du blundar för det.
Du koncentrerar dig på allt som för tillfället är perfekt.
För jämnan, på sistone.
Jag vet ingenting om vad som är på gång med er just nu...
...men är det så att ni behöver nåt...
En sak.
Minns ni ett barnhem som fanns här nån gång på 60- eller 70-talet?
-Jag tror att det hette Fernwood. -Så det fanns alltså?
Jag minns bara att det slog igen när jag var liten.
Sen blev det nåt av en modern myt.
Enligt ryktet låg det i Stratemeyerskogen.
Men det raderades från kartor och offentliga handlingar.
Nån ville verkligen att stället föll i glömska.
Och man hade bråttom iväg.
-Det här är kusligt. -Vi delar på oss, så går det fortare.
-Ingenting. -Inte här borta heller.
-Se här. -Det låg i ett av sovrummen.
-Min kompis Mac. -Och Rita.
-Spöket som försökte ha ihjäl mig. -Jag känner igen dem.
Javier från Larkspur, Autumn och Perry-
-Rita på The Claw. De var spöken allihop.
-Vilket datum dog Mac? -17 juli 1975.
Autumn Curtis, Perry Barber, Rita Howell, Javier Perez och Mac.
-Alla dog det datumet. -I olyckor?
No comments yet. Be the first to leave one.