The Tudors

DUCAL PALATSET - URBINO, ITALIEN

- Herr ambassadör. - Det är förödmjukande, Herr Bedoli.

Vad kan vara så pass viktigt att man väcker mig klockan sju på morgonen?

Hertigen har kallat till möte med rådet, och vill ha dig där.

Mister.

- Vad gör fransmännen här? - Det är vad Ers Nåd vill tala om.

Ers Excellens.

Era jävlar!

WHITEBALL PALATSET - LONDON

Hans majestät vill att mötet ska vara kort. Han vill inte några långa tal.

- Var är kungen? - I avskildhet och vill inte bli störd.

- Hur har han det? - I avseende till...?

Till vad fransmännen gör i Italien.

Hans majestät rådgör bakom lyckta dörrar.

Ja, men du träffar ju honom varje dag.

I ensamhet är han fylld av sorg. Nästan tröstlös.

Man bör komma ihåg att det var hans farbror som blev mördad.

Konungen!

Mina herrar.

Vi möts för att ta ställning i frågor av stor betydelse.

Den franske kungen har visat sin aggressiva politik.

Han har invaderat flera stadsstater i Italien.

Han är ett hot mot kristna länder. Ändå har han fått påven att utropa honom-

till den kristna trons försvarare.

För att bevisa att han är allsmäktig ser han till att ambassadören i Urbino...

...och tillika min farbror... mördas kallblodigt.

Mina herrar...

Jag anser att det är legitima orsaker för krig!

Ers Majestät har sannerligen rätt. Ni har all anledning att gå i krig.

Jag har varnade dig för fransmännen-

- men det krävdes en personlig tragedi för Ers Majestät att tro på mina ord.

Norfolk.

Jag håller med Buckingham.

Vi har historisk rätt till den franska tronen, som Valois har tillskansat sig.

Det är dags att sparka ut dem.

- Vi bör attackera med all vår kraft. - Ja.

Vad säger ni, Wolsey?

Jag håller med Ers Majestät. Det är legitima orsaker för ett krig.

Bra!

Då är det bestämt. Vi är i krig med Frankrike!

Ers Eminens ordnar med detta. Nu...

...kan jag gå och leka.

- Tycker du att vi bör gå i krig? - Vi bör göra vad konungen säger.

- Men om han inte vet sitt eget bästa? - Då borde du hjälpa honom inse det.

- Hur är din make? - Min make?

Han är extremt svartsjuk.

Han hotar att sätta mig i kloster och därmed ställa till med skandal.

Det vore ett sant slöseri.

HAMPTON - SURREY, ENGLAND

Den franske ambassadören och biskop Bonnivet...

- Välkomna, mina herrar. - Ers Excellens...

Det som hände i Urbino, mordet på ambassadören, var sannerligen olyckligt.

Framförallt för mig. Ni är väl medvetna om mina åsikter.

Jag har arbetat länge och enträget för franska intressen.

Hur ska jag förklara? När det gäller händelsen med konungens farbror...

Min herre beordrade inte mordet. De skyldiga har straffats.

Ni måste förstå att det är historia. Kung Henry är en ung man.

Han är ivrig att få kriga och är inte helt enkel att blidka.

I så fall låt oss kriga.

Med all respekt. Det kan du inte mena.

Jag anser att vi bör göra allt för att undvika ett krig.

Det gynnar inte England att bli indraget i vårt europeiska käbbel.

Det är betydligt bättre att stå utanför.

Jag är säker på att Ers Eminens har sätt att lugna det unga lejonet.

Spela vidare! 15-0.

- 30-0. - Bra slag.

- Det där var nog vårt game, Anthony. - Ni vet att vi låter er vinna.

Jag spelade faktiskt så gott jag kunde.

Där finns något intressant. I blå klänning och med oskuldsfulla drag.

Vem är hon?

40-0

Hon är Buckinghams dotter.

- Hundra kronor på att du inte lyckas. - Taget.

- Hur är det med vår dotter? - Hon mår bra.

Hennes lärare säger att hon har oerhörda talanger. Framförallt i musik.

Du borde vara stolt.

Det vet du att jag är, Katherine. Mary är min ögonsten.

- Du svarade inte på min brorsons brev. - Bara för att är han Spaniens kung-

tror han att jag inte har annat för mig?

Han råder dig att sluta ett avtal med kejsaren och utropa-

Frankrike till vår gemensamma fiende.

Han råder dig också att inte köpa allt som Wolsey säger åt dig.

För Wolsey är väldigt partisk när det gäller fransmännen.

- Sedan när har du blivit diplomat? - Jag brås på min far.

Du är min fru. Du är inte min minister.

Inte heller min rådgivare. Du är min fru.

Jag skulle vilja vara din fru på alla sätt.

Kan du inte besöka min sängkammare som du brukade göra, Henry?

Ät nu.

Dräkt.

Ers Majestät.

Var är drottningen? Hennes majestät är fortfarande i bön.

Berätta för hennes majestät...

...att jag är här för att visa min ömhet och att fullfölja mina plikter som make.

Ja, Ers Majestät.

- Jane. - Ers Majestät...

- Samtycker du? - Ja, Ers Majestät.

3 poäng! Till greven av Portland!

Herr Brandon finns nu på planen.

Ers Högheter.

Vill du ge mig äran att låta mig bära ditt kotiljongsmärke, Lady Buckingham?

Hallam utmanar...

Träff! Två poäng till Charles Brandon.

Greven av Buckingham kommer nu att rida mot greven av Newcastle.

Träff!

Ytterligare tre poäng till Ers Nåd.

Har Ers Eminens någon plan? Något sätt att undvika krig?

Här är riktlinjer för ett fredsfördrag mellan fransmännen och engelsmännen.

Får jag?

Nej. Jag vill att du tar det med dig och läser det noggrant.

Jag anser att det representerar något helt nytt inom diplomatin.

Om er kung accepterar, kan han under- teckna det utan att förlora någon heder.

Er herre kan glädja sig. Min herre kan glädja sig.

Alla kan vi glädja oss.

Om så blir fallet. Vad vill Ers Eminens då ha i gengäld?

Ingenting. Ingenting av dig.

Vad jag vill ha, Ers Höghet. Är det bara du som kan ge mig.

Greven av Buckingham är tillbaka i torneringen.

Vad är det han försöker bevisa?

Jag tar honom.

Nej, jag gör det. Jag skulle älska att fläcka Buckinghams stolthet.

Mina herrar! Konungen har äntrat torneringen!

Hans Majestät väljer att möta sin motståndare med riktiga vapen.

Då var det dags igen.

Oavsett om han gärna skulle vilja så är inte Buckingham kung.

Inte alla i hovet är lika lojala som du, Charles.

Träff!

Hans Majestät segrar i torneringen!

Konungen.

Sakta av! Skyldra årorna!

- Thomas. - Ers Majestät. Det här är min familj.

Min fru Alice.

- Ska du inte kyssa konungen, Alice? - Käraste Alice.

Ers Majestät.

Ska vi promenera längs floden, Thomas? Jag gillar att promenera.

Varför kommer du inte lever vid hovet?

Det vet du mycket väl. Jag gillar det inte.

Jag har mitt liv här.

- Hovet är till för mer makthungriga män. - Du sa inte så mycket under förra rådet.

- Om vad? - Om kriget mot Frankrike.

Som den humanist jag är avskyr jag krig.

Det är en aktivitet för odjur, men praktiseras aldrig så ofta som av män.

Som humanist håller jag med dig, men som kung kan jag inte hålla med.

- Du talar som en jurist. - Det är du som har lärt mig.

- Är du färdig? - Ja.

Harry!

Jag uppmanar dig att istället för att lägga massor av pengar på krig borde-

- du använda dem till att höja välmåendet hos ditt folk.

Jag lovar dig, Thomas... Jag tänker vara en god härskare.

Varför blev Henry V berömd?

För att han stöttade universiteten och byggde hus åt de fattiga?

För att han vann slaget vid Agincourt. 3.000 engelsmän mot 60.000 fransmän.

Det franska kavalleriet krossades på fyra timmar.

Segern gjorde honom berömd. Den gjorde honom odödlig.

Han har inte rätt till något av det här. Hans far beslagtog kronan på slagfältet.

Enda kopplingen är en oäkting.

- Din familj är betydligt ädlare. - Jag är bördig från Edvard II.

Det här är min krona och mitt hov. Det är inte hans.

- Det är förräderi. - Nej. Det är sanningen.

En dag kommer... det att bli så.

Ers Nåd.

- Vad är det här? Brandon! - Vad ser det ut som? Ers Nåd.

- Du har vanärat min dotter. - Nej. Hon bönade och bad.

- Du har tagit hennes dygd. - Jag svär. Hennes oskuld var tagen.

- Du! Du din son till en hora. - Ja, det stämmer, Ers Nåd.

Jag borde döda dig för det här.

Försvinn.

Lady Blount är här.

- Ers Eminens. - Vad kan jag hjälpa er med, Lady Blount?

Jag är... med barn, Ers Eminens.

Ja...

Det är hans majestäts barn.

- Är du säker? - Ja.

- Har du berättat för honom? - Nej.

Bra.

Tids nog underrättar jag honom.

Tills dess säger du inte ett knyst till någon. Förstått?

När du inte längre kan dölja ditt tillstånd, kommer du att...

...flyttas till ett avlägset hus för återstoden av tiden.

Där kan du nedkomma med din oäkting.

Tack, Ers Eminens.

Vill du välsigna mitt sjuka barn?

Bevilja mig ett besök, Ers Eminens...

Skingra er för Ers Nåd.

Jag litar på att du ser till mina intressen, Mr Pace.

- Givetvis. Som en örn. - Jag vill inte ha en örn, Herr Pace.

De kan sväva för högt. Var som en duva och smutsa ner allt.

- Var är konungen? - Han är ute på jakt.

Bra. Det håller honom vid gott humör. Skicka bud när han kommer tillbaka.

- Vem är du? Vad är det du vill? - Jag har introduktionsbrev.

De är ju ifrån domprosten i Canterbury!

Varför presenterade du dig inte?

- Thomas Tallis? - Ja, min herre.

Det står att du både kan spela orgel och flöjt.

Du kan också sjunga väl. Någonting annat?

Ja, min herre. Jag kan komponera en del.

Där ser man på. Ja...

...om domprosten lovordar dina talanger bör vi ju lyssna. Eller hur?

Thomas.

- Jag hoppas att Ni har njutit av jakten. - Hur går det med förberedelserna?