Ghost House

BANGKOK I THAILAND

Hjälp! Hjälp mig, för helvete!

Nej...

Jag älskar dig. Den här semestern kommer att bli fantastisk.

Har ni en förare? Gogo är bäst i Bangkok. Det är okej, följ mig.

Gillar ni skåpbilen?

Gogo?

Bra musik! Nya bromsar. Vart ska ni? Jag kör er dit snabbt.

- Kracha... Tamri? Krachafuri? - Vart?

- Kracha... Tamri? - Det är nog...

- Det känner jag inte till. - Det står i guideboken. Vi ska dit.

- Jaha. Det här... - Gogo!

Vi kommer att dö.

Går det bra?

- Gogo, vad gjorde han med huset? - Jaha, det är ett spökhus.

Thailändare ger spökena presenter, så de blir glada.

Glada spöken stannar här och kommer inte in i ens hem, så det är en bra idé.

- Ja, man måste hålla spökena glada. - Nej, jag tar dem.

Har ni en guide? Gogo är bäst.

- Är du redo, älskling? Är du redo? - Ja, jag hjälper dig.

- Går det bra? - Oj, ursäkta.

Fönstren går inte att öppna. Det är värre än New York på sommaren.

- Vill du åka tillbaka? - Nej, vi gjorde det ju.

Ja, det gjorde vi.

Nej, jag är klibbig och äcklig.

Snäll, vacker och jättesexig.

- Jag älskar det här. - Är den där till för välsignelser?

Jules, vad sägs om den här? Hur mycket kan jag pruta?

- Jim, du är respektlös. Kom nu. - De satte ju kuken i fiskens mun.

På thailändska heter Bangkok "Krung Thep"-

som betyder "änglarnas stad".

Ni är tillbaka i Los Angeles.

Titta, vilken tjock man! Han är så tjock!

Thailändare äter mycket på McDonalds. Äter man mycket så blir man tjock.

- Som Amerika. Vi är likadana. - Gogo, är du snäll och stannar här?

- Vart ska du? - Jag ska bara ta en närmare titt.

Släpp! Förlåt!

- Jag kan inte läsa det här. - Inte jag heller.

Jösses.

- Jim... - Jag älskar dig, Julie. Vad som än händer.

Julie Marie Richardson, vill du bli min fru?

Ja, det vill jag!

Här, prova den.

Herregud. Den är så vacker. Den är...

- Gillar du den? - Ja.

Tack.

Imorgon bitti får ni min speciella rundtur. Klockan nio?

Tack, Gogo.

Mitt kort.

- Kom nu. - Titta hur han har stavat "broms".

Det är ett väldigt fint hotell.

- Är ni nyanlända i Bangkok? - Ja, vi kom i morse.

Ursäkta, jag heter Robert. Det här är Bill.

- Vilken tjusig ring. - Tack. Vi förlovade oss just.

Oj, grattis. Vill ni ta ett glas med oss? Det vore en ära, eller hur?

- Vi tänkte... - Vi insisterar. Ni förtjänar en skål.

Dessutom har vi varit här ett tag. Vi kan tipsa om ställen att besöka och så.

- Det gör vi gärna. - Om en stund, kanske?

Vi skulle precis ta en bit mat. Knacka på vid rum 124 när ni är klara.

- Det ser vi fram emot. - Vi ses sen.

Du är min för alltid.

Förresten, som jag sa förut: Alla priser här halverar ni.

Det är en bra tumregel.

Den blev riktigt bra. - Din fru är begåvad, Jim.

- På mer än ett sätt. - Fräckt.

- Du tittar inte ens. Läs på om kulturen. - Jag har läst på.

Vet ni varför man inte ska göra spökena förbannade?

Julie älskar spökhusgrejorna överallt. Hon är besatt.

Nå?

Om spökena inte hittar ett hus kan de ta sin boning i de levande.

- Det var ju lite läskigt. - Allvarligt talat, det är myten.

- Det stod inte i guideboken. - Gogo berättade det medan du fotade.

Ska vi gå till något livligare ställe?

- Vad säger ni? - Ja.

- Vad var det där? - Det är otur att tappa mynt här.

Lokalbefolkningen tror att man blir av med ett finger då.

Hörde du? Håll koll på de här åt mig.

- De verkar komma bra överens. - Robert är schyst när man lär känna honom.

- När är den stora dagen? - Vi har inte bestämt ett datum än.

- Är du gift? - Nej. Jag klarar mig nog bäst själv.

- Robert, då? - Ja, han har en tjej. Hon är...

- Hörni, vi ska inte gå in här. - Gumman, du har honom livet ut.

- Fem minuter. - Okej, då.

Jag kommer strax.

- Ska du inte gå in? - Jag har sett nog. Jag väntar med dig.

Tack.

Ta in det, broder.

- Tack. - Skål för nya vänner.

Jag tror att de gillar oss. Har man bara pengar, så är allt bra.

- Vad sa hon? - Hon vill att du köper en flaska.

Du är inte gift än. Ett glas till.

- Han har tur, din kille. - Ja, det har han.

- Du, då? Släpper du aldrig ut håret? - Va?

Håret, har du alltid håret uppsatt?

- Jag blir svettig i nacken, men ja. - Visa mig.

- Får jag? Bara en sekund. - Det är jätterufsigt.

- Det är snyggt. Det ser bättre ut. - Tack.

Sluta. Sluta.

Tack.

Det där var intensivt.

Vilken vacker kväll.

Han kommer, han är på toaletten. - Är ni redo?

- Visst, vart ska vi? - Det här är inte din still, alltså?

Allt äkta finns på landet. Du älskar väl de där spökhusen?

Jag vet ett ställe dit vi kan åka som kommer få dig att häpna.

Ställ dig upp. Det är en bit att åka, men det är det värt.

Vi upptäckte det av misstag. Vi hoppade ur bilen för att pissa och där var det.

- Vad är det? - Det får du se.

Lägg av, ska vi åka ut på landet nu?

Vi får bara ett liv här på jorden och klockan tickar.

Vill du inte se tillbaka på det som ett äventyr?

Ja? Jag menar allvar. Jag lovar att du kan ta otroliga foton.

- Vi åker! - Vart ska vi åka?

- Er vagn väntar. Efter er, herrn. - Tack.

Jag är inte säker på det här, kompis. Hon är en snäll tjej.

- Mår du bra? - Ja, jag ska bara vila ögonen en stund.

- Vart ska vi, till hotellet? - Nej, ut på landet.

Landet?

Julie, vi känner dem knappt.

För en timme sen var ni bästa vänner.

- Kom igen, jag behöver en säng. - Du har haft ditt nöje, jag vill ha mitt.

Det är inte långt härifrån.

- Jules... - Sluta.

Vad vackert det är.

Ja, jag tror att det är här. Vänta här, så går vi och kollar.

Vi väntar.

Vad? Det är bättre än att hångla med någon slampa på klubben.

- Jag har inte hånglat med någon. - Läppstiftet på din mun säger nåt annat.

- De gav sig på mig. Det var fem minuter. - Det räckte.

Ja, till att du skulle ha det mysigt med Billy. Vad handlade det om?

- Vad pratar du om? - Jag såg er stirra på varandra.

Ni hade nåt ihop. Vad fan var det?

Ingenting. Han är en gentleman, eller beter sig som en.

Det är väl engelsk artighet, eller vad fan de nu har där.

Projicera inte din skuld på mig.

Skynda på, vi har ont om tid.

- Har du den? - Jag gillar inte det här. Du...

- Har du den? Ge den till mig, bara. - Det här får du ta på dig.

Du gick över gränsen inatt, Jim. Hur ska jag kunna lita på dig?

- Älskling... - Hur ska jag kunna gifta mig med dig?

Vet du vad? Gå och knulla med vem fan du vill.

Julie!

- Gå försiktigt, vännen. - Otroligt, vad är det för ställe?

Det är helt enkelt en spökhuskyrkogård.

De är för rädda för att förstöra dem.

När byborna är klara med dem hamnar alla spökhus här.

Undrar om de ger de små spökena ett vräkningsbeslut.

- Rör ingenting, bara. - Jag tar bara foton.

Du är väl inte rädd för spöken?

- Visst är det vackert? - De är vackra, allihop.

Kolla.

Kom och titta här.

- Du borde ta den. - Nej, det vore inte rätt.

En souvenir från resan. Det är bara skräp.

Avfall. Sopor.

Ingen saknar den. Du kan lika gärna ta den.

Julie, vad gör du?

Va? Hallå!

Skämtar ni? Det är min scarf.

Vad i helvete? Vad fan är det som pågår?

Julie!

Julie?

- Hur är det? - Jag mår inte så bra.

Det är ingen fara. Jag ska ta dig härifrån.

Kom.

DAG ETT

Fan också.

- Stanna. - Ja, okej.

Hur mår du?

- Jag är bara så trött. - Okej.

Jävlar, jag har täckning.

Gogo... Fan, vad det luktar.

Gogo, det är Jim. Vi är strandsatta.

Jag hör röster.

Älskling, hur gick det?

Jules, det är jag.

Gogo? Hallå?

Gogo? Gogo, hör du mig?

Du måste komma och hämta oss. Jag tror att Julie är sjuk.

Det är ingen fara. Det är ingen fara.

Älskling, det är nog han.

Gogo! Här! Här!

Julie?

Hon mådde bra och sen... Kan det vara malaria? Går det så fort?

Inte bra att stanna här. Vi åker nu.

De där jävla britterna förgiftade henne.

Jag är så ledsen.

- Vart är du på väg? - Till min by.

- Vi behöver en läkare, ett sjukhus. - För långt. Det här är bättre. Tro mig.

Vänta. Vänta.

Okej, hur kan jag hjälpa till?

- Hur kan jag hjälpa till? Hallå? Hej. - Jim.

- Vad är det? Varför viskar du? - Andarna. De lyssnar.

Vad gör ni? Hur ska det hjälpa? - Älskling.

Låt dem hjälpa henne. Ge dem utrymme.

Vad?

Vad var det? Vad säger hon?

Vad? Vad är det?

- Watabe. - Watabe? Vad i...

- Vart ska han? - Hämta hjälp.