The Super

Ms. Daigle?

- Mr. Johnson. - Hur mår din bror?

Bra. På bättringsvägen.

Jag släppte av vår vän i morse.

Ja.

Jag tittar förbi och ser om du är hemma i morgon

så att vi kan byta ut dina lås.

- Varför det? - En ring med huvudnycklar saknas.

Kan du byta dom nu?

Nej, nej, vi måste byta på hela våningen.

- Åh. - Ja...

Ingenting att oroa sig för. Vi ska hålla ett öga på dig.

Ja undrar om du har tänkt lite på mitt förslag.

Ja, det har jag gjort.

Tack så väldigt mycket,

men jag kan inte byta lägenhet just nu.

Det blir billigare för dig.

Ja, jag vet. Jag uppskattar det verkligen.

Om läget förändras så hör jag av mig.

- Okej. - Okej. Adjö, Mr. Johnson.

- Tack så mycket. - Okej.

Ann, jag är hemma.

Ann?

Hej, Brad.

Brad?

Hej. Där har vi honom.

Hej. Hur har du haft det idag?

Min var okej. Jag tror att en av mina elever var sjuk.

Kräktes på mina skor, det var jättekul.

Inte?

Det är din favorit.

All right.

Jag lämnar den här.

Kanske lite senare.

Jag har ett berg av uppsatser att bedöma.

Vi ses senare.

Brad?

Vad står på, raring?

Vänta lite så ska jag sätta på musiken igen.

Vad fan är det som har hänt?

Så där ja.

Du ser? Det är ingen fara.

Brad?

Brad, vad står på? Du...

Brad, var fick du tag på dom här?

Brad, var fick du tag på dom här?

Brad, ge mig nycklarna nu.

Brad, ge dom till mig är du snäll.

Snälla... Aj!

Stick härifrån!

- Va! - Stick härifrån!

Stick härifrån!

Stick härifrån! Stick härifrån!

Stick härifrån! Stick härifrån!

Hallå?

Hallå?

Jag ringer till polisen.

Nej!

Nej, snälla, nej!

Nej!

Nej!

Hjälp mig!

Hjälp!

Hjälp mig!

Hjälp mig!

Nej!

Nej!

Hej. Phil Lodge, jag ska träffa Mr. Johnson.

- Jag ser att ni var här förra veckan. - Ja, sir.

- Ja, där borta. - Tack.

- Pappa? - Ja.

- Varför får inte jag följa med in? - Det tar bara en sekund.

Stanna här nere med din syster, okej?

Du, Violet, jag vill att du håller ett öga på Rose, okej?

Den här vägen.

Mr. Johnson, det här är Mr. Lodge.

Kaffe?

- Nej, tack. - All right.

Sylvi sa ingenting till mig.

Hur hörde du talas om tjänsten?

En av mina döttrar. Hennes gamla lärare bor här.

Hon berättade om en lägenhet.

Jag kom hit för att titta på den, och Sylvi sa

att det kanske fanns ett ledig jobb.

Sex år hos Newburgh Polisen.

Varför slutade du?

Min fru dog.

Åh, jag beklagar.

Jag gillade att vara polis, men kan inte ta risken

att döttrarna växer utan någon av sina föräldrar.

Så, här är jag nu.

Då tar vi en titt.

Ah, Bernard Shaw.

Trevligt att se någon i din ålder som uppskattar en klassiker.

Byggnaden var tidigare huvudkontor

för Pete Moore spar och lånekassa,

fram till konkursen under depressionen.

Dom gick under 1933.

Källarvåningarna utgjorde de gamla kassavalven.

Stället är en labyrint.

Jag går inte ens dit ner.

Hyresgästerna har inte tillträde, naturligtvis.

Ägarna och exklusiva hyresgäster har tillgång till gymmet,

konferensrummet och sällskapsrummen.

Bra avtal.

Vi tycker om att hålla de förmögna lyckliga.

Dom betalar mycket höga underhållsavgifter.

Några betalar för parkering i vårat garage.

Dom är dyrare än några av hyresavgifterna.

Den här vägen.

Hej.

Ge mig en sån där.

Tack.

Vem är du?

Jag heter Rose.

Du hör inte hemma här, Rose.

Inte för att det ingår i jobbet,

men det skulle vara bra med någon i personalen med din erfarenhet.

- Är det några problem? - Nej, nej. Fan heller.

Gällande de med de lägre hyrorna,

är det alltid bra med ett extra par ögon.

Jag är inte bekant med värmepannor.

Jag är ganska händig.

Det där är den äldsta, fungerande,

värmepannan i hela New York city.

Det är den.

Pennsylvania Boiler Works, 1890.

Bry dig inte om bilderna.

Dom tillhör Walter.

Walter är vår äldsta fastighetsskötare.

Bäst att hålla ett öga på honom.

Han håller på med något Ukrainskt psyko voodoo skit, men...

antagligen ingenting att hetsa upp sig över.

Och så har vi... Var så god.

De vanliga personalutrymmena är upptagna allihop.

Men det här får duga så länge.

Jag måste ringa Conrad om det där...

Det är inget vidare, jag vet.

Nej, är, eh...

Så länge som det är temporärt.

Tack ska du ha.

I morgon bitti, klockan sju. I arla morgonstund.

- Klockan sju då. - Kom inte sent.

Hur många gånger ska jag behöva säga det här?

Jag lämnar dom här själv.

Jag vill inte ha er ensamma i lägenheten.

Jag förstår.

Ursäkta mig. Mina döttrar,

en på 14, en på 7 år, har du sett dem?

Men hallå?

Ursäkta mig, jag såg ingen sjuåring

men jag såg en tonårstjej gå igenom den dörren nyss.

Tack ska du ha.

Jag tvivlar på att jag är kvar här när skolan börjar, så...

jag vill inte ens tänka på vart jag ska.

Jag bad dig hålla rätt på din syster.

Hej då.

Hej då.

Ge mig resten av cigaretterna.

Han gav mig bara en.

Han gav dig bara en?

Pappa?

Hej, där är du ju, hjärtat.

Jag har letat efter dig.

Var kan man få tag på en sån där boll, pappa?

- En boll som, vad då? - En sån som pojken hade.

Är allt bra här?

Visst.

- Jag heter Beverly. - Det där är Violet.

Hon är min äldsta. Hursomhelst, tack så mycket.

Ska du börja jobba här?

Jag har fått jobb som fastighetsskötare.

Så nästa gång du ser mig bär jag uniform.

- Phil Lodge. - Välkommen ombord, Phil.

Tack så mycket.

Kan vi gå nu?

- Varför? - Jag gillar inte stället.

Om mamma var här, då skulle hon också vilja gå.

Du kommer att tycka om det.

Sluta.

Vem där?

Tro inte att jag inte kommer att använda den här.

Förbannat, Murphy.

Låt det vara.

Det är inte till dig.

Är du all right, hjärtat?

Vad står på, hjärtat?

Förlåt. Jag trodde rummet var tomt.

Uppenbarligen inte.

Jag heter Phil Lodge. Hej.

Jag har just börjat jobba här. Jag bor här, så...

Dom borde berättat det för dig.

Var det något mer?

Hej.

Vad tror du att du håller på med?

Äh, jag bara driver med dig. Du kan ta den där.

Du kan ta vad du vill. 38-C har flyttat ut.

Hon lämnade allt det där.

- Jag heter Julio. - Phil Lodge.

Hej, Phil, trevligt att träffas.