See

Överbefälhavare, du får svara för

fången Tamacti Juns rymning.

Tamacti Jun var inte min fånge.

-Men det var Baba Voss. -Baba Voss var republikens fiende.

Som borde ha ställts inför rätta

och avrättats skyndsamt, enligt lagen.

I så fall hade han inte haft möjlighet

att rymma med Tamacti Jun.

Häxfinnaren var en potentiell källa

till viktiga underrättelser för oss om Payas drottnings strategi

och militära tillgångar.

Vet du hur de lyckades fly?

Det var en oerhörd lapsus i säkerheten.

De hade säkert hjälp. Nån på insidan.

Då måste vi hitta förrädaren, eller förrädarna,

och göra dem till varnande exempel.

Om det finns förrädare, ska vi hitta dem.

General Voss, du har tjänat rådet

med stor heder i många år,

men din fixering vid ryktena om seendets återkomst,

din personliga vendetta med din bror, allt sånt måste sättas åt sidan.

Ganiterna blir allt fräckare västerut.

Du är vår störste taktiker.

Du måste fokusera på de verkliga hoten mot republiken.

Förstår du?

Ja. Jag förstår, sir.

Fråga ut varenda vakt som kom i kontakt

med Baba Voss eller Tamacti Jun.

Redan gjort, sir. De hade ingen användbar information.

Fråga ut dem igen. Nån kommer att knäckas.

Ja, sir.

Vem där?

-Det är okej. -Oloman?

Det är okej.

Ännu en mardröm?

Du förstår inte.

Drömmarna är härliga.

Jag kan se världen, mina barn.

Det är när jag vaknar som mardrömmen börjar.

Vi är kvar, far.

Vi skulle aldrig lämna dig.

Har du hittat ett sätt att fixa det här?

Jag vet att det kan göras med rätt utrustning.

Vi har helt enkelt inte maskinerna och tekniken för att göra det du begär.

Har du glömt allt jag lärde dig?

Det var mitt livsverk att bygga det här.

Trots bakslag och överväldigande odds höll jag ut.

Nu måste du…

Du måste klara den här utmaningen.

Ta det som verkar omöjligt och gör det möjligt.

Du måste ägna varje vaken stund åt att återge mig synen,

så jag kan fullborda min bestämmelse.

Det kommer inte att gå fort,

och det var fel av mig att få dig att tro det.

Vi måste båda vara starka och hålla ut.

Oavsett hur lång tid det tar.

Ja, far.

Okej.

Och din morgonrapport?

Nu?

Vårt arbete här fortsätter, eller hur?

Det gör det visst, men…

Jag är skadad, men inte till förståndet.

Och du ska inte behandla mig så, för då gör barnen likadant.

Och trivantierna…

Trivantierna…

…får inte veta om min skada.

Deras fruktan för min förmåga håller dem i schack.

Förstår du?

Ja, far.

Bra.

Alltså… din morgonrapport.

Nonni klarar kvadratiska ekvationer nu.

Hon är mycket klipsk.

Jag lät henne börja på texten du föreslog.

Hon var som fisken i vattnet.

De gick före den utsatta tiden. Nåt måste ha hänt.

Vi har inte tid att leta efter dem.

Vår prioritet måste vara att hitta prinsessan Maghra.

Prinsessan Maghra? Vad pratar han om?

Enligt vad han påstår är din mor syster till drottningen.

-Drottning Kane? Löjligt. -Det är svårt att tro, jag vet.

Det är svårare att fatta att du inte slet honom i stycken direkt du såg honom.

Jag tänkte göra det.

-Det här kan vara en fälla, pappa. -Ja.

Ändå låter du honom leda oss. Varför?

Av samma skäl som jag kom till Trivantes för att finna dig.

Hon är min fru, Haniwa.

Den enda kvinnan jag nånsin kommer att älska.

Och om det finns en liten chans att hon lever…

Jag förstår.

Men om han ljuger vill jag döda honom med dig.

Du har mitt ord.

Och om han inte ljuger, är min mor prinsessa av Paya.

Hur är det möjligt?

Jag har inga svar.

Din mor förklarar säkert när vi hittar henne.

Kom.

Tre hästar, två hundar.

-Trivantier? -Häxfinnare.

Om de har skadat min son…

Häxfinnarna lyder drottningens order.

Om Maghra är hos drottningen, är deras order

att hitta och föra tillbaka hennes barn.

-Men drottningen låter bränna dem. -Nej.

Jag har hört om ett nytt dekret från drottningen.

Seende ska inte längre betraktas som häxor.

Åt vilket håll ska vi?

Österut. Häxfinnarna har ett läger i närheten.

De vet var drottningen håller till.

Pennsa.

Va?

De tog Kofun till Pennsa.

-Lämnade han ett tecken? -Ja.

Pennsa.

Starkt befäst, blomstrande, strategiskt belägen.

Jag gissar att drottningen har invigt en ny huvudstad.

Vad är så viktigt att det inte kan vänta, lord Harlan?

Jag vill inte vara en olyckskorp,

men när Ers Majestäts personliga säkerhet står på spel

är jag hellre skyldig till att överreagera än att vara underlåten.

Måste du alltid hålla tal?

Jag ska vara kortfattad. Jag lovar.

Jag vill att ni hör det direkt från mig.

Jag ber er bara att vara mycket stilla.

Om han vet att ni är här, vågar han nog inte tala fritt.

Jag ska vara tyst som en spindel.

Lord Harlan, det här är Zechan, som bad om en audiens hos er.

Tack, Kerrigan.

Är det nån mer i salen?

En trogen tjänare som är lojal mot mig.

Varifrån kommer du, Zechan?

Från Kanzua, sir.

Och du var palatsvakt i Kanzua?

Ja, sir. I över 20 år.

Så du var där när Trivantierna anföll?

Jag var där när Kanzua föll.

Men det förekom inget anfall.

Så hur blev dammen förstörd?

Det vet jag inte, sir.

Jag vet bara att det inte var några trivantier där.

Jag förstår inte.

Det var en dag som andra.

Fåglar och vind.

Jag hörde aldrig ljudet av trivantiska pilar.

Inga krigsrop.

Så om det inte var trivantierna, vem var då ansvarig?

Ni måste förstå, sir.

Min far var vakt i Kanzua och hans far före honom.

Vi har tjänat monarkin i flera generationer.

Jag förstår.

Det är bra.

Säg vad du kom för att säga, soldat.

Jag kände byggnaderna utan och innan, varje passage, vilka som hade tillgång.

Och jag tror att den enda som kan ha öppnat dammluckorna…

…var drottningen själv.

Lord Harlan, du har sinne för dramatik.

Sånt här prat, ni vet…

…kan sprida sig som pesten om man inte stoppar det.

Och om folket tvivlar på er berättelse om Kanzua,

kommer de att tvivla på det seende barn ni talade om,

och ert mandat från Gud.

Alltihop.

Du ser till att det inte händer.

Det minsta jag kan göra om det hotar min drottning.

Tänk så mycket mer vaksam jag skulle vara

om det hotade systern till min egen fru.

Brådskande meddelande, drottning.

Kom fram.

Var bara lugn, Harlan, du ska få din brud.

Sibeth, snälla. Jag orkar inte bråka mer just nu.

Lugn, syster. Jag har goda nyheter.

Kofun är funnen.

Mina soldater är på väg hit med honom i detta nu.

Vad? När kommer de hit?

Och Haniwa och Baba Voss?

Inga spår av dem, tyvärr.

Det är ologiskt.

Han hade hållit dem samlade till varje pris.

Han kanske inte längre kunde det.

Och nu när Kofun kommer hit,

har vi hans säkerhet att tänka på.

Säkerhet?

Som du såg tar det tid innan folket tar den nya ordningen till sig.

Du hade inga såna betänkligheter beträffande Boots.

Boots är ingenting.

Bara far till ditt barn.

Vad?

Jag hör hur dina hjärtslag blir snabbare, Sibeth.

Men bara ditt hjärta.

Barnet.

Du miste barnet.

Sibeth. Jag är så ledsen.

Ditt barn återvänder, och mitt har beslutat att inte komma alls.

Vilket försätter oss i en ganska svår situation.

Om det kommer ut att jag inte är havande,

blir beskyddet för seende barn ifrågasatt

ännu mer än vad som är fallet nu.

Kofuns säkerhet kan inte tryggas.

Jag förstår inte det här samtalet.