Christiane Amanpour: Sex & Love Around the World

Tokyo.

De flesta känner till att det är en plats där mäns behov kan tillgodoses,

det är väldokumenterat.

Jag vill veta mer om hur kvinnorna här lever och älskar.

Mina damer, sexsnack.

Ja.

Många väljer att förbli singlar, och födslotalen sjunker.

Tving, tving.

I en stad full av motsägelser,

hur finner kvinnor sin njutning?

Jag är väldigt nyfiken på vad Tokyo går igång på,

men någonting säger mig att den här staden bevarar sina hemligheter väl.

Tack för att du väntade. Nu börjar det.

RIKIMARU MANGAÖVERSÄTTARE

Det känns bra. Jag vill inte att någon annan är du tar på mig.

Snälla lova att ta på mig mycket.

Yura!

Japan har ett legendariskt grafiskt material om modern kärlek

som osar av stark, sexuellt aptit.

Kommer!

Och förhoppningsvis, massvis med tillfredsställelse.

Personligen, vet jag inte mycket om mangaserier,

cosplay, anime, eller någon av de andra sakerna jag hört är stort i Tokyo.

Så jag har kontaktat någon som kan ge mig

en snabbkurs i populärkultur.

- Du är universitetsprofessor. - Ja.

Undervisar du om sex? Undervisar du om kultur?

Jag lär ut mycket japansk populärkultur under mina klasser.

Jag lär ut anime, jag lär ut manga.

KuhKee Choo är professor i kulturstudier...

KUHKEE

...på Sophiauniversitetet i Tokyo.

Innan jag gottar ner mig i det moderna Tokyos sexuella tendenser,

blickar jag bakåt.

Vi måste ta ett steg tillbaka för detta.

Tillbaka till 1700-talet, och en erotisk konstform vid namn Shunga.

Vi skulle nästan behöva en trumvirvel.

Dessa verk är fortfarande rätt tabu och ställs sällan ut.

- Här är en mycket extravagant rulle... - Wow.

- ...från 1675. - Den är verkligen vacker.

Men Kuhkhee har lyckats få till en privat visning

av verken på Tokyos Sumisho Galleri.

Jösses, kolla på det där.

Det var en vanlig gåva till döttrar inför samuraiklassen

- på bröllopsnatten. - För att visa dem...

För att visa dem... Det är sexundervisning.

- Jaså? Vi går igenom berättelsen. - Ja.

De ligger bredvid varandra på sin bröllopsnatt.

Ah, hon ser rätt uttråkad ut.

Hon läser.

Och han typ, "okay."

Och visades det här offentligt?

Shunga var väldigt populärkulturellt i Japan,

och folk från olika klasser köpte dessa

i underhållningssyfte.

Det var komiskt, man började fnittra.

Så du kan förstå hur ett par kunde kolla på det tillsammans, under tiden.

Kan jag bara säga

att det här ser väldigt smärtsamt ut?

Jag menar, ser japanska män ut sådär?

- Han känner inte till mäns anatomi... - Just det.

- ...under den här perioden. - Under den här perioden.

Ah, så det är två män.

Och han gör det mot sig själv.

Så... Nej, hon tar tag om hans...

Åh, herregud. Jag är så värdelös.

Jag förstår inte vilka händer som är vems.

Och ursäkta, men vad händer här?

Det är buddhistiska nunnor. - Vad?

De kunde inte ha heterosexuella relationer,

så de onanerar eller tillfredställer sig själva.

- Dildos? - Dildo, det där är en fotdildo.

Okej, intressant.

Det är typ...

som en slägga.

Jag är ganska chockad. Det är verkligen explicit.

Jag menar, alla positionerna...

Tror du folk verkligen gjorde det där i sina hem?

- Förmodligen. - Enligt historiker, så var Edoperioden,

mellan 1600-och 1900-talet, känd för sin sexuella frigjordhet.

Och vad hände sen?

Under mitten av 1800-talet öppnade Japan sin marknad

och sitt land till västvärlden.

Den nya eran kallades Meijiperioden,

och de förbjöd den här kulturen, dömde ut den som oanständig

enligt västerländsk standard.

Och vi ska inte glömma,

att 1800-talet den den Viktorianska eran.

Okej. Och de trodde att, kanske,

skulle amerikanerna, eller britterna, komma hit och bli chockade.

Och de blev chockade.

Så, det här försvann plötsligt.

Om man faktiskt hade såna här shungas,

blev de konfiskerade av staten.

Hon ser rätt glad ut, den här.

Det är hans fru. Även om hon inte var det, fick hon låtsas.

Hur var äktenskapen under den eran?

Under Edoperioden, kunde män ha flera fruar, och många älskarinnor.

Och hur hanterade fruarna det?

De lärde sig att svartsjuka var odygdigt.

- Så det fick bita ihop. - Ja.

- Som vanligt. - Som vanligt.

Det var mer sexuellt frigjort,

så jag skulle anta att folk, förmodligen, var gladare på den tiden.

- Kvinnor eller män? - Båda.

Fruarna fick också göra det här?

Förmodligen, i smyg.

Verkligen? Vem har vi här då?

Bara en vanlig dam, som förmodligen köper något hårsmycke

från den här försäljaren som besöker henne.

Så är det här mjölkbudet som kommer och har en affär med hemmafrun?

- Exakt. - Exakt!

Gud vet vad det där är för något sjukt sextorteringsverktyg.

- Vad är det? - Skor. Träklackar.

Jag hade fel där.

RÖD

INFORMATION VILA/ÖVERNATTNING

Min man och jag

hånglar inte mycket,

håller hand, eller armen om varandra ute bland folk.

Händer nästan aldrig.

Vi sällsynta tillfällen, håller vi hand.

Men jag gillar inte att hålla hand särskilt mycket.

Jag kysser bara min man när vi har sex.

"Gillar jag det?"

Inte särskilt. Faktum är, att jag kanske inte är så bra på det.

SHIBUYA

På Love Hotel Hill, är intimitet ett yrke...

PASSION

...där kärleksfulla par söker andrum

från stressen och ensamheten i livet.

Rum kan betalas per timme.

Och så även älskare.

YUKA

Mitt yrke är "Fuzoku-jyo", hälsoarbetare på hotell.

Jag träffar ungefär fyra klienter om dagen.

När ett samtal kommer in...

beger jag mig till överenskommet hotell.

Många saker motiverade mig att ta det här jobbet...

Då min man är en stark, svartsjuk typ,

tänkte jag, kanske kan det vara avstressande

att träffa andra män.

Butiken är ett påhittat företag som funkar som ett alibi.

Min man tror att jag jobbar som KT, kontorstjej.

Mina stamkunder jobbar på olika företag,

gifta men sexlösa.

Det får inte någon sexuell intimitet hemma...

och kommer förmodligen till mig för att släppa lite på sina spänningar,

då och då.

Då jag också är en gift kvinna...

frågar många gifta kunder efter mig.

Jag tror att de letar efter liknande drag

som hos deras fruar.

Någon de kan prata med.

En gift kvinna...

som förstår situationen...

en hemlighet att dela.

För de som påstår

att de blir förälskade i mig...

Låtsas jag

att jag är kär i dem också...

så att de vill träffa mig oftare.

Jag hörde aldrig min far säga, "Jag älskar dig", till min mor.

Jag tror det skulle vara konstigt för mig att höra det på japanska.

Det låter väldigt, väldigt fånigt.

Ja, det är väl det, lingvistiskt sett, är...

Det låter bara så fånigt.

Vi säger inte ens "Jag älskar dig" på sms.

Det gör vi väl.

Ja, på engelska, säger vi alltid...

Vi säger den typen av saker.

Jag älskar dig är "Ai shoteru yo" på japanska.

Men det betyder mer att säga "arigato" som betyder tack.

Så jag tror att många japaner

säger tack istället för jag älskar dig.

Vi använder inte "jag älskar dig."

Jag säger "jag gillar dig" och "jag gillar dig mycket."

- Bland folk säger vi inte mycket. - Vi håller inte handen.

Från början, kysstes jag knappt.

Vi kysser varandra när han går till jobbet.

- När? - När du går.

Ah, hon bara... Men det är inte att kyssas, dock.

- Nej, inte riktigt... - Ingen vill kyssa mig.

Nej!

- Ja, ibland gör vi det. - Men inte bland folk.

Det skulle vara skvallret på stan, "Maya-San kysser sin make."

Det är typen av situation, du vet, skvaller kan döda dig.

ICHI

Ljus!

Ja!

Redo! Klara, färdiga, gå!

Skål!

Botten upp!

Botten up!

Botten upp!

- Botten upp! - Botten upp!

- Botten upp allihopa! - Botten upp allihopa!

Nu kör vi!

Äntligen!

Till slut!