Waiting for Barcelona

Varför kan vi inte leva som en

Och vara tillsammans

Slåss för mat Mord på svarta, människor dör

Varför då?

Herregud.

Här fanns ingenting.

På såna här ställen lägger de ibland påsar så att jag kan ta det.

Inte bara i soptunnorna. Man hittar det överallt.

Jag heter Mou.

Titta här.

Jag har varit här i nästan tio år.

Jag är redan gift.

Jag är redan gift, så jag tänker inte hålla på med det här länge.

När mina papper är klara ska jag söka efter annat.

Då ska jag hålla på med musik.

Jag vill ha två döttrar, jag vill vara med min fru.

Jag vill ha ett hus.

Men jag väntar på mina papper, så jag hankar mig fram.

Okej, jag är redo.

OLIKA SÄTT

- Hur är det, min vän? - Bra.

- Visst är det tufft? - Ja, så är det.

- Jag har inga cigaretter. - Det är ingen fara.

- Tack. - Tack ska du ha.

Jag älskar det här.

Jag är en soldat.

En soldat i livet. En soldat för freden. Jag är fridens soldat.

Jag är glad att jag hittade den här.

Jag var 13 eller 14 år när jag flyttade från Gambia.

Jag kom inte hit enbart för pengarnas skull.

Jag sökte efter andra sätt att leva.

KÖP INGET AV GATUFÖRSÄLJARE DETTA STRAFFAS MED BÖTER PÅ 50 EURO

Vi får nog…

Polisen patrullerar… Vi måste…

Den där mannen i parken är till exempel en civilklädd polis.

Och det finns fler här.

Jag ska bara berätta för de andra att polisen är här.

Muhamete!

Jag ska bara ge det här till mina kollegor.

Ett, två, tre, bas.

Varje dag kör vi Africlando Africlando

Varje dag kör vi Africlando

Africlando, Africlando I gettot

- Africlando i gettot - Ett, två, tre, bas

Vi har ingen mat att äta Ingen plats att sova

- Och inget jobb - Kom igen. Rappa nu.

Kolla in det här

Kört hårt. Kör nu.

Kom igen, rappa.

Ett, två, tre, bas

- Ja. - Då så.

- Ett, två, tre, bas - Här. En plats för immigranter.

Här bor vi. Här är mitt hem. Respekt.

Tack, mina vänner.

- Tack så mycket. - Ett, två, tre, bas

Tack.

Så det folk säger…

Mänskligt slaveri!

Du, vad sa du?

Jag visar allt det dåliga som pågår här.

Vi ska se det verkliga problemet.

- Är det bra? - Jag har inget åt dig.

- "Jag har inget till dig." - Förlåt.

Är det inte bra? Att visa hur vi bor?

Jag pratar spanska.

Jag visar bara hur vi överlever genom att plocka upp skräp.

- Det är bra. - Tack.

Tack så mycket.

Kom nu.

Det är så här vi lever här.

Jag gör det varje dag.

Han sa att det är mänskligt slaveri. Det är rätt.

Vi är folkets slavar.

Han har rätt. Jag förstod honom inte först.

Jag trodde att han pratade skit om mig, men inte.

Det är mänskligt slaveri…

Att gå runt och sala metallskräp när det finns så mycket att göra.

Men de ger oss inga möjligheter.

Vi visar bara hur vi brukar göra.

Ja.

Metallskräp går att sälja.

Priserna ökar och minskar.

I dag kan koppar kosta en euro, och i morgon tre.

Så är det.

De kommer hit med sina vagnar och försöker överleva på gatan.

Samtidigt städar de upp i Barcelona med sina vagnar.

När det kommer en lastbil säljer vi skräpet till fabrikerna.

Det finns många sorters metaller: Koppar, bly, mässing…

Om jag fortsätter blir listan aldrig klar.

- Och för varje sak måste vi… - Sluta filma!

Upp! Mer!

Varje dag tar vi emot åtta, tio ton.

När jag började samla metallbitar låg dörren på andra sidan.

Jag kommer hit och spelar basket med mina vänner.

Eller så kommer jag själv.

Men det här är min vardag.

Nu är vi på Ramblas.

Jag försöker gå över.

Jag ska gå till ett ställe, jag tror att det finns nåt där.

Men jag lovar inget, inget har lovats mig.

Jag gör två saker.

Jag säljer också saker på gatan.

När det blir tufft på grund av polisen

tar jag min vagn och går vidare.

De låter oss inte sälja saker.

Och polisen stoppar oss på ett aggressivt sätt.

De behandlar oss som djur eller kriminella.

De vill jaga oss eller slå oss.

Man tröttnar på det.

Är du intresserad? Vad söker du?

Armani…

Fort! Ge mig tio euro mindre.

Vad tror du om den här boken? Vad är det här för märke?

Är det ett nazistmärke?

Det är därför… Det är okej, inga problem.

Vi kan knappt överleva. På grund av såna människor.

Okej.

Nazisterna har ingen makt i Barcelona.

Jag kan hantera 15 nazister samtidigt.

Jag skojar. Men det här med nazister är inte trevligt.

Nazisterna gillar inte nån.

Precis. Nu kommer det ut nån. Hej.

Ursäkta mig. Tack.

Min älskling!

Älskling.

Jag lämnar sakerna här tills jag kommer tillbaka.

Vännen? Hur är det?

Ja, jag kommer tillbaka.

Jag kommer.

- Ge det till mig. - Det här? På golvet?

Jag kommer.

KAPITEL TVÅ: REBELLSÅNG

Det här är en bra boll.

Jag har redan gjort det här.

I mitt liv nu så tar jag tidningen och gör saker…

Nåt coolt, som att vara servitör eller sångare.

När jag var 17 år…

Jag stal tidningar.

Då var jag inte så här. Jag hamnade i fängelse.

Jag satt i fängelse i fyra år.

För att jag levde på gatan.

Så ska det inte vara.

Så nu betalar jag för saker som jag gör i mitt liv.

Jag gör saker, men jag betalar för mig.

Förut sålde jag gräs ihop med langare.

Nu lever jag så här.

Fängelse är inte till för människor.

I fängelset dör man, man blir galen.

Det slösar bort din tid.

Förstår du?

När jag släpptes från fängelset…

SKRÄP

Jag levde i gettot i två år.

Jag bodde där.

Jag köpte fyra öl åt en kille i baren.

Jag sa åt honom att betala och han sa: "Vi går ut och tar ut pengar."

När vi gick ut sa jag: "Kan du ge mig pengarna?"

Och han höll en… Och då försökte han strypa mig.

Så jag måste vara mer försiktig med vad jag gör.

Men så är livet. Det är livet. Men mitt liv höll på att ta slut där.

Okej du får det.

Espacio Inmigrantes grundades för tre år sen

efter att Spanien införde en lag

där immigranter nekas läkarvård.

Vi har tre läkare som gör grundläggande hälsokontroller.

Och vi har tre psykologer.

Projektet som vi stöttar mest nu är

unionen för gatuförsäljare i Barcelona.

Det bestå mest av afrikanska, pakistanska och bangladeshiska immigranter

som har blivit misshandlade och förföljda under år.

Några har till och med dött.

Nu ska vi köra i Spanien, i Hospitalet.

Med mina bröder, nu kör vi.

Nu är jag med mina vänner.

Jag ser min bror i deras blod.

Det här är min bror. Vi är en enda stor familj.

Han vet att det är jag som styr, världen styr inte mig.

- Jag ska sätta i laddaren. - Fred.

Öppna och försök fixa det här.

Kärlek och gemenskap.

Förändra vibbarna.

Du! Berätta en sak för mig!

Här i livet finns bara två killar: En bra och en dålig.

Lita på mig. Det är likadant åt båda håll.

Det är det jag menar.

Är det sant eller falskt?

- Va? - Det är sant.

Vem är den här till?

Den är till oss.

Nu pratar du så här: "För oss."

Jag gillar det inte.

- Va? - Den är till dig också, om du vill.

Okej.

I dag mår jag inte så bra eftersom…

Jag vet inte… Det är mitt liv bara.

Det är mitt liv.

Min fru har åkt till Argentina för att träffa sin familj.

Hon har åkt och jag vet inte om hon kommer tillbaka.

För två, tre dagar sen rökte jag på lite.

Polisen tog mig till fängelset.