İlk 200 satır.
Hur många gånger har du funderat över vilken superkraft du skulle vilja ha?
Ingen tänker på nackdelarna med att ha superkrafter.
Den hemska huvudvärken och de blinda fläckarna.
Dödskyssarna.
De konstiga, försvagande sårbarheterna man har utvecklat.
Vad gör du nu, Percival? Reggie, skojar du?
Du inser väl att han använder sina jedi-trick för att kontrollera dig?
Jag vet att du tycker att jag är en idiot, men borgmästaren tar oss nånstans.
Särskilt efter att jag har byggt min nya järnväg som ska gå
rakt genom det här pittoreska men hemskt omoderna matstället.
Du får inte riva Pop's. Okej? Du måste ta dig förbi mig först.
Klassiskt amerikanskt övermod.
Har du sett min nya ring? Rent palladium.
Tvinga mig inte att slå dig igen.
Vare sig din kropp eller ditt sårade ego överlever ett möte till med mig.
Framtiden kommer. Bäst att inte vara ett mynt på spåret, va?
Åh, farmor. Jag överväger att konsultera andarna om vägledning.
Med tanke på de senaste händelserna har jag tänkt på det förflutna.
Nämligen min ungdomskärlek Heather.
Den förlorade kärleken.
Jag stalkade henne på nätet. Hon är bibliotekarie.
Och hon bor i Greendale, vilket inte är så långt bort.
Jag kan inte låta bli att tänka att vår historia kanske inte är slut.
Det som är gjort är gjort, om du frågar mig.
Heather är borta. Låt henne vara.
Åh kunskapsklot, ska jag ringa Heather?
KAN INTE FÖRUTSÄGA NU
Okej.
I så fall...kanske ett mejl?
Det är väl bra? Ingen press.
Hur går det för Tabitha i Albany?
Nej, hon har kört fast. Det ser inte så bra ut.
Jösses, kan vi inte få vinna en enda gång? Han stal borgmästarskapet,
ger sig på våra vänner, våra familjer och vi tvingas hela tiden spela defensivt.
Om du ska använda sportmetaforer, ska jag börja använda seriemetaforer.
Jag visste inte att du är så förtjust i serier.
Vad kan jag säga? Jag är mångfaldig.
Vad kan jag säga? Jag är mångfaldig.
Jag bad mamma om mina gamla serier från Toledo.
Efter att morfar bara skrev en bok
tänkte jag att det vore bra för mig att börja skriva igen.
Serier eller serieromaner.
Hur besegrade Stålmannen kryptonit?
Om jag minns min kryptonska sägen rätt
finns det en gammal serie där han byggde upp sin immunitet genom att exponera sig.
Mighty Mouse gjorde faktiskt samma sak.
-Vad var Mighty Mouses svaghet? -Limburgerost.
Det är ingen exakt vetenskap vi pratar om.
Inget har varit vetenskapligt sedan explosionen.
Cheryl kanske har kvar lite palladium.
Säg nåt, doktorn. Vad är din diagnos?
Din kropp verkar producera enorma mängder gifter.
Det är inte bara saliven på dina läppar.
Det finns i dina tårar, i ditt blod, i din svett.
Jag vet inte riktigt hur du inte har dött än.
Vad ska vi göra?
Jag föreslår en strikt dialys för att avgifta din kropp.
Dialys?
Men jag känner mig inte ens sjuk.
Vi måste sänka giftmängden i din kropp.
Och tills dess tycker jag att du ska undvika
all fysisk kontakt med andra personer.
Jag behöver din hjälp, Jug.
-Vad är det? -Kan du...? Kan du läsa mina tankar?
Det här låter som en fälla.
Inte mitt medvetande, mitt undermedvetna.
Jag vill att du gräver djupt i minnen som jag kan ha förträngt.
Jag vet inte ens om det är något jag kan.
Jag vet.
Jag vet. Många...SSM-grejer kom upp till ytan under dimman,
sen drog Percivals biblioteksböcker fram saker om min pappa från mitt förflutna.
Jag känner mig som ett öppet sår. Ett upprivet sår.
Jag försöker lappa ihop mig själv.
Men jag behöver delarna som saknas,
det jag har förträngt på egen hand och inte kan komma åt.
-Snälla, Jug. -Okej.
Ja, okej. Jag ska göra lite research om djup tankeläsning.
Det passar bra, eftersom du grävde upp den från mina gruvor.
Tack, Cheryl. Du får tillbaka den så fort jag kan.
Ingen brådska.
Men du inser väl att du leker med krafter
långt bortom din förståelse eller naturens värld?
Du vet inte varifrån dina krafter kommer eller varför palladium försvagar dig
och inte de andra.
Är du säker på att jakten på immunitet är värd risken?
Percival har inte gett mig många alternativ.
Sant, men till skillnad från dig har jag erfarenhet av det övernaturliga.
Jag kanske kan hitta en väg genom detta åt dig utan att det kostar dig livet.
-Ja, Jay? -Förlåt att jag stör,
men mr Shipley har lämnat ännu ett meddelande...
Jag struntar i hur många toppinvesterare som ringer.
Vi skjuter upp ägarmötet.
Jag sa det till mr Shipley, och han sa att de kommer ha ett möte
-med eller utan dig på kasinot. -Okej. Det är deras begravning.
-Farmor, har du sett min bok om Rasputin? -Ja. Jag läste den häromkvällen.
Kan jag få tillbaka den? Jag gör lite research.
Den kan innehålla esoterisk information för att hjälpa Archie.
Eller är det bara för att distrahera dig själv från
att Heather inte har svarat på ditt mejl än?
Det har hon inte, eller hur?
Nej. Tyvärr.
Enligt min erfarenhet brukar folk svara direkt på mejl...när de bryr sig.
Enligt din erfarenhet kommunicerade folk även med hjälp av duvor.
Hämta min ryska bok, din Baba-Jaga.
Jag ska träffa Jughead.
-Är allt okej? -Ja. Absolut.
Innan du går, kan du öppna burken åt mig?
Visst. Varför behöver du min hjälp?
Herregud, Archie.
Slog du på en tegelvägg?
Du kommer att bryta varenda ben i din kropp.
Det är just det. Det var ett vanligt träningspass.
Redan innan jag var osårbar kunde jag slå på säcken utan problem.
-Nu kändes det som om jag slog på spik. -För att du bär på den dumma stenen!
Sluta med det här galna programmet.
Jag kan inte, Betty.
Jag kan inte vara svag inför Percival.
Förlåt att jag är sen.
Jag var tvungen att göra mig presentabel för VIP-gästerna.
Veronica, är det du?
Ja, det är det, Reginald.
Tänk att du är här med tanke på att jag slängde ut dig.
Vad gäller mitt utseende var jag orolig för bakterier,
men ni insisterade på att träffas, så här är jag.
Bra, för som delägare, och glöm inte att jag också är medgrundare,
är vi oroliga för vad som händer på Babylonium.
Vad är det som bekymrar er?
Till att börja med ifrågasätter vi ditt beslut att avlägsna mig
från kasinots dagliga verksamhet.
-Om det är ert största bekymmer... -Det är det inte.
Ingen här får heller nån avkastning på sin investering
förrän kasinot börjar gå med vinst, och Babylonium har inte gått med vinst
en enda vecka under ditt ledarskap.
-Är det allt? -Det var det.
Men jag måste tillägga att du ser galen ut just nu.
Trevligt, Reggie.
Mina herrar.
Uppenbarligen har min före detta kollega rört om i grytan,
men måste jag påminna er om att när vi öppnade Babylonium,
visste vi att första året skulle bli svårast
och ändå går vi varje vecka mot lönsamhet.
Men vi har ändå hittat en köpare till kasinot.
Om vi säljer nu får vi pengarna tillbaka.
Plus lite extra.
Att sälja nu vore ett enormt misstag.
Olyckligt kortsynt.
Ge mig några dagar att sätta ihop en ny värdering
så att ni kan se exakt vad ni skulle släppa ifrån er.
Jag gjorde en djupdykning i minnesläsning.
Meditation, hypnoterapi och guidad visualisering grundar sig på samma sak.
Jag tror att vi kan tillämpa dessa principer på min gåva eller kraft.
Toppen. Vad ska jag göra?
Du måste tänka på dina minnen som nåt visuellt.
Jag rekommenderar en samling serietidningar.
Sen organiserar ditt sinne dessa fritt flytande minnen till en kollektion.
Ditt undermedvetna gör detsamma med dina förträngda minnen
-som jag sen kan komma åt eller läsa. -Okej.
Djupa andetag.
Slappna av.
Etablera fysisk kontakt.
Nu gräver vi.
Har sjuksköterskan rast?
Herregud.
Du har väl inte fått ett totalt sammanbrott än?
De är galna. Mina föräldrar är galna.
Och nu tänker jag bara att jag kanske är galen som de.
Du... Vi är inte våra föräldrar, Betty.
Dessutom...
Vad?
Hittar du nåt?
Bara ytliga saker. Låt mig gräva vidare.
Jug.
Tror du att ondska kan föras vidare?
Tänk om det är mitt öde, något jag aldrig kommer att kunna kontrollera
-eller förstå? -Du. Se på mig.
Jag känner dig.
Du är en bra person. Du kanske har lite mörker, men du är inte ond.
-Fortfarande bara delade minnen? -Ja, hittills.
Du måste nog gå djupare, Jug.
Pappa, gjorde jag nåt dumt?
Nej, raring.
Nej, det var Caramel som gjorde fel när hon försökte att smita.
Det var därför hon blev påkörd.
Hon var en syndare, Betty.
Och syndare måste straffas.
Säg mig, hur kändes det när du slog henne med stenen?
-Dåligt. -Men var det kanske också...
...lite spännande?
Herregud.
Han gromade mig.
-Han förberedde mig på att bli mördare. -Inte undra på att du förträngde det.
-Det hade jag också gjort. -Du måste fortsätta gräva
-i mitt huvud. -Jag har levt med mörker i hela mitt liv
-men var började det? -Okej.
Men först tar vi en paus. Båda två.
Barmhärtiga Gaia, du ser ut som döden själv, Archie.
Det är palladiumet.
Jag visste att nåt skulle hända. Du är en amatör inom den mystiska konsten.
-Jag måste... -Bygga upp immunitet, ja.
Och det kommer du. Med min goda palladiumsoppa.
No comments yet. Be the first to leave one.