Men with Brooms

Pappa, vad...

Pappa! Herregud!

Pappa?

Ja, döden väntar nog oss alla. Varenda en av oss.

Fast jag hoppades Gud skulle göra ett undantag för en curlingspelare.

Men jag hade fel, så om ni hör mig så spelar jag curling i himlen-

-för det här är Donald Foleys testamente.

Jag kommer att sakna den här världen.

Ja, jag kommer att sakna den här världen.

Jag dog med rent samvete. Rena underkläder med, hoppas jag.

Men jag kommer ändå att sakna den här världen och vår stad.

Jag ska sakna gruvan också, för jag älskar doften av svavel på morgonen.

Jag dog väl i en hjärtinfarkt, men absolut inte av krossat hjärta-

-för jag hade er, mina närmaste och käraste, som jag älskade.

Min vackra brud Eva. Vi ses, kamasutra-tjej!

Och min egen astronaut, min dotter Julie.

Och min tuffa mia Amy. Du har lyckats bra med Brandon.

Jag är så stolt över dig.

Mitt curlinglag. Jag behandlade er ofta som en könssjukdom-

-men ni var bästa laget att vara Skipper för.

Jag ser er som familjemedlemmar.

Mr Neil Bucyk, en av spelets bästa förstastenar.

Du behandlar mina jordiska kvarlevor med den respekt situationen kräver.

Och, Neil jag hade uppskattat den där rabatten vi pratade om.

Nu går det, nu går det. Herregud... Stopp!

-Skål för Donald Foley! -Donald Foley!

Och min gardsten Eddie Stronback.

En dag träffar din sperma rätt. Uppkalla er förstfödda efter mig.

James Lennox, take-out-mästaren.

Du kommer inte hem ofta nog, men så är det väl i oljebranschen.

Ett råd: ingen tjej gifter sig med dig om du inte minns hennes namn.

Linda, Eddie och Lily, det här är Jeannie.

-Jeanne. -Jeanne! Fan, förlåt.

Jag måste ha namn-heimer eller nåt.

Chris Cutter, den borne skippern. Vissa kallar dig nog jävla svin-

-för att du lämnade laget, staden och min dotter stående vid altaret.

Jag är en av dem.

-Får jag prata med dig? -Jag ska ta mamma till minnesstunden.

Men jag vill komma till himlen, så jag måste väl förlåta dig.

För chansen finns ju att du har förändrats.

Det har vår lilla stad gjort.

Fan... Vad har hänt med Kelsey's?

De öppnade en stor byggmarknad en bit ner och snodde alla kunder.

Det händer överallt. Det tog Kelsey 60 år att få golvet att knirra.

Man kan inte masstillverka sånt. Den järnhandeln var unik.

Min man också, men jag är glad att de uppfann massagestaven.

Herregud!

-Är du okej? -Ja.

Gör mig en tjänst, Chris. Hälsa en gammal lagkamrat till mig.

Jag är orolig. Sist jag såg honom gjorde han nåt skumt med en ko.

Han är din pappa. Han saknar dig.

Mina jordiska ägodelar ger jag till de tre kvinnorna i mitt liv-

-och vet att ni älskar och stöttar varandra.

Blev du astronaut för att han var förlorare?

-Det sa jag inte, Amy. -Julie...!

Hans svaga hjärta och hon tar ut honom på sjön...?

-Jag ställde upp för honom. -Ställde upp? Du hade ihjäl honom.

Ja, det är friden i vårt lyckliga hem som jag kommer att sakna.

Och det avslutar läsandet av Donald Foleys testamente.

Men det finns ett tillägg.

Jag vill att mina brända kvarlevor läggs under handtaget på den här.

Den sista Copernicus-stenen.

Mr Foley dog när han tog upp den från Trout Lakes botten.

Hur de hamnade på sjöns botten är ett av Long Bays stora mysterier.

Gyllene Kvasten spelades första gången 1937.

Sen dess är ni enda laget i trakten som har varit nära att vinna den.

Därför ber jag er återförenas som lag och lägga stenen-

-som innehåller mig, Donald Foley, mitt i boet och ta hem pokalen.

Kom ihåg: hjärtats renhet är att vilja en sak.

Herregud i himmelen! Den mannen var helt labil.

Är han i den nu?

-Det är inte juridiskt bindande. -Nej. Men moraliskt...

Det är ett viktigt beslut.

Här är er coach.

-De gör det väl aldrig? -Det ser inte ut så.

Fast man vet aldrig med dem, va? De har inte träffats på tio år.

Pappa, vad händer med kroppen när den är död?

-Den ruttnar. -Nej, innan det. Var hamnar den?

En perfekt chans och vad gör du? Du struntar i mina önskemål.

Ibland vet jag inte om vi talar samma språk. Skicka rödbetorna, tack.

Om det finns en absolut sanning... Rödbetorna, tack.

...så är det att man inte får snoppa av countryklubbens kassör-

-utan att det får vissa följder. Rödbetorna, tack!

-Tredje gången jag ber om dem. -Som svar på din fråga, Andrew:

Ibland blir man begravd i jord och ibland blir man lagd i en sten.

Och ibland gifter man sig bara.

Kul, men vi har planer. Vi kan inte släppa allt och spela curling.

Klart du kan.

Nu, Eddie, just nu!

Endera dan, Lil, funkar det här och vi har en hel skock ungar-.

Jag ber till Gud att sperman ska flyta och befrukta mitt ägg!

Jösses!

-Vad är det? -Jag är kittlig.

Båda lagen har åtta stenar. Två per man.

När alla stenar satts vinner laget med en sten närmast mitten.

Om du ligger i mitten och jag har två stenar här, får jag ingen poäng?

Nej, vännen, för jag är närmast. Det andra laget får ingenting.

-Är det som shuttle-board? -Det heter shuffle-board. Och nej.

Man måste tänka mer som i biljard, poker och bergsklättring.

Det är farligt. Är ens sten för hård glider den rakt genom boet i hacket.

Måste pissa.

-Kul att se dig. -Jag glömde berätta om din vän där.

Hur glömmer man 200 kilo skitande monster?

-Jag vill ha mina pengar. -Hur verkade han humörmässigt?

Du blåste Stuckmore!

Var tysta där inne!

-Jim? Kärleksgnabb? -Affärsdispyt.

Jösses! Han kommer genom väggen!

-Din lille skit! Var är mina pengar? -Okej, okej, okej.

-Jag har pengarna. Här är de! -Är du pengarna?

-Jag vet inte vad fan han menar. -Han menar allvar, Cutter!

-Jag vill ha mina pengar. -Okej, pengarna. Jag har dem här.

Den är lite tung.

Jag måste verkligen pissa nu.

-Som förr i världen, va? -Ja, lite för mycket som då.

-Vad fan menar du med det? -Efter tio år räddar jag dig än.

-Du räddar mig inte alls. -Jätten i bagageutrymmet då?

-Ja... -Vad då, "ja"?

Talar jag fortfarande engelska? Det är ditt problem.

Vänta lite, min livsnjutare. Det är absolut ditt problem.

Jag snodde bara hans knark och sålde det och glömde pröjsa honom.

Chris å andra sidan slog in skallen på honom. Såna typer är speciella.

För dem är pengar en hobby. Våld å andra sidan är deras kall.

-Vad har det med ditt jobb att göra? -Alla näringskedjor är lite brutala.

-Gud, jätten har vaknat! -Stoppskylt.

Är det problem, Francis?

Ibland vill man inte se allt för att bevara lag och ordning.

Jag har inte sett den skumma cigaretten i Jims mun.

-Men jag ser en bil studsa som fan. -Stötdämparna behöver belastning.

-Går det bra, Francis? -Ja. Ni siktar ju på Gyllene Kvasten.

Vem sa det?

Vi poliser kallar det slutledning.

Jag har fyra bovar med sin coach på taket.

Jag tror då att ni söker tränings-is-

och inte försöker...dumpa ett lik.

-Nåt problem? -Ljuddämparen.

-Ni får laga den. -Fortsatt trevlig kväll.

Jätten är vaken igen.

-Jag - ner - nu. -Okej.

-Ni är dödens! -Hälsa Port Huron från oss.

Är nån hungrig? Lily skickade med mackor bara utifall att.

-Utifall vad då? -Inte vet jag, utifall vad som helst.

-Gör hon alltid mackor åt dig? -Inte alltid.

-Hur många gånger i veckan? -Sex gånger kanske.

Otroligt. Linda hade skickat med dynamit.

I mitt arsle.

-Hur går det med din tjej? -Vem, Janis?

-Hette hon inte Jeanne? -Just det. Vad är det med henne?

-Har du träffat henne länge? -I några veckor av och till.

-Hon är en hyrtjej. -Hör på dig själv!

-Är du moralisk dyslektiker? -Menar du inte dig själv?

Visst är det fint?

När satte nån av oss en sten senast?

-För tio år sen den 13 maj. -När du lämnade oss i sticket.

Vilket inget av oss fattade. Vi tre satt och kliade oss i arslet-

och undrade vad som hände Chris-

-som fick honom att lämna Gyllene Kvasten-finalen utan ett enda ord.

Det föll sig så-

-att jag en dag befann mig på en bar i Boob Lake.

Plötsligt kom svaret till mig. I en syn.

Och det såg ut ungefär så här...

Menar han typ en brinnande buske?

Nej, Cutter brände en sten utan att säga det.

Nej, det gjorde han inte.

Är det sant? Rörde du en sten utan att säga det?

-Vi var i final för att du fuskade? -Därför slängde han stenarna i sjön.

-Därför kunde du inte möta oss. -Här är du nu - och här är vi.

Och Donald Foley, må han vila i frid-

-har bett oss lägga honom mitt i boet. Så frågan är:

-Tänker du ta upp stenen? -Den brinner.

Jag menar bildligt.

Foley sa alltid att spelets livsnerv är äran.

Förtjänar jag att ta upp stenen?

Varför inte? På ett eller annat sätt har du redan kånkat på den i tio år.

Hej.

Jag såg din bil där ute.

-Vad gör du ute mitt i natten? -Kör runt, försöker att inte supa.

-Du själv då? -Jag sitter här med din pappa.

Vilket med tanke på omständigheterna är lite småläbbigt.

-Min pappa var helt sjuk, va? -Ja.

Jag visste inte att hans plan var så raffinerad.

Det var ett bra sätt att umgås med honom på.

Jag tog dyklektioner och han skaffade båten.

Vi tog upp stenarna för att få tillbaka er.

Och nu tänker jag: "Varför?"

Jag ser på honom i den där... och det är bara en sten.

Det är inte bara en sten.

Det är 19,96 kilo polerad granit.

Med facettslipad botten och ett handtag en människa kan hålla i.

Den har i sig inget praktiskt syfte, men den är full av möjligheter.

Och hanteras den på rätt sätt så skapar den ett slags poesi.

I tio år har jag borrat efter olja i 93 länder i fem Världsdelar-

och jag har aldrig gjort nåt-

-som kan mäta sig med skönheten i en välspelad sten som glider fram.

Inte en enda gång.

-Jag är knarklangare. -Jag begraver döda.

-Jag har kasst spermatal. -Och jag fuskar.

Jag tycker att vi gör det.

Är ni med?

Då gör vi det.