Thanks of a Grateful Nation

Man måste vara i god form i militären. Verkligen god form.

Vi brukade springa tre kilometer i badskor.

Vi gjorde det på rekordtid.

Vi måste klara specialstyrkornas test.

Jag fick högsta poäng. Jag klarade det när som helst-

för jag hade utmärkelsen för fysisk toppkondition.

Jag föreläste och talade ofta om hälsa och välmående.

Det tog lång tid för mig att inse att nåt var på tok. När det hände-

var det människor omkring mig som påpekade det.

Att sörja för honom som har stridit och för hans änka och barn.

Veterandepartementets valspråk

Jag var 23, och jag föll.

Jag ser dem, jag går inte dit igen.

Vad vill ni ha, flickor?

Vill du ha ginger ale, Sandy? - Ja.

Oo , Tva ginger ale?

Ni ska få det vanliga.

Jag går inte dit.

Det skulle jag göra. - Vilken?

Han med axlarna. Titta.

De kommer från Fort Campbell.

Specialstyrkorna. - Hur ser du det?

De är likadana, allihopa.

Tillhör ni specialstyrkorna? - Det kan du ge dig på.

Vad var det jag sa?

Vad då? - Ni är likadana, allihop.

Du är hemsk! - Och jag avskyr country.

Va? Du ser ju precis ut som Lori Morgan.

Skenet bedrar.

Vad menar du med "alla likadana"? - Oerhört gåpåiga.

Än sen? Nån måste ju ta hand om Saddam. - Eller hur?

Vi skryter inte. Vi gjorde gymnastik och hävdade oss.

Chris slog nytt rekord. Vi är bäst och vi är redo.

För vad? - För Saddam Hussein.

Han kan kyssa mig i arslet. - Han kommer skrika som en gris.

Kanske en annan film...

Kanske ett badrum. - Kanske ett bad.

Kanske en dusch.

Kanske en...

Det skulle jag vilja.

Jag är stolt över det jag gör. - Det märks.

Du är anti, va?

Nej, inte med ditt utseende.

Du borde träffa mina föräldrar.

En tjej som går att ta med hem? - Ja.

Chris... - Jag vill träffa dig.

Det går för fort, vi känner inte varandra, men jag vill ha dig.

Jag kan lugna mig... - Det här kommer inte att fungera.

Missade jag nåt?

Finns det en annan? Är det min ålder?

Det kan vi klara.

Jag är äldre än du. Men det är inte det.

Det finns en annan. - Är det allvarligt?

Han är sergeant.

Han flyger hem från Korea i helgen, för...

...han vill gifta sig med mig.

Och...

Jag kommer att säga nej.

Du är inte redo för det.

Nej. - Det förstår jag. Ett stort steg.

Du vill inte misslyckas.

Igen.

Har du varit gift tidigare? - Två gånger.

Jag sa ju det: skenet bedrar.

Det här kanske var en dålig idé.

Du gillar mig inte. - Jag vet inte.

Var det uniformen...min?

Den snälla grannflickan?

Det var inte din uniform.

Som jag drogs till. Det var det du sa.

Du är inte äcklig, patetisk, du pratar inte oavbrutet.

Du lyssnar.

Jag har fallit för uniformer förut. Inte nu längre.

Vad är det du säger?

Hör på... Om jag vore du och fått veta det om mig-

skulle jag lägga benen på ryggen.

Jag förstår det fullständigt.

Men jag kom på vad som var fel-

och ordnade upp det.

För sent. Det är stängt.

Dagligen, nio till fem. Folk håller inte tiderna längre.

Jag var här... Vi var här. Jag fick lov att ringa.

Snälla?

Hej.

Jag är klar.

Vad tycks? - Strålande.

Jag har haft mitt stora, gammaldags bröllop. Det här är det rätta.

Mitt sista. Mitt bröllop med Chris Small.

Hur gör du? - Det är hemligstämplat.

Ibland bedrar skenet inte.

Det är Chris. - Var är du?

Har ordern kommit?

Har ordern kommit? Jag har gift mig.

Missa det inte nu... Vi ska iväg.

Jag måste sluta nu.

Jack, de här måste sulas om.

Jag har mycket att göra. - Jag har bråttom.

Du får dem om tio dagar. - Jag åker om två dagar.

Du får dem i eftermiddag.

De är fantastiska.

De blev ganska bra.

Hur mycket är jag skyldig?

Nej.

Det är inte välgörenhet. - Jag var i Vietnam.

Det visste jag inte. - Jag pratar inte om det.

Jag vill bara att du återvänder levande i dem.

Alla levde med Vietnam.

Alla behövde nog nåt som Operation Ökenstorm.

Det var tufft. Och Operation Ökenstorm var ett perfekt krig.

Operation Ökenstorm Krigsförberedelser i Kuwait

FOX rekognoceringsfordon för nukleära/biologiska/kemiska medel

Vad är det för fel? Får du inte igång skiten?

Jag arbetar på det. - Är det bakre enheten?

Det är krig. - Jaså?

Då kanske jag ska tillbaks till tältet och skriva färdigt brevet.

Till vem? - Min kvinna.

Skriver du varje dag? - Ja, tyvärr.

Toffelhjälte! - Snacka lagom du!

Jag kommer före dig Bagdad.

Var inte för säker.

Kör!

Vad har du runt halsen? - Loppband. Alla insekter här.

Är du en hund? - Du är galen som inte har ett.

Det här är öknen. Det är inte mycket att se.

Där är det avspärrade området. Mest fordon.

Jag vet inte exakt vad som är meningen med allt, men ni förstår.

Vinden.

Det börjar blåsa ordentligt.

Vart tar ni vägen?

Det här är bättre. Jag satte upp en trefot.

Vinden dyker upp ur tomma intet.

Hälsa mamma, pappa, Sandra, allihopa.

Om jag glömt nån, hälsa den med.

Jag saknar alla.

Jag vet inte exakt vad det rör sig om, men det ger er ett begrepp.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Det är ett larm. Ett kemiskt larm. De säger att det inte är farligt.

Vad är det som händer?

Vad kan jag säga?

Det rådde så mycket förvirring kring larmen.

En del av befälen visste inte vart de var på väg.

Larmet gick: Vilken nivå var det? "Oroa er inte, det är falskt larm."

De skjuter redan på oss.

Har jag sovit över larmet?

Sätt igång.

Det kemiska larmet gick. Vi befann oss i nivå 4 ett tag.

De sa att faran var över.

Vi tog av maskerna. De kom tillbaka och sa: "Vi missbedömde läget."

Allright, vi har kaffe, te...

...vodka, bourbon, tequila. 28 smaker. Vad vill du ha?

Du är aspackad. - Du är aspackad.

Visst.

Vad är det?

Jag har supit med dig många gånger. Jag har aldrig sett dig bli full.

Tänk om han blir skadad?

Tänk om han dör?

Min Howie kommer inte att dö.

Inte din Chris heller.

Hur kom du att gifta dig med en som hette Howie?

Så här var det. Han hade en sån där grej mellan benen...

Jag kunde inget göra.

Det är så vackert.

Såna vackra bilder.

Vet du vad?

Vi sätter sprätt på det här.

Allright.

Jag ska göra mig vacker.

Det här är hos Chris och Teri Small.

Chris är borta, Teri är strax tillbaka. Lämna ett meddelande.

Och Chris, om det är du som ringer:

Jag är hos dig och jag älskar dig.

Glöm aldrig det. Jag kommer aldrig, aldrig...

Jag hade egentligen aldrig tillåtelse att ringa.

Men när larmet gick till exempel-

måste jag bege mig till bataljonstältet-

tills jag beordrades att återvända.

Jag satt och tittade på telefonen. Jag ringde.

Ibland kom inte samtalet fram.

- Älskling! - Chris?

Teri. Hör du mig?

Se upp!

Chris...

Chris!

Vad är det, översten? - Ingen aning.

Undernäring? Törst?

Tror inte det. Titta!

Vad då?

Flugorna.

Självklart. - Men de är också döda.

Jag hade lovat ambassadören att undersöka allt konstigt jag såg.

Ofta fann jag döda djur - inte skjutna.

De enda djuren med skotthål fanns i Kuwait City Zoo.

Manövrer Gränsen Kuwait/Iraq

Rico. Ape Man, Tray, Firebird.

Jag vet inte vad vi kommer att hitta. Det kommer att bli farligt.

Vi är här för att göra ett jobb. Vi är redo, vi är förberedda.

USA står bakom oss, räknar med oss.

Vår sak är rättvis, och mitt förtroende för er är totalt.

Det är dags att ge järnet!

Okej.