True Women

-Fjorton, femton, sexton... -Hur många har vi?

Sjutton... Din mamma låter oss aldrig behålla sjutton grodor.

Nej, men för pappa får jag göra vad jag vill.

Det är inte bra för karaktären. Åtminstone säger min pappa det.

Vem vill ha stark karaktär? Man har roligare utan...

-När kommer din pappa? -Vilken dag som helst.

Jag vill inte att du åker.

Jag vet! Vi kan bo hos creekerna som morfar gjorde.

Nej, pappa skulle bli så ensam utan mig... Vi kan skriva brev!

-Jag vet hur man gör. -Det vet jag också, Euphemia...

...men vem ska jag leka med hela, långa, mörka vintern?

Du klarar det, Georgia.

Vad är det?

Då kör vi! -Skynda dig upp till huset, Ed Tom.

-Hände det i närheten av Kentucky? -Ja, och vi fick ingen varning.

Tack för att ni kom så fort.

Vad har hänt, mamma?

-Vad är det, pappa? -Din pappa var på väg hit...

...när hans hjärta plötsligt stannade.

-Han slapp lida. -Jag är så ledsen...

Hon har släkt i Texas. Sarah och Bartlett tar säkert emot henne.

Texas är inget ställe för Phemie. Kan hon inte stanna här?

Sarah vill nog inte det. De är systrar och vi är bara vänner.

Mamma sa att din farbror Bartlett kommer och hämtar dig.

Jag önskar att du inte behövde åka härifrån.

God morgon, sir.

Oj, oj... Du har blivit stora damen.

Jag är ledsen för det som hände din pappa.

-Jag åker inte, Bartlett. -Jag förstår.

Men Sarah, jag och Travis vill att du ska bo hos oss.

Jag vill bo hos Georgia. Hon är min enda vän.

Alla nya vänner kommer att bli besvikna.

Och i Texas är nätterna gnistrande och ponnyerna snabba...

Gumman...

Det bästa som hänt mig var när jag gifte mig med Sarah.

Det näst bästa skulle vara att du kom och bodde hos oss.

Texas behöver kvinnor som dig och Sarah.

Vad säger du?

Jag vill att du ska ha den här. Morfar gav den till mig.

creekerna har gjort den. Du kan stoppa viktiga saker i den.

-Jag kommer att sakna dig! -och jag dig...

-Adjö... -Adjö...

Jag ska inte fånga grodyngel förrän du är tillbaka!

Lova att skriva till mig! Lova!

-Jag lovar. -Jag kommer att sakna dig...

Glöm mig inte...

Du är väldigt tyst, Phemie. Känns Texas skrämmande?

-Nej. Hur är det där? -Vi bor alldeles vid Peach Creek.

500 tunnland ängsmark väntar på att bli utforskat.

På våren täcks marken av blommor så vackra att Gud själv säger:

"Oj, vad vackert det var."

Hej, snygging...

Det var som tusan... Du ser ut precis som pappa.

Kom...

-Travis, hälsa på din syster. -Du är verkligen mager.

-Han behöver lära sig lite hyfs. -Var snäll nu...

Minns du Tildy? Du var tre när vi lämnade Kentucky.

God dag, miss Phemie.

Det här är vår baby, Johnny. Du är hans moster.

Vill du hålla honom?

-Vi har en till på väg. -Hej, Johnny...

Det känns bra att ha familjen samlad igen.

-Jag är orolig för Phemie. -Det ordnar sig...

Hon har ju dig.

Det kanske hade varit bättre om hon stannat i Georgia.

Det ser ut som om Mexiko tänker starta krig.

Varför säger du så?

General Santa Anna är på väg mot San Antonio med 4000 soldater.

-Självständighetsförklaringen, då? -Santa Anna spottade på den.

Han är en diktator och han vill ta tillbaka Texas.

Om det blir krig kommer Texas Rangers att kallas in...

-Om vi behövs, ja. -Du har precis kommit hem.

Sarah! Vänta lite...

Jag har nåt till dig.

Sonetter! Hur i hela friden fick du tag i dem?

"Kunde jag beskriva skönheten i hennes ögon och hennes behag..."

"...skulle man kalla mig en lögnaktig poet."

-Är det verkligen Sarah? -Nej...

...men om jag varit Shakespeare skulle det ha stått det!

Kära Georgia, jag tycker inte om Texas.

Min syster, Sarah, är högljudd och tvingar mig att arbeta.

Jag tycker om Tildy och Bartlett.

Jag har inte sett några indianer. De kallas för vildar.

Texas tillhör Mexiko.

Jag tror inte att jag nånsin fötts. Jag är en historia nån hittat på.

Saracen! -Jag är ledsen, men vi såg dig inte.

-Sarah! Jag har sett en kung! -...oroande rapporter från Alamo.

Som ni vet är området belägrat av Santa Anna...

-Han måste vara en kung. -Dummer! Det är general Houston.

-...fick just veta att Alamo fallit. -Å, nej!

-Vad hände? -De bröt igenom och dödade alla.

Santa Anna svor att han ska döda varenda nybyggare i Texas.

-Ni kan lita på Texas Rangers. -På oss också!

-Slakten i Alamo kräver hämnd! -JA!

-Vad händer med våra familjer? -Jag kan inte skydda dem.

Värnlösa kvinnor blir en lätt match för tjuvar och rymlingar.

-Jag kanske kan ordna en eskort. -Det behövs inte.

Här är Peach Creek och här gränsen till USA.

Vi kan gå söder om armén och förflytta oss fort.

Då vet de inte vilket spår de ska följa.

Det är ca 320 km och vi är säkra i Lousiana Om...tio dar.

General Houston!

De har satt Gonzales i brand! Santa Anna är i närheten!

Hör upp! Tids nog hinner vi mörda mördaren! Nu tar vi en sak i taget.

Ni har befälet över kvinnorna, mrs McCIure.

-Ge er av i gryningen. -Ja, sir.

Må Santa Anna ruttna i helvetet, sir!

Då ger vi oss av!

Varför bränner man ner en hel stad?

-Lova att du kommer tillbaka, Sarah. -Du också.

-Hur ska jag kunna lämna dig? -Gör det fort.

Håll ihop! Akta er för vagnshjulet. Det ser lite vingligt ut.

-Sarah! -Ta hand om Johnny, Phemie!

Sätt fart! Det är ingen söndagsutflykt!

Vi är redan över 500 stycken och det kommer hela tiden fler-

och vädret har gett barnen hosta.

Molnen är på väg mot Texas.

Se till att nån kokar te på whisky, honung, smör och ekbark.

Det sista vi behöver är att hostan sprider sig.

Sarah! Jag red i en stor cirkel och såg lägereldar i nordväst.

-Santa Anna närmar sig. -Vi är för långsamma!

Säg till kvinnorna att göra sig av med allt de inte behöver. Allt!

Sätt ut vakter. Bara duktiga skyttar.

-Är det Santa Anna? -Nej, det är inte hans stil.

Du stannar här.

-Du har befälet, Tildy. -Ja, miss Sarah.

Ingen lämnar vagnen. Phemie, du tar hand om Johnny.

Tänker du skjuta mig, nigger?

Jag vet att ni har gömt guld här. Ge hit ungen!

Har ni nåt guld? Jag vet att det finns här nånstans!

Var finns det?

Såja...

Phemie...

-Vad är det? -Vårt hus.

-Det ser inte ut så där. -Det är vårt nya hus.

Vi ska rota oss där när livet inte är så grymt mot oss.

Vi har inte gjort annat än att försöka överleva.

Där är ditt rum.

Från balkongen kan du se ända ner till Peach Creek.

Vi ska måla det vitt med eklövsgröna fönsterluckor.

-Tycker du om det? -Ja...det är så stort!

Det måste vara stort, så mycket som vi ska leva där...

Skynda på! Vi måste hinna fram innan det blir mörkt.

-Sarah! Det ligger en soldat här! -Han är sårad!

-Vad säger han? -Det är en soldat.

De är döda! Fyrahundra man!

-Var? -Lugna er!

-Vad har hänt? -Det hände vid Goliad.

Överste Fanin skulle ansluta sig till Houston när mexikanerna kom.

Fanin fick ge sig. Han var tvungen.

Santa Anna sköt ihjäl allihop.

Nej! Min man och son skulle till Goliad!

De sköt Fanin i huvudet och slängde ner honom i ett hål.

Det är ingen idé att fly längre. Jag ska begrava de mina...

Santa Anna hinner ändå upp oss.

-Och vem ska begrava dig? -Vad spelar det för roll?

Ingen kommer att dö så länge vi håller ihop.

-Vi begraver män och söner senare. -Hur vågar du?!

Du får inte sprida uppgivenhet bland dessa modiga kvinnor!

Jag skjuter den som försöker fly! Gå tillbaka till vagnarna!

Sätt fart!

Två barn dog i lunginflammation i natt.

Tre... Vi förlorade den nyfödde också.

Varför vill Jesusbarnet ha så många omkring sig?

Sarah... Dog mamma när hon födde mig?

Phemie... Vilken fråga...

Nej, hon bara...dog.

Fick hon nånsin se mig?

Jag tror att hon dog när jag föddes.

Vår mamma dog för att Gud behövde henne.

Men han älskade oss så mycket att vi fick en gåva... Dig.

-En mamma mot en baby? -Nej...

-Var inte arg på Gud. -Han är arg på mig!

Han dödade pappa också.

Du är klok, men du kan inte läsa Guds tankar.

Börja inte tro att du kan det.

Du borde tänka på vilka tapeter du vill ha i ditt rum.

Jag vet vad jag vill ha.

Lever vi då?

Var så säker!

Den blir ännu bredare nedströms!

-Det är Brazosfloden. -Vi kan inte ta oss över.

Vi som har kommit så långt... Vad gör vi nu?

-Vad gör du? -Bygger en flotte.

Till tusen kvinnor och barn? Vi har bara två dars försprång.

Sarah, du är gravid i åttonde månaden.

-Sarah! Vad är det? -Barnet!

Såja, Johnny...allt är bra.

Drick lite...

Du är sjuk, Johnny. Såja, gubben... Drick lite.

Snälla...

-Herregud... -Du kan ta henne nu.

Jag är så ledsen, Sarah. Jag berättar det för Phemie.

Sarahs baby var dödfödd.

Å, gud...

-Ge honom till mig. -Våga inte röra honom!

-Jag vill ha min baby! -Phemie...

-Ge hit honom nu... -Nej, släpp honom!

-Ge honom till mig. -Nej!

-Släpp honom, Phemie. -Jag höll inte mitt löfte...