Mexico 86 (México 86)

EN DEL AV DET HÄR HÄNDE VERKLIGEN…

1986 befann sig Mexiko i en kris.

Arbetslöshet, politiskt missnöje och en massa andra problem.

Men under en månad det året var mitt land universums mittpunkt.

…VM:s bästa spelmoment.

Mål!

För det var där som tidernas bästa VM spelades.

Mexiko 1986 var ett kulturellt fenomen. En fest utan dess like.

Efter det förändrades fotbollen över hela världen.

Intresset exploderade, spektaklet växte och mer pengar investerades

Och vet du vem som låg bakom VM-succén?

Det gjorde jag.

Men du känner inte till mig, va?

Du har ju inte hört sanningen.

-…från domaren? -Förolämpa mig inte.

Visst, vi kan byta information med varandra.

Det är ju nåt helt annat om man kör med tjuvknep.

Det här är heligt för mig.

Planen är helig. Elva mot Elva. Inget mer.

Starta inspelningen.

Då ska vi se. Taktikboken. Det är där…

Vi fortsätter strax.

-Hur står det till? -José Ramón. Fin skvallerhörna, va?

Nånting saftigt?

Nej, vi gör bara en intervju om taktikböckerna vi ska lansera.

Betala honom inte för mycket oavsett vilka uppgifter han sitter på.

Ditt tv-program har väl ändå en rätt tajt budget?

Vill du att jag jobbar extra? Vad sa vi?

Jag förstår, herr Gustavo. Är det graferna?

Ingen vill läsa nåt med grafer, De la Torre.

De är ju själva poängen.

Om de inte läser artikeln, var ska de då få all information?

I graferna.

Vem vill läsa den här skiten? Ingen.

Det är inte komplicerat. Skriv om den. Tjafsa inte.

God dag.

Hej, frun.

Är er make hemma?

Nej.

Men… vem är ni?

Jag heter Hugo Sánchez.

Förlåt. Jag kände inte igen er.

Har ni gått upp i vikt?

Det är bara det att maten i Madrid inte passar mig.

Så…

…vad gör ni här?

Jag är här för att göra ett litet mål.

Stig på. Ni är sen till avspark.

-Du har väl match idag? -Ja, men först uppvärmning.

Tänker du verkligen nolla mig, raring?

Nej!

Den här skiten ska bort.

-Det där var min farmors lampa. -Jaså?

Då ska vi se.

-Du… -Ja?

Följer du med till Club Med?

Fan, har nån avbokat igen?

Där ser du att vissa skiter i om de kastar bort pengar.

Vilken? Den i Playa Blanca?

Ja.

Vore väl inte så dumt?

-När ska du dit? -Om två veckor.

Du skojar, Susana.

-Skulle inte du fixa läckan? -Jodå. Den är fixad.

-Seriöst, en hink? -Fiffigt, va?

Hur blir det?

Ska du med eller ej?

Det låter ju frestande.

Stranden.

-Solen. -Med dig.

Gratis drinkar.

-Mitt congatrummande. -Du och dina congas.

Min kokosolja som du älskar att smörja in mig med.

Kokosolja…

-Vet du vad? -Vad?

Jag stannar ett tag till.

Vad gör du?

-Hugo. -Vadå?

Ut med dig.

-Kom igen. -Matchen är slut, Hugo.

-Straffsparksläggningen, då? -Du vinner aldrig på straffar. Ut.

-Vilken kärring. -Gå då.

Ingen sa så, mamma.

Men om du har lust, så kan Paulina och jag bo här i huset.

Den där jäkla Álvarez.

Han sa åt mig att skriva om kvartalsrapporten.

Jag har samlat data i tre veckor. Nu vill idioten att jag tar bort graferna.

I hans värld är det fortfarande 1970.

-Gnäller du fortfarande om graferna? -Vadå?

Det är en fråga om liv och död, va?

Om din chef inte gillar grafer, får du väl ta bort dem?

Om du inte trivs kan du ju sluta arbeta på fotbollsförbundet.

-Jag ville bara berätta det. -Låt bli.

Jag vill inte höra mer. Jag är för trött.

Jag tvingar inte dig att ta del av min egen skitdag.

Nämen, stackars liten.

Din dag måste ha varit jättejobbig.

Hur många år har jag inte fått stå ut med ditt gnäll? Med ett leende på läpparna.

"Mitt jobb är så svårt. Jag klarar det inte."

De sparkade alla ekonomer, så vi fick ta över deras uppgifter.

Jag vet, Beatriz! 13 540 gånger har jag lyssnat på ditt jäkla gnäll!

Men trots det är jag kvar här!

Du gnäller så fort du kliver in genom ytterdörren!

Jag går och lägger mig. Jag ska upp tidigt i morgon.

Medioker hemma, medioker på jobbet.

Men i Colombia höll nånting på att hända som skulle förändra mitt liv för gott.

Våldet fortsätter öka i Bogotá. I dag utfördes två nya attacker

av de kriminella grupper som lamslagit landet.

Som följd av det har president Betancur meddelat…

VM 1986 kommer inte att spelas i Colombia.

Colombia har precis meddelat att de inte kommer att stå värd för VM.

Jag sa ju det.

Ja, jag vet att vi var redo att skicka alla papper till Bogotá.

Men sånt är livet.

-Nåväl. -Fan.

Så vem tar över?

Det blir väl på vår sida av Atlanten?

Vadå? USA?

De har anmält sitt intresse, men vilka förutom dem?

Vilka?

Vi! Mexiko.

Cañedo ringde mig, och det har just blivit officiellt.

Vi ska åka till Schweiz och ta med oss VM 1986 hem.

Det var väl goda nyheter?

Vet du hur många länder som har arrangerat VM två gånger?

-Inget. -Exakt! Inget.

Det vore rent löjligt att åka till FIFA och ansöka om ett VM som vi inte kan få.

Det är bara Cañedo och Azcárraga

som tror att man kan få ett VM genom att ösa pengar över FIFA.

Det vore bortkastad tid.

Men då så. Jag reser till Schweiz. Men bara på semester.

Vem vill ha lite choklad?

Matchen…

Jag vill titta på såpoperan.

Chava?

Det börjar snart.

-Polarn. -Vad är det?

Vad är det med henne?

Hon bad precis Chava att byta till såpoperan.

Sätt på matchen. Andra halvlek börjar.

Det är dags för såpan.

Vad är det här?

Vad är det här? En fotbollspub.

Ja, det är det, men…

Men vadå? Ska jag säga åt henne själv?

-Jag gör det. -Nej.

Vi byter kanal nu. Ta det lugnt.

"Ta det lugnt." Glöm det.

Landslaget ska ju spela.

Landslaget.

Det här är en fotbollspub.

Gå hem och titta, då.

Det här är hemma för mig.

Jag gick på gymnasiet här.

Jag har varit stamgäst här i 20 år.

Vi måste inte titta på vad du vill.

-Ingen tittar på matchen här. -Vill du titta? Sätt på såpan!

Det här är visst en såppub nu.

Hur mycket har jag inte läckt till dig, José Ramón?

- Du är skyldig mig det. -Att läcka är inte att sälja.

Och jag vet redan att Mexiko tänker ansöka om VM.

Nej, det här är ett scoop. Annars hade jag inte ringt dig.

Jag gör det här eftersom vi två är vänner.

För att vi respekterar varandra. Jag ger det till dig. Det är guld värt.

Eller glöm det, förresten.

Juan Dosal får det. Jag ska få gästa honom på söndag.

-Går du till min konkurrent, din skit? -Du ger mig ju inget val.

Jag vill egentligen inte, men du behandlar mig så illa.

Lyssna på mig. Hur länge har vi känt varandra?

Hur många jäkla år?

Låt gå. Du får vara med i fem minuter.

- Kom hit med en gång. -Toppen.

Vart ska du?

José Ramón Fernández ska intervjua mig.

Jo, säkert.

-Tar du bilen? -Jag ska på aerobics.

-Hej. -Nu?

-Det är ju inte torsdag. -Nej.

-Ska du ut? -Ja.

Jag ville bjuda…

-Vilken fin kjol. -Tack.

Du brukar aldrig ha rött läppstift.

Det ser fint ut.

Jag vill bjuda dig…

Jag ska bli intervjuad på tv nu. Eller om två timmar.

-Så det är därför du är uppklädd. -Nånsin varit med i tv? Vart ska du?

Ut och äta middag.

Inte med jobbet, ser jag.

Ska du ut med kompisar? Ska ni ut och dansa sen, eller?

Är du arg över nåt, Martín?

-Inte alls. -Du ska väl vara med din fru i dag?

Hej.

Förlåt att du fick vänta.

Vad fin du är.

-Ska du äta middag med den pysen? -Ja. Han heter Óscar.

Vi ska till Quetzal.

Jag ska till en intervju.

Som sagt. Med José Ramón Fernández.

-Vad kul, kära granne. -Han är journalist.

Tog du ut benvärmarna som låg i bilen?