Inside the Trustor Scandal

Jag vill se ut som en affärsman.

Ja, vi gör dem prydliga och fyrkantiga.

Vad jobbar du med?

Jag är…

Jag brukade…hålla på med stora finansaffärer.

Jag förvärvade företag på börsen.

- -Men de senaste 30 åren har jag…

Jag har varit på rymmen. Gömt mig.

-Gömt dig? -Ja. Interpol och allt.

Han har lyckats hålla sig gömd i 30 år.

Mannen bakom ett av Sveriges största ekobrott.

Det som kom att kallas Trustorhärvan.

Hjärnan bakom det förmodade svindleriet är en 33-årig stockholmare.

Huvudmannen i Trustorhärvan, Joachim Posener.

Joachim Posener, den man som misstänks vara hjärnan bakom svindeln.

Joachim Posener kommer att efterlysas av Interpol.

Ryktena säger att han kom undan med 100 miljoner,

att han har plastikopererat sig och bott i alla möjliga delar av världen.

Polisen har ett nytt spår om var Posener kan gömma sig.

Det pratades om Moskva, Tel Aviv, Rio de Janeiro…

…Barbados, Irak och ett otal andra länder har nämnts.

Det utlystes en belöning för tips som kunde leda till gripande,

och polisen fick in upplysningar av alla slag.

Som att han hade hästsvans, väldigt grova fötter,

pratade skånska, drack Pepsi

och till och med att han befann sig i Big Brother-huset.

Men Joachim Posener hittades aldrig.

Det som hände var att han och fyra andra lyckades köpa investmentbolaget Trustor.

För Trustors egna pengar.

Ja, det är en helt unik händelse i svensk börshistoria.

Flera hundra miljoner kronor från Trustors kassa

har spårats till bankkonton i flera länder världen över.

En av de största ekonomiska bedrägerierna hittills i Sverige.

Men hur gick det här till? Vem gjorde vad,

och hur blev sen livet för de inblandade?

Det såg man aldrig när man satte sin fot i den här transaktionen,

att det skulle bli den här jävla soppan.

"Den jävla soppan" har utretts i åratal,

och det har uppstått utdragna konflikter mellan de inblandade.

För att bringa lite ordning har jag sökt upp de som kokade ihop

eller bara råkade dras in i det här.

En av dem är konsulten Thomas Jisander – han som håller på att parkera Ferrarin.

När man tittar på det här med andra glasögon

kan man undra om jag borde ha känt till vad som hände.

Men det gjorde jag inte.

Jag har också träffat vice vd:n som fortfarande inte har hämtat sig.

Nåt har gått sönder i min hjärna. Jag har inte sovit sen 1997 i princip.

Och den grävande journalisten.

Jag kände ju att det här är nånting som inte stämmer.

Och polisen som jobbade med fallet.

Jag grämer mig oerhört mycket

att vi inte fick fatt på huvudpersonen bakom Trustorhärvan.

Vad fan…

Och slutligen finansräven som försökte städa upp efter kaoset.

Det är en sak att vara tuff i affärer,

men när det gäller kriminella har jag inga skrupler.

Och så har vi Joachim Posener,

mannen som varken svensk polis eller Interpol har hittat under alla dessa år.

Ingen har fått höra hans version, om det var värt priset

att lämna familj och barn för att leva gömd.

Efter många försök

lyckades jag få tag på en e-mailadress till den försvunna Joachim Posener.

Och när jag betonade att jag ville ta reda på sanningen…hörde han slutligen av sig.

Jag fick ditt mejl och jag läste. Och…okej.

Du får en tid där vi kan ses, någonstans i Europa.

Vad gäller för mötet?

Jag vill fortfarande ha möjlighet att hoppa av.

Hur ska jag veta att du är du när vi möts?

Du känner igen den här rösten. Och även om det är 30 år senare så…

Lite lik mig måste jag väl ändå vara.

Första mötet skedde på en öppen plats,

där Joachim Posener först kunde se oss på avstånd.

Överenskommelsen var att bara filma honom bakifrån.

Men ingen vet ju hur han ser ut nu för tiden.

Hej, det är jag som är Joachim.

Det finns väldigt få publicerade foton på Joachim Posener.

En medveten strategi för nån som inte vill bli hittad.

Under tiden på flykt gjorde han en tv-intervju.

Men eftersom polisen letade efter honom ville han inte visa ansiktet,

och han ljög sig genom samtalet.

Du utpekas som hjärnan bakom Trustoraffären. Var du det?

Nej, absolut inte. Jag var inte inblandad i nånting av det här.

Jag kom in i bilden i augusti. Dessförinnan så var jag…

Du har inte tidigare velat prata om vad som hände. Varför nu?

Nu när brotten har preskriberats finns det ingen anledning att hålla igen.

Kommer du att berätta sanningen under de här intervjuerna?

-Jag kommer absolut inte att ljuga. -Inte på nån punkt?

Nej. Men det är upp till dig att ställa rätt frågor.

De inblandade personerna hade egna motiv för att vilja vara med.

För mig var det att tjäna pengar och bli framgångsrik.

Pengar ger ju någon form av frihet, och det ger ju konfirmation

på om du är framgångsrik eller inte.

Men redan när jag var liten

blev jag fascinerad av de stora yachtsen, de fina bilarna.

Ursäkta! 80! Åtta-noll, va? Vad är det för modell?

Jag drömde att jag skulle bli riktigt rik.

Jag ville kunna hyra en yacht efter en lyckad affär och sitta på akterdäck

med en drink i handen och känna att jag gjort en bra insats.

Tjäna pengar, och jag är värd att få uppleva drömmen jag hade som liten.

Drömmen för mig var att komma in i finanssektorn.

Jag var helt besatt av att komma in i finanssektorn.

Tidigare sålde jag affärssystem.

Var jag än har jobbat så har jag i regel varit den bästa säljaren, svar ja.

Men jag ville ju liksom bli chef,

vilket var ett tokigt mål, för jag är inte en speciellt bra chef, har det visat sig.

Förr i tiden när man hade yachter sa man: "Jag har en yacht", då hade man…

30–35 meter gick ju liksom gränsen för att få kalla sin båt för yacht.

Hur lång är den här? 27?

Nu har det flyttats fram. Nu har man inte en yacht

om man inte har nånting i vart fall 50 meter.

Annars får man absolut inte säga att man har en yacht. Ingen kommer ihåg en fegis.

Joachim Posener hade andra motiv till affären.

Efter vårt första möte kom vi överens om

att jag fick fortsätta träffa honom på olika platser i Europa.

Japp.

Så nu har du fått mig hit.

Jag får bara filma utan ansikte. I alla fall till en början.

Det finns en regel. Inga frågor om familjen.

Det är en regel jag kommer att tulla lite på.

Jag styr fortfarande över alla små detaljer i mitt liv.

Det blir en vana när man lever det där flyktlivet.

Om man ska vara duktig på att vara på flykt måste man vara grå,

ointressant och osynlig. Försvinna i mängden bland alla människor.

Inte dra till sig någons uppmärksamhet.

Under tiden som efterlyst levde jag nästan som en hemlig agent.

Men jag gav upp min familj och mitt liv för frihetens skull.

Inte för pengarna.

Har du varit i Sverige under de här 30 åren?

Inte en enda gång.

Varför har du inte kommit hem?

Jag kunde bara inte förmå mig att sitta ett maxstraff i fängelse igen.

Jag klarade knappt av fängelsestraffet jag fick förra gången.

" Förra gången" syftar på det fängelsestraff

Joachim Posener avtjänade innan Trustoraffären.

Under slutet av 80-talet, när finansmarknaden gick på högvarv,

hade den då 22-åriga Joachim Posener börjat syssla med aktier och optioner.

Han erbjöd kreativa skattelösningar.

Till början gick affärerna lysande, och miljonerna rullade in.

Jag ville få respekt av de i samma bransch,

fast jag inte riktigt hörde hemma där.

Jag var ung och ville vara en del av finanseliten. Jag ville ha allt,

jag ville ha det snabbt, och det blev genvägar.

Jag hade inte tid för den långa vägen. Jag gick inte ens klart juristlinjen.

Jag kände en stor skräck över att ha levt det här livet,

och ingen skulle ha märkt mig.

Att jag inte skulle ha lämnat nåt avtryck.

Det ledde mig till att vilja göra mer och mer och större och större,

och på nåt sätt markera min närvaro på denna jord.

Joachim Posener och en kompis startade investmentbolaget Thul,

med kontor på flotta adresser i Stockholm och Köpenhamn.

Haken var bara att de saknade pengar att göra affärer med.

1991 var det en stor finanskris, så det gick inte att få några lån.

Men till slut kom jag på ett sätt att använda riggade optioner.

Allt behöver inte finnas – det behöver bara se ut att finnas.

Jag hade uppfunnit ett sätt att skapa hur mycket tillgångar jag ville på pappret.

Och det ledde till att vi lyckades köpa fyra stycken börsbolag i Danmark.

Men samtidigt så hade vi tagit ett stort kliv över på fel sida av lagen.

Jag hade köpt ett hus. Jag hade precis fått en dotter.

Och livet var på topp.

Och då ringer det på dörren. Och där står polisen.

Från det här huset försökte två svenskar tömma kommunen på flera miljoner.

Huvudmännen dömdes till 6 och 4,5 års fängelse

i ett av mest otroliga fallen nånsin rörande ekonomisk brottslighet.

Joachim Posener blev utvisad på livstid från Danmark,

och dömdes till sex års fängelse i Sverige för grovt bedrägeri och skattesvindel.

Det kom som en chock att jag fick ett så hårt straff

på en så hård anstalt.

Jag var 29 år när jag blev inlåst där.

Det var…en social katastrof.

Jag förlorar hus, fru, barn, vårdnad. Allting försvann.

Det var en mardröm att komma från den övre medelklassmiljön som jag bodde i

och körde BMW till jobbet,

till den här misären med blod och spya på väggarna.

Norrtäljeanstalten. Det var ett av Sveriges absolut hårdaste fängelser,

med extrema säkerhetskrav.

Det är inte gjort för mig.

Det är gjort för folk som är så farliga att de inte kan vara med andra.

Nu var jag verkligen inte i finansvärlden längre.

Man är konstant rädd.

Tittar man på fel kille på fel sätt vid fel tillfälle, så får man stryk.

Och de är vana att slåss. Jag är inte van att slåss.

En sak lärde jag mig i alla fall av den här upplevelsen.

Och det var att det här var nånting jag aldrig ville uppleva igen.

Ändå var det under tiden i fängelse, först på Norrtälje

och senare på en öppen anstalt,

som Joachim Posener började planera nästa affär.

Det som skulle bli Trustoraffären.

Inom en vecka började jag tänka på hur jag skulle kunna göra det igen.

Men bättre.

Mitt "mission" var att ta revansch,

och så småningom bli rumsren.

Jag hade gjort det till min specialitet

att köpa bolag utan att ha nån finansiering.

Och det var tanken den här gången också.

Jag behövde bevisa för mig själv att det kunde fungera.

Att jag kunde köpa bolag för dess egna pengar,

och ändå inte bryta mot lagen.