Ben-Hur

Judéen hade i nästan ett sekel regerats av Rom.

Kejsar Augustus befallde i sitt sjunde regeringsår alla judar-

- att återvända till sina födelseorter, för att där räknas och beskattas.

Mångas resväg tog dem till Jerusalem, landets hjärta.

Här stod fästningen Antonia, romarnas maktcentrum-

- och det gyllene templet, det yttre tecknet på en inre tro.

Folket lydde kejsarens bud, men höll stolt fast vid sitt uråldriga arv.

Folket mindes profeternas löfte:

En dag skulle Frälsaren födas, och ge dem perfekt frihet.

- Namn, stad, släkt? - Samla, Jaffa, Mika.

- Namn, stad, släkt? - Josef, Nasaret, David av Betlehem.

- Och kvinnan? - Min hustru.

Ni ska räknas i Betlehem.

Herrens år 26

- Vad heter den här byn? - Nasaret.

I morgon kväll är vi i Jerusalem.

- Du tittar inte på soldaterna, Josef? - Romare har man sett förr.

Ja. Och man får se dem igen.

Mitt bord är inte färdigt... Var är din son?

Han är uppe i bergen.

- Han försummar sitt arbete. - Nej.

När jag förebrådde honom, sa han: "Jag måste arbeta åt min fader."

Varför arbetar han inte då?

Han arbetar.

Fanfar!

Välkommen, Messala. Kommandot är ditt.

Tack för att du avlöser mig.

Drusus... Som pojke drömde jag om att kommendera den här garnisonen.

Och nu gör jag det.

- Jag hade glömt hettan. - Om det bara var hettan...

Jag bodde i Jerusalem tills jag var 14. Min far var...

Jag vet. Din far var en duktig guvernör.

Om det är möjligt, i det här fördömda landet.

Vill du komma fram i världen, Sextus, så gör det svåra.

- Jag bad om att bli sänd hit. - Folket här har förändrats.

Hur då?

De vill inte betala skatt och har fått för sig att de hatar Rom.

- Det är inte nytt. - Och de är berusade av religionen.

- De krossar statyerna av våra gudar. - Straffa dem!

Det gör vi. När vi kan finna dem.

- Finn ledarna! - Vi har inget att gå efter.

Det är något underligt i görningen. T.ex. pratet om en messias.

Det där hörde jag om som pojke.

Judarnas kung, som ska leda dem till ett antiromerskt paradis.

En galning i öknen, Johannes, dränker folk i vatten.

Och en timmermansson utför så kallade mirakel.

- Det har alltid funnits bråkmakare. - Den mannen är annorlunda.

Han säger att Gud bor i varje man.

Han är faktiskt djupsinnig...

Du har varit borta från Rom för länge. Res till Capri, bada och vila ut.

Gud bor inte i oss alla. Blott en man är gudomlig.

Kejsaren är missnöjd. Judéen ska förvandlas till en lydig provins.

Jag ska återupprätta lag och ordning.

Hur? Man kan klyva skallen på folk och kasta dem i fängelse-

- men hur bekämpar man en idé? Särskilt en ny idé.

En jude vill tala med tribunen Messala.

- Har han ett namn? - Han kallar sig prins Juda Ben Hur.

Behandla honom därefter!

- Säg att jag kommer. - Ja, tribun.

Centurion!

Det var hans land, innan det blev vårt.

Glöm inte det.

Ja, tribun.

Mycket klokt. Ben Hur är den rikaste mannen i Jerusalem.

Och överhuvud för en mäktig familj. Som pojkar var vi som bröder.

Sextus, du undrar hur man bekämpar en idé.

Jag ska säga hur: Med en annan idé.

Jag sa att jag skulle återvända.

Jag trodde det inte. Jag är mycket glad.

- Titta på dig. - Och på dig.

Du återvänder som tribun. När jag hörde nyheten, drack jag din skål.

Vi ska dricka en till.

- Hur mår din syster och mor? - Bra. De talar bara om dig...

- Har Tirza gift sig? - Nej, hon bara drömmer...

Hon har älskat dig sedan hon var fem år gammal.

Jagar du sjakaler och lejon? Eller är det under din värdighet?

- Ned Eros, upp Mars. - Ned Eros, upp Mars.

Där bjälkarna möts?

Bra!

Efter alla dessa år!

- Fortfarande nära. - På alla sätt.

- Jag hoppas det. - Jag vet...

Du är romare, jag är en jude vars liv du en gång räddade.

Det bästa jag någonsin gjort.

Juda...

Det är en svår provins att styra. Jag behöver din hjälp, dina råd.

- Vill du höra mitt råd? - Ja.

Dra tillbaka era legioner.

Ge oss vår frihet.

Kejsaren tycker om sitt imperium, och särskilt Judéen.

- Judéen tycker inte om kejsaren. - Obesvarad kärlek är sorglig.

- Mitt kvarter. - En aning dystert.

Inte dystert. Enkelt, kyskt, romerskt.

Jag blir nästkommanderande för den nya guvernören Valerius Gratus.

Han kommer om några dagar med två legioner till.

Alltså är ryktena sanna.

Kejsaren är missnöjd med dina landsmän. Det är uppror på gång.

Det ska krossas.

Men du och din familj har inget att frukta. Du är min vän.

- Jag är jude. - Du har inget med pöbeln att skaffa.

- Pöbel? Det är mitt folk. - Juda, världen är romersk.

Vill du leva i den, måste du leva med den.

- Du har förändrats. - Jag har sett världen och Rom.

Det är inte slumpen som gjort en by vid Tibern till världens härskare.

- Era legioner. - Inte bara våra legioner.

Andra riken har starka härar. Jag har själv stridit mot dem.

Ödet ville att vi skulle civilisera världen, och det har vi gjort.

Våra vägar och skepp når överallt.

Romersk lag, arkitektur och litteratur är mänsklighetens smycke.

- Jag tror på mitt folks framtid. - Det är klart.

- Och du kan hjälpa dem. - Hur?

Du är adelsman av förnäm släkt, en prins bland ditt folk.

Du är rik och mäktig. Folk lyssnar om du avråder uppror.

Få dem att inse att motstånd mot Rom är dumt och fåfängt.

Det kan bara sluta med att ditt folk utrotas.

Jag är emot våld. Det vet alla. Jag ska tala med folk...

Då är vi ense.

När kan jag träffa din familj?

- I morgon, hoppades vi. - Bra.

Nu ska vi dricka en skål.

- Vinet är förskräckligt. - Det tillverkas åt romerska hären.

Ni är grymma mot era erövrare.

Det är en tokig värld.

Men den rymmer detta sunda: Vänners lojalitet.

Juda, vi måste lita på varandra. Dricker du på det?

Av hela mitt hjärta.

Här i gården lekte vi soldater-

- och från taket kastade vi sten på folk på gatan.

- Vi var busfrön. - Nej, ni var snälla pojkar.

- Inget har förändrats. - Förutom fontänen.

- Den gamla brunnen sinade alltid. - Varenda sommar.

En ny fontän och en ny Tirza. Du har blivit stor.

- Han har inte förändrats. - Jo då. Han åkte härifrån som pojke.

Nu är han en man med stort ansvar.

Kejsaren bygger och bygger... Jag höll på att glömma. Varsågod.

- Underbart vacker...! Romerskt? - Libysk. Jag var där förra året.

Vilket fälttåg. Efter två dagars strid, flydde deras här.

Sen tågade vi till deras huvudstad. Fin stad ända tills vi förstörde den.

Nu är det bara aska kvar.

- Mina soldathistorier tråkar ut er... - Kom. Jag ska visa dig något.

Jag valde rätt present åt dig. Det är en brosch för en kvinna.

Vad tycker du?

Magnifik!

- En arab. - Ja, ett fullblod.

- Får jag rida på honom? - När du vill. Han är din.

En gåva...?

Juda, du är snäll. Allt blir som förr, det vet jag.

- Har du tänkt på det jag sa igår? - Jag har redan talat med folk.

- De flesta håller med mig. - Men inte alla?

- Nej, inte alla. - Vem håller inte med?

- De arga och otåliga. - Vem?

Juda, vem?

- Vill du att jag ska bli tjallare...? - Vi talar om kriminella element.

- De är patrioter, Messala. - Patrioter?

Juda, jag ska förklara en sak för dig som du kanske inte vet.

Kejsaren håller ett öga på oss. Han blickar mot öst.

Detta är vår stora chans, Juda. Kan jag få ordning på Judéen-

- får jag vilken post jag vill. Och jag ska löna dig.

Vet du var det kan sluta? Rom! Kanske vid kejsarens sida.

Jag menar det. Det kan hända. Och detta är stunden.

Kejsaren håller ett öga på oss. Jag måste tjäna honom-

- och du måste hjälpa mig. Tjäna honom.

- Du omtalar honom som en gud. - Han är den ende guden på jorden.

Inte...

Inte det.

Hjälp mig, Juda.

Jag gör allt för dig, Messala, förutom att förråda mitt folk.

Vid alla gudar, Juda, vad betyder några judars liv för dig?

Jad vill inte hjälpa dig mörda dem.

Du måste förstå, Messala, att jag tror på mitt folks forntid och framtid.

Framtid? Ni är ett kuvat folk.

Ni kan erövra landet och slakta folket, men vi reser oss igen.

Du lever på döda drömmar. Tror du att Salomo återvänder?

Josua och David kan inte rädda er.

Det finns bara en realitet idag. Var inte dum. Blicka mot Rom.

- Hellre dum än mördare. - Jag är soldat.

- Du mördar för Rom. Rom är ont. - Jag varnar dig!

Rom är en skymf mot Gud. Rom stryper mitt folk och världen.

När Rom faller, ljuder ett frihetsrop som världen aldrig hört maken till.

Antingen hjälper du mig eller går emot mig.

Du är för mig eller emot mig.

Om det är valet, så är jag emot dig.

De kommer.

Var är Messala?

- Var är...? - Han gick.

- Varför? - Han kunde inte stanna.

En ny tribun har många plikter. Nu ska vi äta.

Välsignad är du, Herre Gud, som ger oss bröd.

Vi ska aldrig se honom igen, Tirza.

Han bad mig förråda vårt folk.

Juda...

Karavanen från Antiokia!

Simonides!

- Välkommen hem. - Herre.

Simonides kommer med gåvor. Bärnsten till mig, silke till Tirza.

- Och vin till min husbonde. - Den bästa gåvan är din närvaro.

- Jag har goda nyheter från Antiokia. - Om karavanerna från Petra?

- De har anlänt. Här är räkenskapen. - Och Numidia?

Kungen gav oss handelsrättigheterna.

Varje år gör du mig rikare.