In the Hand of Dante

Dante Alighieri föddes 1265 i Florens, Italien,

och dog 1321.

Hans mästerverk, Den gudomliga komedin,

en resa genom helvetet, skärselden och paradiset,

är ett av världslitteraturens största verk.

Den formade det italienska språket,

och omdefinierade gränserna för vår fantasi.

Nick Tosches, en amerikansk författare, föddes i Newark, New Jersey, 1949

och dog 2019.

Han var en litterär ikonoklast

vars röst fångade den mörka poesin i samtiden.

Det jag har skrivit från hjärtat och fortsätter att skriva från hjärtat

får inte och kan inte anpassas, inte ens lite grann,

för att spegla nån annans hjärta

eller det falska, plastiga, konstgjorda hjärtat på den här marknaden,

som en gång i tiden var en värld.

Mina böcker kan inte redigeras precis som en leopard inte kan få manikyr.

Som Faulkner sa: "Jag blir full, jag blir arg, jag åker av.

Jag blir allt möjligt, men inte redigerad.

Jag ser hellre att stallpojken knullar min fru än blir redigerad."

De bästa redaktörerna redigerar inte.

De konspirerar med konstnären för att ge frihet och vinst.

"Mr Faulkner, vad tänkte du på när du skrev det där?"

"Pengar."

Visst är det bra? Han sa "pengar".

Pengar.

Just det.

Bara en konstnär arbetar för sina nära och kära

och, viktigast av allt, för sina ättlingar,

för de är de enda som får se pengarna.

Vi får inte betalt per timme, vecka, månad eller år.

Vi får betalt postumt, när vi är döda.

Vad är det här?

Det där?

Jag får aldrig göra det jag vill, och det här är nåt jag vill göra.

Det är en översättning av Den gudomliga komedin.

Jag kan den så bra att det känns som att jag skrev den.

Jag har jobbat på den i tio år.

-Du har bytt foder, va? -Ja.

Du ser fortfarande bra ut.

Tack så mycket.

Oroa dig inte.

När vinden friskar i ska vi ge dig en kappa.

Vem är Dante?

"Vem är Dante?"

En författare från förr.

Han skrev en mycket känd dikt, Komedin , senare kallad Den gudomliga komedin.

Ja.

Ja.

Men Dante fastnade.

Han låste in sig i rim- och versmått, och var finns hoppet i det?

Så jag insåg att han hade brister.

Den har brister för att han har brister.

Jag fattar vad du menar.

Hej.

Gamling.

Hej, onkel.

Du ser ut som om du sett ett spöke. Vad har hänt?

Jag dödade nån.

-När? -Nyss.

-Var? -Vid glasfabriken.

-Hur? -Jag skar halsen av honom.

Var han härifrån?

Jag hade aldrig sett honom.

Var är kniven?

Var är kniven du dödade honom med?

Jag slängde den i kloakerna.

Varför gjorde du det?

Han hade en stor kniv och frågade om jag ville dö.

Så du började inte. Det gjorde han.

-Ja. -Okej.

Hur mår du?

Kom och sätt dig här.

Ska du göra karriär av det här, eller?

Känner du dig som en tuffing nu?

Nej.

Bra, för det är du inte.

Kom ihåg vad jag alltid har sagt.

Den gyllene regeln.

Älska din nästa.

Just det.

Och du ska inte vara som den där grabben.

-Just det. -Du ska inte ge nån skit.

Hur…

Hur fortsätter det? Som jag sa.

Ge ingen skit, och ta ingen skit från nån.

Du tog ingen skit.

Just det.

Och du är säker på att han inte är härifrån?

Jag har aldrig sett honom.

Kom här.

Onkel?

Vad?

Måste jag berätta det jag sa till dig när jag biktar mig?

Vad då för bikt?

För min första nattvard.

Jaha, det. Ja.

Gud finns överallt.

-Eller hur? -Ja.

Ja.

Och han hör allt, eller hur?

Ja. Han ser allt, han hör allt.

Ja. Så vem är viktigast, Gud eller prästen?

Gud.

Och Gud har ju hört din bikt nu. Du sa den högt.

Jag hörde den. Gud hörde den.

-Är det så du gör? -Det är så jag gör, ja.

-Är min synd borta nu? -Vilken synd? Du har inte syndat.

Den där lilla chadroolen

som drog kniv mot dig utan anledning, det var han som syndade.

Och Gud straffade honom.

Genom dig.

Tack, onkel.

Vi är väl polare?

Ja, polare.

Men kom ihåg…

Det som händer mellan oss och Gud, sånt här, är speciellt.

Man får inte berätta om såna saker.

Det är en synd.

En allvarlig synd.

Okej?

Okej.

Där är handfatet. Där bak.

Tvätta händerna. De är smutsiga.

Jag förstod.

Och framför allt blev jag förlåten.

Och jag berättade aldrig för nån.

Erkände jag just det?

De krämfärgade gardeniorna,

och de violetta blommorna, de röda blommorna,

och de rosa blommorna, och de gula blommorna,

och otaliga andra dofter kom fram

i solen och skuggan från det frodiga, djupt gröna.

Där stod de öppna monumenten för solens mörkare magi,

de bleknade hällristningarna,

de upphöjda och släta, nötta korallaltarna,

där människooffer praktiserades sent in på 1800-talet,

och doften av blodsoffer och kannibalism

blandades med dofterna av de vita blommorna,

och de violetta blommorna, och de röda blommorna,

och de rosa blommorna,

och de gula blommorna.

Det fanns nio himlar, inte himmel, utan himlar.

Allt som Dante visste om sanningen hade börjat med den här uppenbarelsen.

Den första av himlarna han lärt känna

hade genom åren blivit den sällsyntaste av alla himlar.

Det var den stora himlen av oändlighet,

som omfattade dess ankomst, dess väsen, dess bortgång och dess natt.

Dante var barnet från den magiska kullen.

Men det var även jag.

Och en av de nio himlarna är den himmel som en man bara ser en gång,

den dagen då han dör.

STÄNGT

Det var mitt i varma augusti, den tid i New York

när dagsljuset var tryckande vitt,

och nattens mörker var en dimma av stjärnlös aska och blekhet.

Louie kände sig ett med det.

Han tände en cigarett och drog ett bloss.

Det var sent, men inte för honom.

-Är du ute och går, min vän? -Kalla mig inte det.

Ge mig en drink och en askkopp.

Vi har en ny grappa. Den är fin.

Dra åt helvete.

Spara den där skiten till idioterna. Ge mig en Dewar's och vatten med is.

Skit i askkoppen. Jag använder golvet.

Hur är läget, Lou?

Jo, du vet…

Förr i tiden, när jag var liten,

sa de gamla: "Ju större mustasch, desto större man."

Nuförtiden, när jag ser en kille med mustasch,

tänker jag att han är polis eller bög.

Eller både och.

Jag får väl raka av den då, Lou?

Nej, behåll den.

Din pappa är väl snut?

Ja, du kanske har den där halvbögiga snutgenen i dig.

Den passar dig.

Mustaschen.

Vet du?

Din farbror är en riktig fuckup.

Du är också en fuckup, men du är småpotatis.

Men din farbror är en riktig fuckup.

Han hade baren, och det gick bra ett tag.

Han pissade bort allt på spel.

Mina vänner hjälpte honom, men han fortsatte klanta sig.

Han gick till banken för att täcka sina räkningar

varje gång han fick en varning.

Mina vänner gillar inte sånt.

Du, Lou.

Ska du inte lägga undan den där?

Tänk om en snut går förbi och tittar in?

När såg du senast en polis promenera? De promenerar inte längre.

De går till gymmet som andra fikusar, men de promenerar inte.

Den sista snuten jag såg patrullera

var en brud.

157 centimeter, New York-polisen.

Precis som din farsa,

en värdelös, ful, liten fitta.

Hur som helst…

Mina vänner tänkte att om jag skrämde din värdelösa farbror