Avatar: The Last Airbender

Den dyker nog upp. Du har antagligen förlagt den.

Och det var inte anteckningsboken som hittade avataren.

Det var du.

Anteckningsboken var användbar,

men det var din envishet som ledde dig till honom.

Han flydde!

Den ultimata krigaren!

- Vilken fegis! - Det vet jag inget om.

Men det står klart att han

inte är som du eller nån annan hade förväntat sig.

Det vet vi när vi hittar honom. Jag ska hitta honom.

Jag är kronprins. Det måste betyda nåt.

- Även i den här delen av världen. - Ja.

Och det är en fördel att vi befinner oss i en lugnare del av världen.

Hur många gömställen kan det finnas?

Kyoshi-ön är bara några timmar bort.

Enligt den här var avatar Kyoshi en mäktig krigare

som bemästrade avatartillståndet.

Nåt i templet kan hjälpa mig att tygla kraften innan...

Du dödar nån?

Innan det händer igen.

- Det är dags att åka hem. - Va?

Vi har gjort vårt. Vi räddade honom.

Nu måste vi åka hem. Min plikt...

- Vår plikt är att skydda alla i byn. - De kan skydda sig själva.

Och vi måste rädda världen för att rädda Vargbukten.

Hör du ens vad du säger? Rädda världen?

- Vi? - Varför inte?

Världen behöver Aang om den ska ha en chans.

Vi har en plikt, och det är att skydda avataren.

Vill du skydda honom?

Han fick oss nästan att flyga upp i luften.

Det handlar inte bara om Aang.

Allt förändrades när han dök upp.

Jag kunde knappt bända vatten nog för en fingerborg.

Och se på mig nu! Efter bara en dag!

Se dig omkring.

Titta var vi är.

Jag kan inte åka tillbaka.

Katara, det är nåt fel på din väska.

Hörru! Det där är vår mat.

- Vad är det för nåt? - En flygande lemur!

Det var fullt av dem förut.

Vad är det här?

Kära Katara.

Den här skriftrullen har gått i arv mellan stammens vattenbändare i generationer.

I den finns allt du behöver för att lära dig mer om bändning.

Du anar inte hur svårt det var att dölja rullen för dig.

Det var för farligt för dig att ha den när Eldnationen jagade bändare.

Men nu när du har gett dig ut i världen ska du ha med dig det som är ditt.

Du är en vattenbändare.

Det är den du alltid har varit och alltid kommer att vara.

Glöm aldrig det.

Du ser. Det här hade aldrig hänt om vi inte hade åkt hemifrån.

Okej. Vi far till Kyoshi-ön och ser hur det går.

Aang, är du redo att fara?

Jag måste göra en sak först.

Du fanns alltid där för mig...

...men jag svek dig.

Hej då, Gyatso.

Förlåt mig.

KRIGARE

Vill du följa med, Momo?

Momo?

Ja. Ser han inte ut som en Momo?

- Precis som du ser ut som en Sokka. - Klockrent.

Du smakar säkert som kyckling.

Zuko, du måste prova det här. Det är...

- Vad är det? - Vaktelyngelägg.

Vaktelyngelägg. Det är bra för...

Vitaliteten?

Vitaliteten!

Vad gör vi här, farbror?

Eldnationens regionbefäl har sitt högkvarter här.

Hamnen är ett informationsnav.

Om nåt ovanligt sker i närområdet, rapporteras det hit.

Har du blivit galen?

Ska du fråga ett befäl om han har sett avataren?

Om nån får höra om det kommer alla leta efter honom.

- Jag kan förlora allt. - Lugna dig, prins Zuko.

Du måste lära dig hur man får det man är ute efter

utan att avslöja sina avsikter.

Du måste vara taktfull och empatisk.

Men framför allt måste du ha...

Klibbigt ris!

Farbror, vi har inte tid.

Där är hon.

Den stora läskiga damen.

Kolla här.

Ska vi verkligen bara gå in?

Aang!

- Sokka! - Va? Vad händer?

- Se upp! - Hallå!

Ni inkräktar på helig mark.

Sluta! Ni begår ett misstag! Han är avataren!

Löjligt. Då hade det funnits tecken.

Det där är nog ett tecken.

Det var länge sen vi hade besökare, av goda skäl.

I hundra år

har vi på Kyoshi-ön klarat oss undan krigets våndor

genom att hålla oss för oss själva.

Vi förväntar oss att omvärlden gör detsamma.

Vi är inte här för att bråka.

Jag vill bara veta mer om avatar Kyoshi.

Har jag inte kommit rätt då? Ni håller väl minnet vid liv?

- Vi är inget hot. - Nej.

Men nästa besökare kan vara det. Vi kan inte göra undantag.

Vi är inte som de. Han är avataren.

Ja, enligt er och några reflektioner på en staty.

Jag vet att ni är rädda. Jag vet inte hur ni har haft det.

Jag vet inte hur nån har haft det.

Jag har varit borta ett tag.

Men där jag kommer ifrån hjälper folk varann.

Jag hör inte hemma här. Så har det känts ofta på sistone.

Men om ni hjälper mig

och jag lär mig att vara avataren,

då kanske jag kan återskapa den platsen, en värld där människor var lyckliga.

Vad gör det om han tittar i några gamla böcker?

- Det handlar inte om dem. - Utan om andra som kan komma.

Men hur kan vi vända honom ryggen om han är avataren?

En sån mäktig krigare.

- Med ett så vänligt hjärta. - Mamma...

Suki, du är för ung för att veta att det finns många här i världen

som utnyttjar människor med vänliga hjärtan.

Jag är inte för ung. Jag har bara inte sett världen.

Jag drar mig till minnes att Kyoshi ofta drog nytta av främlingars välvilja.

Och som avatar

ville hon hjälpa alla som inte kunde hjälpa sig själva.

Vi ska öppna vår by för våra besökare

i 48 timmar.

Jag hoppas att ni respekterar gränserna för vår generositet.

Jag fattar att ni ville skicka iväg oss. Jag hade gjort samma sak.

Det är ett stort ansvar att ha andras liv i sina händer.

Det tar jag på fullt allvar. Jag är själv beskyddare av min by, så...

Är du?

Ja.

Beskyddare?

Hur skyddar du ditt folk när du är här?

Va? Det gör jag inte.

Jag menar, det gör jag. Jag är inte där rent fysiskt, men ändå.

Alltså, jag...

Jag måste rädda världen först.

Katara, hur var det nu? Jag skyddar Aang, vilket skyddar byn...

Hallå!

Poängen är att vi har mycket gemensamt. Vi är båda krigare.

Före sin död lärde avatar Kyoshi upp en elitstyrka.

Den ska skydda både våra hem och vårt sätt att leva.

Traditionen har förts vidare i generationer,

och nu är det min ära att skydda byn och försvara avatarens värderingar.

Därför är jag inte bara en krigare. Jag är en Kyoshi-krigare.

Var är kommendören?

Jag vill ha de senaste övervakningsrapporterna.

- Ursäkta? - Och kartor.

Nautiska kartor. Så detaljerade som möjligt.

- Och du är...? - Prins Zuko.

En sån ära att välkomna en kunglighet till vår enkla bas.

- Vad kan jag hjälpa kronprinsen med? - Som sagt...

Var snäll och ursäkta min brorson.

Vi har varit till havs länge, och uppförandet har visst blivit rostigt.

General Iroh, det är ingen fara. Vi ber också om ursäkt för våra brister.

Vi får sällan storbesök här,

särskilt inte av den berömda "Draken från Väst".

Som min brorson sa

är vi ute efter kartor och övervakningsrapporter.

Vi hoppas kunna spåra stim av hoppande hajbläckfiskar.

Hajbläckfiskar?

De vandrar så här års.

De är utsökta om man grillar dem med en gnutta citron.

Jag förstår. Jag hjälper gärna till.

Om ni kan vänta till morgonen ska vi ta fram det ni behöver.

- Så vänligt, kommendör... - Kommendör Zhao.

Till er tjänst.

Du borde bära en pingla.

Det finns mat i bysalen.

Grymt! Du är en naturtalang.

- Det är de enkla formerna. - Det är mer än du kunde göra förut.

Du lär dig snabbt. Du är en riktig vattenbändare.

Du borde också öva.

Avataren ska bemästra fyra element.

Sen kanske.

Jag vet inte hur det är att veta att man måste rädda världen,

men du slipper inte ansvaret bara för att du inte övar.

Jag vet.

Men Gyatso var den som lärde mig.

Jag har aldrig lärt mig av nån annan.

Det är okej. Vi gör det tillsammans.

Jag ska ingenstans.

Eller så kan du vara min måltavla.

Inte som hemma, men det duger.

Gör om det där om du törs.

Är du en riktig luftbändare?

Erkänn. Han har bra handlag med folk.

Han kan nå fram till andra, som han gjorde igår.

Det är hans verkliga styrka. Att få kontakt och bygga broar.

Det är så han blir avatar.

Visst. Där har vi räddaren av världen.

Är det så här det är att ha besökare här?

Du minns inte hur det var när kriget härjade

och vi levde i ständig fruktan för Eldnationen.

Det finns skäl till att vi har undvikit det.