A Letter to Momo (ももへの手紙)

KÄRA MOMO

Setonaikai-havet är underbart som alltid.

Visst är det precis som jag beskrev det?

- Det finns så många öar. - Ja.

Det väcker helt klart minnen.

Du var inte ens född vid mitt senaste besök här.

Jag vet.

Kanske är den där borta Shiojima. Titta, Momo.

Precis bakom den stora ön.

- Du kan se en glimt av den där borta. - Ja.

ETT BREV TILL MOMO

Producenter

Ishikawa Mitsuhisa Ikeda Hiroyuki Watanabe Shigeru Hamana Kazuya

Animationsansvarig

Andou Masashi

Grafisk formgivare

Oono Hiroshi

Animationsregissör

Kusumi Naoko

Grading

Mizuta Nobuko

Scenograf

Fordonsdesign

Watabe Takashi

Kawaguchi Toshio

Översatt av Jesposo

Ytterligare animationsansvarig

Inoue Toshiyuki

VÄLKOMMEN TILL SHIOJIMA

CG-regi

Filmfotograf

Nishikawa Kazuhiro

Tanaka Kouji

Ljud

Klippare

Wakabayashi Kazuhiro

Uematsu Junichi

Musik

Kubota Mina

Producenter

Matsushita Keiko Mukaichi Motoki Noguchi Mariko Okada Arimasa

Manus och regi

Okiura Hiroyuki

Det är precis som jag minns det!

- Det är gammalt. - Det är det som är så fint ju!

- Ikuko! - Moster!

Det är så länge sedan!

Jag är ledsen att jag inte har hälsat på oftare.

- Jag är glad att se att ni har det bra. - Vi gamla lever ett enkelt liv.

De stora sakerna är redan på plats. Ta din tid att packa upp resten.

Åh, jag är ledsen.

Äsch, jag städade bara lite. Flyttarna skötte allt.

Men inte ska du behöva jobba. Vi tar så gärna hand om allt.

Så vi kommer att bo hos er från och med idag. Här är min dotter, Momo.

Momo? En så stor tjej! Så fint att att se dig.

- Momo. - Hej.

Hej på dig.

- Kom in direkt. Här är ert nya hem. - Det gör vi. Tack.

- Var ska vi bo? - Här.

- Morfar och mormor bor bredvid. - Åh...

Jag blev förvånad över att se en så stor bro byggas här.

- Ja, den är planerad att öppna i september. - Det kommer att bli ganska smidigt.

Jag vet inte om det är bra eller inte.

Jag kan bara hoppas att trafiken inte förorenar ön.

Just det... Jag förstår.

- Så du mår bättre nu? - Åh, jag mår så bra nu.

- Oroa dig inte för mig. - Momo,

Ikuko var tvungen att bo på den här ön när hon var liten, i ungefär ett år på grund av astma.

Jag är säker på att du har hört talas om det.

Du sa att du ville jobba direkt.

- Vad gjorde du med din lägenhet? - Jag sålde den.

Jag kunde ha hyrt ut den och tjänat lite pengar,

men jag bryr mig inte längre.

- Jag förstår. - Nåväl, det spelar ingen roll.

Ärligt talat började vi känna oss ensamma.

- Ju fler desto roligare. - Alla våra grannar är väldigt gamla.

Det är alltid trevligt att ha ungdomar här.

- Åh? Räknas jag som ung också? - Naturligtvis!

Ni har fått brev!

- Åh, är det du, Iku? - Åh, är det Kou?

Jag har inte sett dig på så länge!

Jag hörde att du skulle komma tillbaka, så jag såg fram emot att träffa dig.

Men jag visste inte att det var idag.

- Vad hände med att bli affärsman? - Jag slutade för evigheter sedan!

Det var bara inte för mig. Jag har gjort det här sedan dess.

Hon är Momo.

Kouichi! Vår grannes post är med här igen!

Lär dig göra ditt jobb! Du gör alltid misstag.

- Hoppsan, jag gjorde det igen. - Du är som vanligt alltså?

Nu måste jag tillbaka till jobbet. Vi hörs någon annan gång!

Han förändras verkligen inte alls. Jag kan inte sluta skratta.

Oj, den har stannat.

Ja, den stannade tidigt på våren i år.

En urmakare var här och tittade, men den går tydligen inte att laga.

Men det skulle kännas konstigt med en ny klocka,

så vi bara behöll den där.

- Åh... tidigt på våren... - Du kan ta bort den om du inte gillar den.

Momo, kan du hjälpa mig att flytta lite bagage till Himlen ?

Himlen?

Kom upp.

Vilken röra, va? Du vet, gamla människor slänger inte saker.

Å-hej!

Momo, bär hit den där påsen.

Tack så mycket.

Du har ett öga för antikviteter. Öppna den du.

SE UPP FÖR MONSTER DEL 1

Ta en ordentlig titt. Den är rätt märklig dock.

Din gammelmorfar samlade på de här böckerna. Det finns många liknande böcker här.

Jag har fått höra att de är illustrerade sagoböcker från Edo-perioden,

men den där ska vara särskilt unik.

Du kan komma upp och läsa den när du vill.

Dåså, var försiktig på vägen ner.

- Vad? Det har du aldrig sagt till mig! - Jo, det har jag.

Det är en vårdutbildning i Imabari.

Det visste jag, men du sa att den började i övermorgon.

Åh, glömde jag att säga det? Det visade sig att kursen börjar imorgon.

Jag tog nästan fel på datumet.

Vad ska jag göra ensam då?

Du måste packa upp, och du har väl läxor också?

De sa att du kan lämna in läxor från din gamla skola, så du kan börja nu.

Det var inte det jag menade...

Badet är klart. Jag håller på att packa upp schampo och sånt, så gå först du.

KÄRA MOMO

Pappa...

Skitsamma. Jag hatar dig, pappa.

Bry dig inte om att komma tillbaka.

WIENS GOSSKÖR

Så, klarade sig forskningsfartyget?

Ja.

Men lever min man?

KREATIVITET

KÄRA MOMO

KÄRA MOMO

Vad skulle du skriva, pappa?

Vi sätter fart.

- Det här får räcka för idag. - Du, har de inte större varuhus här?

- Nej, och inga närbutiker heller. - Är det sant?

Alla väntar på dig. Bestäm dig nån gång!

Den är lite tung, kan du bära den åt mig.

Han är ungefär i din ålder. Vi pratar med dem!

- Nej, snälla! - Hej på er!

- Då odlar din familj mandariner också? - Ja.

Jag är så glad att det finns en till sjätteklassare på den här ön.

Kan du visa henne runt?

- Youta, får hon leka med er? - Ja...

Momo.

Alltså...

Vi ses. Umi.

Be henne vara med nästa gång!

Kom igen!

TILL IMAWARI

Glöm inte att äta risbollarna. Du kan få de där puddingarna också.

- Får jag följa med? - Jag tar med dig nästa gång.

Telefonmannen kommer idag. Ta hand om saker hemma.

- Okej... - Vi ses.

Vad var det där?

Jag svälter ihjäl.

Vill du gå och kolla i köket?

Installationsavgiften kommer att inkluderas i nästa faktura. Vänligen meddela din familj.

- Adjö. - Tack för att du kom.

Stängde jag den?

Det kanske är något i den där riskokaren.

Momo är...

Momo!

Vart ska du?

Vägarna är väldigt smala här, så se upp för bilar!

Vad?

Ursäkta mig!

LORD MICHIZANES GRAV

Det var bara min fantasi... eller var det?

Var är jag?

Vad gör du?

Om du går vilse på ön är det bara att titta efter havet.

Den här stigen sträcker sig runt ön. Du hittar tillbaka på nolltid.

- Vad är det? - Ingenting.

Ditt hem är ditåt. Jag bor ditåt.

Vill du se halmbåtarna?

Ingen är hemma.

Min morfar gör dem, men han är ute någonstans.

Kolla in den här. Så här ser det ut när det är klart.

Hon är en skönhet, eller hur?

Den används på en festival som heter Miyajima.

Vi skjuter ut dem från stranden, sen...

Jag undrar vart min morfar tog vägen.

Jag tror jag måste gå.

Min mamma kommer snart tillbaka, så jag går till bryggan.

Tack.

Miyaura! Vi dyker från bron imorgon igen.

Kom om du vill!

Morfar!

Vart tog du vägen? Jag behövde dig här!

Va?

Okej, jag ska kolla.

Du är en sån fegis.

- Du låste inte dörren! - Jag hade inte tid!

- Gå och kolla! - Men gud!

Jag påminner dig alltid om att låsa!

- Sluta vara så barnslig! - Gå bara!

Förlåt. Snälla!

- Varför skriker du? - Något slickade mig just!