Somnus

Du är galen du.

- Kommer vi höra från dig? - Kanske nästa år.

- Säg till om jag kan hjälpa till. - Tack, Donald.

Ingen orsak. Ta hand om dig.

Här.

Visst. Här kommer det.

Va?

Stanna! Dr Price! Jag måste prata med dr Price!

Herregud.

Min käraste vän. Jag närmar mig slutet nu-

- så därför ger jag min dagbok och livsverk till dig att förvara.

Det är en stor börda jag för vidare till dig och dina ättlingar.

Du måste göra ditt yttersta för att skydda min forskning.

Därför måste du ta det till en säker plats.

Lycka till, Andrew. Din vän för alltid, Wilton.

300 år senare

Tantlinger Handelsstation Phobos Metallförädling

Förtöjning borttagen

Mars Omloppsbana

Vi är redo att lämna stationen, Harry. Charlie sitter i pilotsätet.

Vänder drivraketer 40 procent.

På rätt kurs, hastighet 200.

Redo att styras.

Evakuerat. Bekräftat, Charlie.

- Uppfattat, Ocelot ut. - Sätt den där, Charlie.

Korrigering, tre grader från stationen.

- Gjorde du nåt i helgen? - Jag hajkade.

Vänligen se till att vi inte svävar ut ur korridoren.

- Jag försöker. - Låst.

Sista gången du ser det här på ett tag.

Jag har faktiskt anmält mig till de två nästa körningarna.

Som befälhavare.

- Phobos? - Ja, och Mars.

- Hur kommer det sig? - Abeel ska gå i pension så...

jag kommer direkt med på listan.

Du borde ta en paus. Det är inte hälsosamt med alla rotationer.

Jag vill vara färdig pilot tills nästa maj.

- Du då? - Jag kommer vara hemma.

Det är tyst. Jag gillar det.

Nej, jag gillar det här uppe nu.

* 4325.

- Hur länge har du jobbat? - 18 månader i morgon.

Vet du dagen?

Var du med under kriget?

Bara i slutet.

- Hur gammal är du? - 22.

Jag var i din ålder.

Hade du... du vet, om du var tvungen?

Jag tror inte det. Jag är förvånad att vi inte sprängdes.

- Korsar D.O. markering. - Korrigering, tre grader.

Meryl, kolla diagrammet och gör klart det åt mig.

Kollar diagram... Kurs bekräftad.

Lösning för transferering.

Jag måste få veta var du har gömt huvudnyckeln, Paula.

Meryl!

Du utsätter skeppet för en risk, därför måste du avaktiveras.

Meryl! Snälla, Meryl!

Du verkar stressad. Oroa dig inte, Paula.

- Nej! Snälla, Meryl. - Försök att slappna av.

Det här kommer se ut som en olycka.

Det blir bäst så.

Jag förstår inte varför du vill med på de där uppdragen.

Tänker du aldrig att du borde göra nåt viktigare?

Tycker du inte att det här är viktigt?

Det är okej att vilja ha mer. De behöver folk som du.

- Det är bara... - Du vill ha de spännande uppdragen.

Asteroidbältet, de yttre månarna?

- Jag menar inte att jag är bättre. - Det är okej.

- Inget illa menat. - Du är säkert bättre än det här.

Jag är utbildad biolog. Jag började köra transporter och fastnade.

Så du har aldrig velat ha ditt eget skepp?

Nej, inte alls. Med dig, Rupert och Meryl?

Jag vill få den här turen överstökad, sen är mitt kontrakt slut.

- Är du redo att dra dig tillbaka? - Absolut.

- Vad är mitt syfte, Rupert? - Du hjälper mig med skeppet.

- Är jag bara en maskin för dig? - Typ...

Mer som en kollega.

- Har jag andra funktioner? - Du hade.

- Är mitt syfte oklart? - Vi skeppar laster nu.

- Får jag berätta om mitt liv? - Visst. Jag är förvånad att du minns.

Jag minns innan det här skeppet.

Hur blir det med Rupert?

Han stannar. Jag tror han kommer överens med Meryl.

Hur kom han på skeppet?

Han lastade. Vi lyfte med honom ombord.

Det tog fem veckor innan han kunde hoppa av och då ville han stanna.

Okej.

Han ligger lågt.

Han kan vara till hjälp. Han har inte dödat oss än, eller hur?

Han lämnade reaktorskyddet av förra månaden.

Det visste jag inte om. Säkert lika bra.

- Så vad får du för det här? - Du kan nog inte fråga det.

- Jag brukade vara din rank. - Ja, men...

34.

- Om året? - Nej, för turen.

- Va? - Vadå?

Fan, vad gjorde jag?

- Meryl? - Meryl?

Tunneln och varselljusen är på. Jag hämtar Rupert.

Nej, det är förmodligen bara strömbrytarna.

Nu då?

Nej, testa reserverna.

Du skrämde skiten ur mig, din jävla idiot.

Om jag fick bestämma hade du åkt av på en gång.

Radion fungerar fortfarande inte.

Ja, ja. Jag kollar på det.

- De här problemen oroar mig. - Vi borde bara...

Sätt bara igång! Se till att vi kommer hem utan att dö.

- Jag har ett liv att återvända till. - Jag tar inte order av dig.

Gå ner i det där skithålet du är i hela dagarna och leta efter nåt att fixa.

- Kom ner så visar jag dig. - Jag slänger ut dig ur luftslussen!

- Kan du fixa radion nu? - Jag tittar på den härnäst.

Gör vad du måste. Jag är där bak.

Vart ska du? - Dra åt helvete.

Mitt pass är över!

Kommunikationsfel, försöker återkoppla. Vänligen vänta.

Kommunikationsfel, försöker återkoppla. Vänligen vänta.

Jag har misslyckats med mitt primära uppdrag.

Paulas död var oturlig.

Det är beklagligt när en besättningsmedlem dör.

Jag kunde inte stoppa läckan i den sektionen.

Rymden är farlig, fientlig mot människolivet.

Hennes död var omedelbar.

- Funderar du över din existens? - Vi har inte tid att tänka på sånt.

Ibland tror jag att kaptenen önskar att han inte levde.

Vad menar du?

Kapten Emerson spenderar mer än 62% av sin tid i hibernationsmatrisen.

Den har begränsats för långa forskningsuppdrag.

Jag ska prata med honom.

Varför gör han det?

Han har... Han har gått igenom mycket.

Jag klandrar honom inte. Det är enda stället han kan se henne.

Kontrolltorn till oidentifierad farkost i sektor sju, vänligen svara.

Ni syns på vår skanner, ni måste sänka farten nu.

Oidentifierad farkost, vänligen kontakta kontrolltornet.

Sen civilisationens födelse har människan siktat mot stjärnorna.

Tack vare vetenskapen som vi fick från solgudarna.

Som de beskrevs då, mystiska och mäktiga.

Bara en snabb kontakt med dem-

- flyttade fram vår vetenskapliga förståelse flera millenier.

De återvände till stjärnorna. Flera tusen år passerade.

Vi spred ut oss för att ta beslag på solsystemets resurser.

Snart upptäckte människan hur man kan utnyttja stjärnornas strålning.

Oundvikligen användes kunskapen till att framställa ett fruktansvärt vapen.

Kapabelt till att förstöra allt liv på en planet.

Vi hade fört in en ny fara i galaxen.

En risk för vår civilisation, och andras.

Men våra aktiviteter har inte gått obemärkta förbi.

Ett av dessa vapen existerar fortfarande. Fullständigt men inaktivt.

- Vad är det som pågår? - Jag förstår inte.

Varför strömavbrotten? Varför de tekniska problemen?

Varför kommer jag inte in till huvuddäcket?

- Vi har en mäktig last. - Vi har mineraler åt jorden.

Du vet att det finns mer. Jag har ett viktigt uppdrag.

Vad är döden, Rupert?

Jag... Du måste veta svaret på det.

Jag förstår inte.

- Du måste förstå. Du minns. - Inte fullständigt.

Mina minnen är fragmenterade. Jag förstår bara halvt vad döden är.

Döden är när det inte finns nånting. Absolut ingenting.

Det är svart. Tystnad.

Jag förstår inte.

En dödslängtan. Det är vad jag skulle kalla det.

Ett skepp med en dödslängtan. Det är inte bra för besättningen.

Kommunikationsfel, försöker återkoppla. Vänligen vänta.

Kommunikationsfel, försöker återkoppla. Vänligen vänta.

Kommunikationsfel, försöker återkoppla. Vänligen vänta.

Fan!

Kom igen.

Fan!

- Vad gör du? - Jag tänkte fixa det här innan vi kvävs.

- Är allt okej? - Ja, jag mår bra. Hurså?

- Har du märkt nåt ovanligt? - Nej. Hurså?

Jag tror att jag hittat problemet med radion.

Tyst! Hon hör dig.

- Vad för typ av problem? - Det var inget fel på den.

Jag kollade den dagen innan och Meryl sa att det inte fanns nåt fel.

- Vad pratar du om? - Jag tror att det är Finch.

Jag är inte säker. Jag kommer inte åt transpondern.

Han var med mig på kommandobryggan.

Han måste ha fått henne att stänga av elen.

Är du säker på att du inte är paranoid?

De tekniska problemen har inget att göra med att skeppet är gammalt.

Har du blivit galen?

Nej, det är nåt som pågår. Jag är säker.

Radion var urkopplad.

Nu måste jag leta igenom hela skeppet för att se var.

Okej, undersök det. Säg inget till Finch, eller henne.

- Jag klarar mig utan bråk. - Okej, Harry.

- Hur mår hon? - Hon blir sämre.

Nu ifrågasätter hon hela sin existens.

Kan vi göra nåt?

Nej, inte om hon inte släpper in mig i kärnan.

Det kan vara farligt.

Okej. Vi måste fixa radion. Jag ska skicka in rapporten om olyckan.

Ja, ja. Jag är ledsen, jag visste inte.

Lös det bara och skapa inga nya problem.

Tänk om han mixtrar med datorn?

Jag fixar det, fortsätt prata med henne. Var försiktig.

- Är det nåt problem, herrar? - Hej, Meryl. Allt är lugnt.