Romulus

Iemos. Vakna.

Vakna. Vi lever.

Var är vi?

-Jag vet inte. -Såg du dem?

Vilka är de?

-Varför håller ni oss fångna här? -Vi är törstiga!

-Vatten! -Jag ber dig!

Vi är törstiga!

Vad är det?

Vad...?

Säg mig era namn.

Mitt namn är Wiros.

Och vilka är ni?

Vi är barn av Rumia, den enda Gudinnan.

Äldre än den stjärnbeströdda himlen och bergen.

Vi fick lära oss att frukta henne-

-men när olyckan drabbade oss bad vi till henne och hon räddade oss.

Rumia... Kommer hon att rädda oss också?

I dag kommer ni att dö tillsammans.

Rumia, människornas och gudarnas mor-

-du som skapar och förgör, välkomna dessa dina barn.

Jag är varghonan. Jag skyddar barnen.

"Barnen..."

Barnen.

Ni är döda.

Och i dag har Rumia skänkt er nytt liv.

Kultingarna har mört kött. Skär den bästa biten åt mig.

Jag är hungrig och vill äta.

-Ingen får äta det här köttet. -Vad talar du om, Lucius?

Detta är ett offer.

Vargarnas härskarinna hatar oss. Vi hör henne andas om nätterna.

Offrar ni till Rumia?

Jag sa att du skulle straffa dem, men de lyssnade inte på mig.

Bestämde du detta, Lucius?

Eller vem var det?

Jag bestämde.

Du?

Du vet ju att kungen beslutar om dylika ting.

Alla dör! Först Hostus, sen Taurus.

Tig!

Om du vill bestämma...

...måste du ta min plats.

Det är över, Cnaeus.

Du är inte längre vår kung.

Vänta!

Vad ska ni göra utan en kung?

Lucius...

Vi behöver en ledare.

Vill du ha en kung, Maccus? Följ med honom, då.

Vi är många, Cnaeus, och du är ensam.

Om du vill leva, så bege dig nånstans långt bort från det här lägret.

Du vet inte vad du gör.

Utan en ledare kommer ni att ha ihjäl varandra.

Och Rumia kommer att dricka ert blod.

Jag vet att hon överlevde.

Jag vill träffa henne.

Vad gjorde han mot dig?

Han suddade ut fåfänga tankar-

och lyste upp endast det viktiga.

När återvänder du hem?

När Enitos har blivit hämnad.

Det sker snart.

Numitor och Silvia har avbrutit sin exil.

Ertas gömmer dem i Gabi.

De väntar där på Iemos för att ge honom makt som inte är hans.

Ska du ge dig av med din här?

Ja, om fem dagar.

Ta mig med dig.

Jag tar hit honom levande. Du får döda honom.

De är inte latinare. De har namn jag aldrig har hört.

Stirra inte på henne.

De ger henne bara frukt och mjölk att äta.

Är hon sjuk?

Hon är inte sjuk...

...hon är helig.

Vi flyr härifrån.

I natt, när alla sover.

Ingen får ge sig av utan flockens tillåtelse.

Be dem att läka dig. De har örter.

Övertala min far att ta med mig.

Du är inte redo.

Jag ska visa dig att Mars är med mig.

Din kropp är fortfarande inte lika stark som en mans.

Gör det ont?

Be nån att undersöka den, annars förlorar du den.

Vi är inte som andra folk.

Våra förfäder föddes i oskernas land.

Från födseln var de ämnade för exil.

De följde en vargflock och kom till ert område.

De lärde sig ert språk och byggde en by.

De ville bara leva i fred.

Men era kungar brände deras by och utrotade dem.

Några överlevde och flydde ut i skogen...

...och gav sina liv åt gudinnan som alla folk hatar.

Detta märke som vi bär på våra kroppar...

...gav de till sina barn.

Har ni aldrig sett en stad?

Herennèis har sett en. Och Deftri var med honom.

Jag var mycket ung. Jag minns bara blodet.

Vi vandrade våra fäders väg åt motsatt håll, till oskernas land.

Men tiden var ännu inte inne.

Endast jag och Deftri överlevde.

Hur gammal är du, Wiros?

Äldre än 15 och yngre än 20... tror jag.

Vet du inte när du är född?

Jag var slav i Velia.

Ingen räknade min ålder.

Titta noga på honom, Herennèis.

Minns du honom?

Inte alls.

Du bär vårt märke.

Det var därför vi räddade dig.

Nu äter vi.

Han bär ert märke.

Men jag är latinare.

Varför vill ni ha mig?

När du vandrade i skogen följde vi efter dig.

Vi såg dig slåss för honom och därför lät vi dig leva.

Men nu när du vet vilka vi är kan vi inte låta dig gå.

Jag hör hemma där rättvisan finns.

Har Attus sänt dig?

Du borde vända tillbaka till honom.

Jag har minnen och vrede. Det kommer att vara tillräckligt.

Vi ska döda Iemos. Sen lovar jag att bara vara din dotter.

Mannar!

Hylla Ilia, Mars dotter och Amulius dotter!

-Leve Ilia! -Hon ska bli Albas räddning!

Hur mycket längre?

Hela natten-

om det hjälper mot febern.

Amulius är på väg mot oss med en här.

Hirtius är borta.

Ja, Cordius.

Jag vet inget och vill inte föreställa mig det värsta.

Om Amulius är på väg har det värsta redan inträffat.

Vi vet ännu inte vad som för Amulius till Gabi.

Nej, Lausus. Det som sker är uppenbart för alla.

Jag tog hit en kung som gudarna har förbannat.

Och jag tog parti för en pojke som alla tror har mördat sin bror.

Nu får jag ta konsekvenserna av mitt handlande.

Vad vill du göra?

Jag ska inte besluta det ensam. Ni är här för att bli hörda.

Du beslutade att ta hit Numitor. Du bestämde och vi fogade oss.

-Varför frågar du oss nu? -Jag måste veta att ni står med mig.

Att gömma Numitor kan kanske hålla hoppet vid liv tills Iemos-

-den rättmätige arvingen, återvänder levande.

Om rådet är enigt...

...kan vi gömma Numitor långt härifrån.

I området där Eulinos, den grekiske keramikern, bor.

Lausus... Jag överlämnar Numitor och hans dotter i dina händer.

Endast vi sex vet om denna hemlighet.

Jag ber alla gudar att vaka över denna heliga pakt.

Vi står med dig.

Vi står med dig.

Ska jag hjälpa dig?

Varghonan säger att du kanske var med mig och Herrenèis...

...när vi försökte lämna skogen.

Jag minns ingenting.

Kanske...

...ett ord:

Barn.

Är det allt?

Blod.