Blowing Up Right Now

Okej... Ja...

- Hur blev den? - Nej, inte den.

- Kom igen! - Inte riktigt än, men vi är nästan där.

- Nej... - Älskling, hon är 08.13 på en lördag.

Jag har smink, min fina pyjamas och blir allt mer stressad.

Lyssna, du är så vacker. Jag vill bara att du slappnar av.

- Tro mig, jag försöker. - Jag vet, men se lite glad ut.

- Ska jag le? - Ja, men du sover.

Varför skulle jag le när jag sover? Det är ju läskigt.

Du tar det inte på allvar och det är så frustrerande.

Vänta, vart ska du? Vad gör du? Herregud!

- Ta bilden bara! - På med masken.

Visst...

- Jag älskar den. - Toppen, är du nöjd nu?

- Ja. - I så fall är jag också det, bra.

- Nej... - Vad?

- Inget. Bara en troll-kommentar. - Vad? Jag vill se.

- Nej, det är rätt jobbigt faktiskt. - Herregud, vilket rövhål.

Vem skulle säga nåt sånt? Jag tänker slå tillbaka.

- Det behövs inte, du fixar det inte. - 'Du är en dum, ful idiot

-med en ful och elak själ.' -Det kommer inte påverka honom.

-'Din jävla fitta!' -Det är rätt bra.

'Du är en nolla som bor i din hormammas källare.'

Mer än nödvändigt. Har du skickat? Snyggt jobbat!

- Ditt huvud är inte så stort. - Tack, det är ett känsligt ämne.

Och du är inte så vanlig.

- Kan vi inte ta bort det? - Jo, definitivt. Det är för mycket.

- Jag vill inte att mina kollegor ser det. - Det är borta nu.

- Vi tar en ny bild senare. - Ja. Låt oss njuta av morgonen bara.

Ja...

Vad händer, Shepheads? Ville bara uppdatera er om ett nytt verk.

Kolla min Etsy-sida och beställ det ni behöver till födelsedagar och jubileum.

Allt jag har till er.

På tal om jubiléer, det jag jobbar på är rätt personligt.

Så Mandy och jag träffades för fem år sen. Vi gick på college.

Hon hade lämnat ett förhållande, jag singellivet och vi blev tokförälskade.

Mandy och Sheps bästa ögonblick

1. Road Trip.

2. Nytt hem

3. Första försäljningen.

Sen gjorde Mandy karriär.

4. Den stora befordran

5.5-årsjubileumet.

Och det är vad som gör verket så personligt. Det var hur vi träffades.

Jag bodde i NY då och jobbade på några grejer i parken.

Plötsligt började det ösregna...

Så jag försöker hitta skydd och hamnar under det här

körsbärsträdet och där står hon också.

Och våra ögon fylldes med hjärtan och resten är historia.

Okej, nu måste jag dra. Tack för att ni tittade. Jag uppdaterar er om allt.

Jag måste dra. Shep ut, hej då!

OMG!!! Du är så bra.

Vad snällt. Tack för att du följer mig.

Hon har verkligen tur.

Hon är bäst.

Kyss-emoji.

Finkaffe?

- Intressant version. - Det är ju vår historia.

Vi hittade på den för våra familjer inför Thanksgiving, men nu är den officiell.

Jag trodde vi valde den där vi träffades på mitt jobbs julfest

- då vi båda var aspackade på äggtoddy. - Det är en variation.

Den körde vi bara en gång på min kusins bröllop. Rasist-mormor var där.

Får hon höra om körsbärsblommor tänker hon på asiater och då blir det hemskt.

Just det. Svårt att hålla koll på allt. Men jag menar...

- Det låter superromantiskt. - Jaså?

Hoppas det, för blir jag inte av med några saker snart blir det officiellt en torka.

Shep, vi måste tyvärr släppa iväg dig.

Vi måste inse vart det här är på väg. Ingen är nöjd med situationen, visst?

Vi måste ta reda på vad som är bäst för teamet.

Du låter som en sån där reklam för livmoderhalscancertest.

Jag vill vara snäll och kan inte hjälpa att min reklamröst kommer in.

Nej, men skönmålar du allt tror han inte att du är allvarlig.

- Du måste bryta ner honom. - Vad vill du att jag ska säga?

Att magin är borta, att du vill känna något igen.

Att inget varit sig likt sen han gjorde dig på smällen på college

och tvingade dig att flytta till Burbank! Dra åt helvete, Alan!

- Det blandar in din egna frustration. - Det är samma visa varannan månad

- men sen bangar du ur. - Jag älskar ju honom fortfarande.

Vi går igenom en process bara. Det är nåt som saknas.

- Vi vill inte ha såna där små batterier. - Skaffa Netflix bara.

Jag lovar att ni har alla program där. Öppna appen, ni blir överlyckliga.

- Hur går det med teckningen? - Tja... riktigt bra faktiskt.

Jag har några nya följare och har äntligen fått nya uppdrag.

- Och det är något jag vill berätta för er. - Jösses.

Jag fick det där konstnärs-residenset i Oregon.

Har du inte berättat det tidigare? Men det låter fantastiskt.

- Är det betalt? Som ett jobb? - Det är ett statligt stipendium

så jag får skapa konst i ett år och de betalar alla levnadskostnader

- vilket är riktigt schyst. - Jag förstår, så...

- Vad händer med våra hyresgäster? - Vi hyr ut huset i ett år, inga problem.

- Och Mandy är okej med det? - Ja, det är jättebra mellan oss.

- Och jag har träffat den här andra killen. - På riktigt? En ny kille redan?

- Vad menar du med det? - Vad heter han?

- Jag vill inte prata om det. - Mandy, jag är gift och hemma

- med två hemska barn, snälla berätta. - Okej då.

Han heter Nick och vi träffades genom jobbet. Han är idrottare.

- Jag fattar. Hur länge har ni bonkat? - Jag har inte bonkat nån, vi pratar bara.

Jag vet inte vad jag ska göra eller vad jag ska säga till Shep.

- Kolla hans triceps! - Bra snack, Beth.

Om du känner så starkt för det gör nog Shep också det.

- Dra loss plåstret. - Ja, du har rätt.

Lycka till. Hälsa Shep från mig och hej då!

Hej, tjejen. Vaknade precis och tänkte på dig.'Blink-smiley'.

Jag hinner nog till på fredag, men jag vet inte om vi har tid för team-mötet

innan dess, vilket oroar mig, så det skulle...

- Jag vet. - Hej då.

- Hej, Derek. - God morgon, hur är läget?

Toppen. Vi tar vår vanliga beställning, två ekologiska omeletter

- med sallad istället för hash browns. - Salladen kom precis och är superfärsk.

Inga telefoner!

- Den är väldigt färsk. - Du tar det verkligen på allvar.

Ja, atmosfären är jätteviktig.

Jag antar det. Okej... Kan jag slänga in en kaka också?

- Visst. En kaka också. 28.42. - Shep, jag trodde vi bestämt

att ha en solidaritets-diet. Du vet att jag är aningen allergisk mot gluten.

Jag vet. Jag lovar att äta snabbt, så du inte känner nåt.

Maten kommer alldeles strax. Ha en fin dag.

Jag vet att de vill vara coola och hippa, men efter ett tag... Varför skriker du?

- Onlinemarknadsförings-teamet. - Jag antar att du vill prata med dem.

- Hur är läget? - Vad händer?

- Gillar du det här stället? - Jag älskar det. Bottenlösa mimosas.

- Varje lördag. - Det är aldrig fel.

Det här är min... pojkvän.

- Just det, Shep. Är ni fortfarande ihop? - Ja, det är vi.

Mandy berättade att du jobbar hemifrån. Vad kul.

Jättekul, men jag fick precis ett konstnärsresidens i Oregon, så...

- Fick du? - Ja, bara ett år, men prestigefyllt.

- Grattis. - Ja, för vi är inga kontorsmänniskor.

- Det är så själadödande och tragiskt... - Fixar du ett bord till oss?

- Visst. - Kul att talas vid, kompis. - Han verkar trevlig.

Han är jättegullig.

- Vilken idiot. - Du betedde dig som en idiot.

- 'Är ni fortfarande ihop?' Trevligt. - Det du fick fram i samtalet var...

- Konstnärsresidenset. - Ja, utan att ha berättat för mig.

- Jag tänkte göra det. - När då? När du packat väskorna?

Nej, jag tänkte att vi bara skulle dra. Mina färäldrar hyr ut huset

- och vi får en nystart. - Shep, jag har ett liv här.

Ja, men det är bara ett år. Och dessutom är norra Stilla havskusten jättevacker.

- Jag kan inte bara sluta på jobbet. - Varför inte? Vilket äventyr det vore.

- Vi bor i bilen. #vanlife. - Vi kanske inte är såna längre.

Vi har växt upp.

Ja, du har rätt. Vi har växt upp. Och vet du vad?

Vi jobbar på distans och jag ser till att det funkar. Du kommer älska det.

- I ett år? - Ja, i ett år. Ska vi göra slut? Kom igen.

- Jag är så lättad att du tog upp det. - Vad då?

- Residenset? - Shep...

Jag är rädd att

- vi måste släppa iväg dig. - Till Oregon? Ja, vi pratar ju om det.

Vi måste inse vart det här är på väg.

Ingen av oss är lyckliga i den här situationen, visst?

Vi måste ta reda på vad som är bäst för teamet.

Vilket team?

Vi har haft fina ögonblick, men förändring kan vara något bra för båda parter.

Du har övat. Du har övat på ditt 'göra slut'-tal.

Nej... Ja...

Det här är riktigt jobbigt för mig. Du tog upp det så spontant.

Jag skämtade. Det var ju ett uppenbart skämt.

Så det är det? Du vill avsluta vårt förhållande nu?

- Jag... Jag vet inte. - Har jag förändrats?

Har jag förlorat gnistan? Är det fel på mig? Några andra omskrivningar?

Shep... Jag måste berätta en sak.

- Är det min? - Jag vet inte.

Vad sägs om parterapi eller skaffa en hund? Eller så kanske vi kan...

Shep, du måste se det här.

-'Inkommande ballistiska missiler.' -Det måste vara fejk, visst?

Jag ska kontrollera.

- Det står här också. - Det är på alla nyheter.

#prayforla trendar redan.

- Herrejävlar! - Folk håller på att tappa det.

- Vi ser väl inget än? - Nej.

Det tar 45 minuter för en missil att komma hit om den inte skjuts ner.

Herregud, de packar ner hunden. Gör vi fortfarande slut?

- All personal, ta skydd omedelbart. - LA har de värsta bilköerna.

Desperata föräldrar sätter sina barn i fraktcontainrar.

Ett fruktansvärd budskap skickas mellan alla mobiltelefoner i staden.

- Ingen vet hur kraftiga missilerna är. - Men man vet att de är på väg mot LA.

Strax tips och trick om hur man på bästa sätt överlever explosionen.

- Herregud... - Ta skydd under bordet, barn!

- Ett kärnvapenkrig är på väg. - Herregud!

Vi kommer att dö och jag besökte aldrig Harry Potter Land.

En nöjespark där man dricker smöröl och delas in i lag.

- Du håller på att tappa det! Andas! - Ja. Jag mår faktiskt mycket bättre nu.

Håll käften, Shep! Vi kommer att dö! Förlåt, jag fick panik.

Det är okej. Vi tar ett djupt andetag.

Okej, låt oss inte göra något förhastat som att avsluta förhållandet.

- Det är fel tillfälle. - Är det någonsin rätt?

Folk lämnar stan.

Fly!

- Herregud, sluta! - Vi ses vid bilen om fem minuter!

- Har du bytt om? Vi har ont om tid. - Jag blev svettig.

- Ska du ta med mixern? - Min favorit. Och du, dina Nintendon?

Ja, för de går upp i värde både ekonomiskt och sentimentalt.

- Vi tar inte med dina hårddiskar. - Det här är mitt livsverk.

- Du kan alltid rita nya teckningar. - Du är ett monster.

Visst, då gör vi plats för min klippbok.

- Okej, men... - Vad? Är dina grejer viktigare än mina?

- Okej, vi måste dra nu, snälla! - Jag tar med mig gitarren.

- Du använder den ju aldrig! - Jag kanske gör det nu.

Hur ska du få in den? Har du spelat Tetris nån gång?

- Det är kö på väg 101. - Tack för uppdateringen.