Eye of the Eagle (Ørnens øje)

Pst. Här, Valdemar. Här.

Kom fram då!

- Du ger inte upp, va? - Kom an bara.

Bra, min pojk.

- Far, jag vill bli din bästa krigare. - Det blir du också. En vacker dag.

Aj!

Är du med på den?

Det gäller att kunna ana sin motståndares nästa drag.

- Greve Albert? Vad för dig hit? - Ers majestät, nya rapporter.

Svärdsriddarna har samlat en armé söder om gränsen.

- Hur nära är de? - För tre dar sen stod de vid Holsten.

- Gränsposteringarna är hotade. - Samla alla, gör klart för avmarsch.

Far, vad händer? Ska vi i krig?

Pax vobiscum. Var hälsad, ers majestät.

Här. Ge det här till biskopen på Ravnsborg.

- Ravnsborg? - Det är säkrast för dig, Valdemar.

Jag vill inte till Ravnsborg. Jag vill vara med dig.

Valdemar, det räcker inte med att vara bra på att slåss.

Du måste kunna använda huvudet också.

Kom ihåg. En dag ska du bli landets kung.

Ers majestät. Det är klart för avmarsch.

Valdemar. Jag lovar dig att komma hem igen så fort det bara går.

Far?

- Vem där? - Öppna bara. Biskopen väntar oss.

Unge Valdemar.

Dominus vobiscum, nådig kronprins.

- Det är inte ofta vi får kungligt... - Är du Eskil?

Ja.

Jag är biskop Eskil, påvens utvalde.

- Bisp i Ravnsborg stift. - Bra. Jag har nåt till dig.

- Här. Det är en order från kungen. - Jaså?

En order? En befallning?

Så... din far giver mig order?

Kungen ger dig order och förväntar sig att du ska lyda den som mig.

Jaha, ja.

Kom. Vi ska inte ta mer av biskopens tid.

Kom hit nu, ditt kräk!

- Aske! Var fan blir du av? - Jamen, jag har den! Jag har den!

- Åh! Nu får du komma med här! - Han är inte klok.

Nämen, nu har jag den! Nej, han smet igen!

Som elev på Ravnsborg måste du leva som alla andra i vårt brödraskap.

Jag ska inte vara med i nåt brödraskap!

Våra regler är enkla och tydliga. Det märker du snart.

Du rör inte mitt hår! Kraften sitter i håret, säger min far.

Domine oblata sanctifica.

"Sörja för unge Valdemars förkovran"?

Jag? Biskop Eskil, utbildad i Rom, Avignon och Paris-

- rådgivare till självaste påven Innocentius III.

Ska jag nu vara skollärare?

Huh! Huuh!

Och vem vet när kungen har tänkt sig att komma tillbaka?

- Vem vet om kungen kommer tillbaka? - Vad menar du?

När katten är borta dansar råttorna på bordet.

Storbönderna runt Ravnsborg är trötta på kungens evinnerliga krig.

Aah.

Kanske... är tiden inne...

...för...ett tronskifte.

Vad säger du? Unge Valdemar?

Näe. Nu var det ju inte han jag tänkte på.

Men så länge Valdemar är här på Ravnsborg...

...så bestämmer jag.

Nej!

Ska jag bo här?

Vänta!

Lås upp dörren! Åh! Äh!

Käre Valdemar, här får du ditt första pensum.

Broder Grammaticus ska hjälpa dig-

- att kontrollera din latinska avskrift.

Här har du penna och bläck, Valdemar.

- Och när ska jag fäkta? - Åh! Först studera.

Sen kommer leken.

Det är kungens önskan att du studerar flitigt från morgon till sen afton-

- så att du en dag kan bli en duktig konung.

- Men min far lovade mig...! - Din far är inte här!

Och under tiden, så... Va? Va?!

- Åh, fader, låt mig... - Så!

Ha det så trevligt!

Ty så står det skrivet.

Bara genom hårt arbete når man till stjärnorna.

- Se till att pojken inte försvinner! - Ja.

Mycket ska man få höra. Servera hans mat på kammaren.

Till och med en kungason kan släpa sig till matsalen.

Men icke, sa biskopen, det går inte.

Vad är det här? Kålen skulle ha rensats för länge sen. Var är han nu?

- Signe! - Huh!

- Det är hopplöst. Var är Aske? - Det vet jag inte.

Är det mig ni söker?

Vem har gett dig lov att äta av biskopens äpplen? Va?!

- Inte nån. - Honom tror du jag känner till?

Sätt igång! Skitunge.

Äh! Maken till uppkäftig unge...!

- Du är inte riktigt klok. - Han är helknasig.

- Bara för att biskopen får besök. - Det är kungens son.

Ja, än sen då? Har du sett honom, eller?

Det är inte rätt att spärra in sina gäster.

Broder Sune. Får jag be dig sända bud till en mycket särskild person?

- Ja, naturligtvis, fader. - I all förtrolighet.

Ta reda på var Den Enögde håller till.

- Den Enögde? - Schhh. Sch, sch.

Finn honom. Men diskret.

Med all respekt, fader. Han är ju den onde själv.

Med ont skall ont fördrivas.

Säg honom att detta är ett litet förskott.

Men han får för guds skull inte visa sig här på borgen.

Fan.

Satans!

Satans!

- Där finns inget att se! - Vad var det för fågel?

Det ska du inte bry dig om! Gör dina läxor, läs vidare!

- Vad är det för fågel? - Fortsätt här!

Broder Grammaticus?

Vi behöver prata, biskop.

Är du här? Avtalet sa att du icke skulle visa dig här.

Är det för lite? Vill du ha mer? Va, va, va, va, va? Säg, säg, säg!

- Behåll ditt guld. - Men betalningen?

- Kungen. - Kungen?

Ja.

Du får makten. Jag får kungen.

Bra. Gör vad du vill med kungen. Men först när jag krönts till kung-

- och du fått alla stormän att stödja mig.

- Har jag ditt ord? - Ja.

Men jag ger ordern.

Huh?

Heja! Vad gör du här? In med dig!

Vänta! Stanna!

- Tusan! - Där, där är han!

- Hejda honom! - Han är här!

Ta nu då! Se till att få upp dörren!

- Här nere. Han måste vara här. - Han smet nog in i skafferiet.

Nej, ditåt!

Oj, oj, oj! Bort från skafferiet! Vid den heliga jungfrun, ut!

- Han måste ju vara här nånstans. - All världens hedningar plågar mig.

Ut!

Du där! Vem har gett dig lov att röra biskopens äpplen?

Bort med fingrarna från korgen! Stanna! Hörde du inte vad jag sa?

Kom tillbaka med dig! Stanna!

Hit med korgen! Din tjuv!

Aaarh! Aaarh!

- Släpp mig! - Se nu vad du har gjort!

- Din tjyvunge, be om ursäkt! - Aldrig!

- Be om ursäkt! - Aldrig!

Du är ju... Det var inte meningen.

Vad gör ni två här? Ut med er bara! Vilka bondtölpar!

- Nej, vänta! - Ut med er bara! Båda två!

Ursäkta, kungason. Jag visste inte vem du var. Du måste förlåta mig.

Undan!

Kom igen, jag kommer få skäll! Slog du dig?

Jag menar... Slog kungasonen sig?

Eländiga idiot.

Vi kan smita in innan de märker nåt. Jag kan en bakväg. Kom!

Hallå, vänta!

Kungason, du måste gå tillbaka. Biskopen har ihjäl mig.

- Det är ditt problem. - Du får inte lämna slottet!

Jag kan göra exakt vad jag vill.

- Har du snackat med biskopen om det? - Försvinn med dig, din... träl!

- Jag heter Aske och är inte din träl. - Jag sa försvinn!

Sa jag inte åt dig att försvinna?

- Där skulle inte jag gå. - Försvinn!

Jamen, det är farligt.

Det är den svarta mossen.

- Går du lite fel så sjunker du ner. - Det gör jag inte alls.

Den är full av bottenlösa hålor.

Du sjunker rätt ner till helvetet.

- Sicket struntsnack. - Det är sanning. Prova själv.

Här. Här är det inte farligt.

Men här...

Här kommer du aldrig upp igen.

- Jag är inte rädd för nåt. - Nej, just det, så var det.

- Du kan gå precis vart du vill. - Din lilla pissmyra!

Åh nej! Kom här!

Kryp ner med dig. De får inte se oss.

Vi måste iväg.

Vi måste tillbaka. Fattar du vem det där är?

Tiden är inne, stormän. Hur länge ska vi betala för kungens krig?

Hur länge ska vi förse hans armé med vapen?

Vad får vi för det? Ingenting.

Därför, mina herrar, ska vi slå till nu och själva ta makten.

- Mikkelsen. Vad väntar vi på? - Det är dags, stormän.

- Den Enögde. Han är dödsfarlig. - Sch. Jag kan inte höra vad de säger.

Vi gömmer våra vapen. Så enkelt är det.

Så blir kungen försvarslös. Då blir vi starka.

Vad händer om kungen anar oråd?

- Är det nån här som tvekar? - Naturligtvis inte.

Inte sant, mina herrar?

- Död åt kungen! - Död åt kungen!

Död åt kungen! Död åt kungen!

- Vad inbillar de sig? - Död åt kungen!

Oluf Ebbesen, tvekar du?

Nej. Jag har svurit trohet till kungen. Vår kung.

Och det står jag för.

Så, så.

Spring nu!

Spring då! Kom igen, spring!

Spring då!

Wuöh! Akta dig!

Här! Här borta! Här är de!

Efter dem! Sätt fart! Hiyah! Kom då!

Satans!

- Var blev de av? - De gömmer sig där inne.

- Det är nog bara ett par bonnungar. - Kanske det. Men de har hört oss.