Companion

För det mesta är det som om... ett tjockt, svart moln lagt sig över allt.

Som om vi ser världen utan att egentligen se den.

Vi irrar omkring, vilsna. Utan mening. Utan syfte.

Jag fattar att det låter dystert, men ärligt talat tror jag att det är bra.

För det gör att vi värdesätter deandrastunderna.

De där flyktiga ögonblicken när ljuset bryter fram.

När den svarta molnslöjan ger vika och vi ser världen som den är.

Då finns med ens en mening.

Det finns ett syfte.

Brukar du...

Fan. Fan, fan... Fan!

Med lite tur händer det en gång i livet.

Jävlar, det där var... Det var snyggt.

I mitt fall... har det hänt två gånger.

Första gången när jag träffade Josh.

- Jag heter Josh. - Iris.

Och andra gången...

...när jag dödade honom.

Iris, vakna.

Hallå, sömntuta.

- Hur länge har jag sovit? - Ett tag. Du var rätt utslagen.

Jag drömde så underbart.

Jaså? Om mig?

Du har alldeles för höga tankar om dig själv, men... ja.

- Jag visste det! Var det snuskigt? - Nej, ditt pervo.

- Lite snuskigt? Hade jag bar överkropp? - Nej, jag drömde om när vi träffades.

Det var bara så perfekt. Minns du hur perfekt det var?

Det är klart jag gör. Mataffären, apelsinerna...

Vilken väg är det här? Den visas inte på GPS:en.

Det är nog ingen väg, utan uppfarten.

Ni har nått er destination.

Tack, Joshs bil.

Tack, bilen.

- Öppna bakluckan. - Bakluckan öppnas.

Det var som fan...

Kat beskrev det som en enkel liten stuga i skogen.

Vi verkar ha olika syn på definitionen av "stuga".

Och "enkel". Och "liten".

Vad är det?

Iris. Allvarligt, du vet att du inte kan ljuga för mig.

Jag kommer att göra bort mig, så att du måste skämmas för mig.

De kommer att skratta, de tycker redan illa om mig...

Iris, vi har planerat det här i månader -

- och du säger det nu, när vi bokstavligen står vid dörren?

Du... Mina vänner tycker inte illa om dig.

- Kat gör det. - Kanske det, men Kat tycker illa om alla.

- Jag vill bara inte göra bort mig. - Det kommer du inte att göra.

Slappna bara av, okej? Var inte så dyster och avig.

Tänk på att le och se glad ut.

Okej?

Äntligen här! Det var fan på tiden.

När du sa avsides trodde jag att du menade nån mil från stora vägen -

inte vid världens jävla ände.

- Sluta överreagera, så långt är det inte. - Håller inte med.

- Hej, Iris. - Hej, Kat. Kul att se dig.

Verkligen.

- Titta vilka som är här. - Patrick! Står du vid spisen?

Jag hade gett er en kram, men jag rensar skaldjur.

Tack för omtanken. Var är...?

- Där är han ju! Joshgubben... - Tjenare.

Kom hit, tjejen!

- Hur är det? - Bra. Jag är... full.

Underbart.

Josh, du har träffat Sergej.

- Hallå! Kul att se dig igen. - Detsamma, kompis.

Och denna vackra skapelse måste vara Iris.

Hej.

Ett sant nöje. - Jag har hört mycket om den här.

Jaså? Bra saker, får jag hoppas.

Det här stället är verkligen fantastiskt.

Och så avskilt. Sista stället vi passerade ligger typ en och en halv mil bort.

Två och en halv. Och det har kostat! Avskildhet är inte billigt, inte alls.

- Säg inte att du äger hela jävla sjön. - Nej då, bara marken runt omkring.

Men nu ska ni få nåt att dricka. Öl, cocktail, vin?

Det är bra för mig, men jag tar gärna en dusch.

- Kotjonok, vilket rum har de? - Upp för trappan, längst ner till vänster

Vi ses sen.

Le.

Se glad ut.

Fortsätt berätta nu.

I alla fall, jag hade på mig en löjligt överdriven Dracula-kostym -

och kände som sagt inte en människa.

Jag står vid buffén och knaprar morötter med nåt som liknar hummus...

- Det var inte hummus. - Nej, det var kanske inte hummus.

Och plötsligt känner jag hur nån knackar mig på axeln.

Så jag vänder mig om -

- och där står en grön, fluffig dinosaurie och liksom bara blänger på mig.

Och inifrån huvudet hörs en dov, väldigt vresig röst:

"Du står på min svans."

Jag snurrar runt, tittar ner -

- och mycket riktigt står jag på hans lilla dinosauriesvans.

Så jag kliver av och ber om ursäkt.

Varpå han tar av sig masken -

- och där står den vackraste mannen jag har sett i mitt liv.

- Var det här före eller efter Eli...? - Knip igen!

- Var det en kammussla? Träffade du? - Jag har faktiskt tränat baseboll.

När förstod du?

Förstod vadå?

Att... han var den rätte.

I samma ögonblick. Jag vet att det låter fånigt, men...

När vi såg varandra i ögonen var det som att nåt bara... föll på plats.

Det låter inte fånigt. Jag fattar.

Som att man har gått runt trasig utan att förstå det, och så...

...är man plötsligt hel igen.

Man står där framför en främling, framför nån helt okänd...

...och man inser...

...att man så länge man lever kommer att göra vad som helst -

för att göra den här människan lycklig.

Eller hur?

Absolut.

Patrick, fantastisk mat. Tack.

Tack, vad kul att du gillade den.

Jag har gått upp typ fem kilo sen vi blev ihop.

- Bara fem? - Håll käften.

Så vad jobbar du med, Sergej?

Tja, jag har mina fingrar i många olika krukor.

Så det blir mycket skit under naglarna.

Det är en riktigt smutsig bransch.

Sergej är... Han är trevlig.

Ja, han har allt man kan önska sig.

Han är rik, smart...

Han har en snygg fru.

Fru? Är han gift?

Men ni två älskar varandra?

Älskar? Nej...

För det skulle han först behöva se mig som en människa.

Nu förstår jag inte.

Jag är en accessoar, som hans jävla bil.

Jag klär mig som han vill, äter vad han vill...

...jag knullar när han vill...

Och det säger jag till dig.

Har du nåt emot mig, Kat?

Det är inte dig jag har problem med, Iris.

Det är det du representerar. Du får mig att känna mig...

...utbytbar.

Utbytbar?

Ingen kan ersätta dig, Kat.

Ditt mod är så inspirerande. Jag önskar jag vore mer som du, men...

...jag är väl bara inte skapt sån.

Jag...

Det är som att nånting hindrar mig.

Nej, nej...

Kom nu.

- Upp med dig, bitch. - Nej...

- Kom nu. - Ni med. - Vad fan...

- Lägg ifrån dig mobilen! - Kom nu.

Vad gör du?

Jag är glad att vi åkte hit.

Det kunde inte vara mer perfekt.

Mmm...

Förlåt om jag var avig eller dyster innan.

Jag vill bara att du ska må bra, Josh.

Iris, sov.

Det är underbart här ute.

Vad är det för väder?

Det är 22 grader, med 83 procents risk för regn i kväll.

Jag tröttnar aldrig på det där.

Börjar du bli klar?

Förlåt, men jag behöver ta en dusch och hälla i mig några kannor kaffe.

Du kan väl gå i förväg?

Men det var ju din idé. Du ville tillbringa morgonen vid sjön.

Jag vet, men sen kom baksmällan. Vi körde på rätt hårt i går.

Men du hade väl kul?

Så klart, Plingplong. Det var grymt.

Vill du att jag väntar? Det finns plats för två i duschen.

Nej, det är lugnt.

Gå i förväg du. Ta vara på det vackra vädret.

Okej.

- Ursäkta? - Det betyder "god morgon".

Så klart. Dobroe utro till dig med.

Din ryska är inte dålig. Den är inte bra, men heller inte dålig.

Fin utsikt.

För kärleken.

- Får det vara lite? - Jag tänkte nog gå tillbaka in.

- Redan? - Ja...

Josh mådde inte så bra, så jag tänkte titta till honom.

Josh är stor nog att ta hand om sig själv. Stanna. Håll mig sällskap.

Jag borde titta till honom.

Du... gillar huset?

Ja.

- Och du har det bra här? - Ja, väldigt bra.

Stanna då, som min gäst. Håll den här gamle ryssen sällskap.

- Okej. - Härligt.

Kan du hjälpa mig?

Bara ryggen och axlarna. Jag kommer inte åt.

Man vill ju inte bränna sig.

Okej.

- Axlarna också. - Okej.

Vad gör du?

Ingen fara. Det var Kats idé.

Hon sa att du var här nere. Gav Sergej sin tillåtelse.

Släpp handen, är du snäll.

Men det här är väl det du gör? Det är det du är till för.

Snälla. Snälla sluta.

- Jag var full. Jag menar... - Ja, du var extremt full.

Du var också full. Fullare än jag.

Jag brukar inte bli full. Det är som en superkraft jag har.

Jag kan dricka hur mycket som helst utan problem.

- Du blir uttorkad. - Ja, jag liksom... Vad fan?!

Helvete... - Iris? Vad i helvete?