Outlander

- Tidigare: - Vi har valt ett namn. Baby Klara.

De är döda. De fick mässlingen och...

Den kom nog från Cross Creek. Människor smittar varandra.

- Murtagh? - Jag har min smedja här.

Kom till Fraser's Ridge. Vi ska jobba ihop.

Jag är John Grey, fängelsets kommendant.

Jag kan inte ge dig friheten. Det här är det näst bästa. Helwater.

Jag ska gifta mig om tre dagar. Min första gång ska vara med dig.

Min syster är död. Barnet är inte Ellesmeres.

- Hans namn är William. - Tar du hand om Willie, som fader?

Jamie.

Vad tusan? Vad gör du ute i obygden?

Du målade upp en så vacker bild i brevet att jag ville se det själv.

Jag har affärer i Virginia.

- Virginia ligger norrut, John. - Sant.

Mitt sällskap är i Woolam's Creek och förbereder färden.

Han är här med mig. Han väntar nere vid bäcken.

Jag ville prata med dig innan jag hämtar honom. Om det går.

Kom.

Här.

Högmod går före fall, och en bruten rygg.

Var tacksam för hjälpen medan du har den.

Du borde kanske stanna? Du har inte hunnit beklaga dig.

Jamie är fäst vid dig.

Det är en välsignelse att få träffa dig också, Claire.

Att ha dig här får Fraser's Ridge att kännas som hemma.

- Kan du verkligen inte bli kvar? - Jag har smedjan att sköta.

Om jag vill bli kvar i North Carolina måste jag betala mina skatter.

- Du vet vad det innebär. - Det gör jag, dessvärre.

Två av våra bästa ger guvernören vår anhållan om lägre skatter.

Dina reglerare?

Hjälp! Få bort dem från mig!

Vad är det, gosse?

Det är bara blodiglar. De är inte farliga.

Snälla, kan ni ta bort dem genast?

- Det är hemska djur. - Inte så hemska. De är användbara.

Om du står ut, vänta tills de släpper taget.

Jag avskyr dem och vill inte vänta. Snälla.

Som du vill. Murtagh, en hink. Jag vill inte kasta bort dem.

De är effektiva när man vill få bort svullnaden vid blåmärken.

- Jag vill träffa min far. - Var är han?

Jag vet inte om han kommer ihåg dig.

Han var bara sex år när jag lämnade Helwater. För en livstid sen.

Det är bäst att han inte minns. För hans egen skull.

Han insisterar på att vi kallar honom William.

- Att ha er som gäster vore en ära. - Gärna.

Är Isobel med dig?

Nej. Isobel dog på fartyget mellan England och Jamaica.

Hon och William skulle komma till mig där, men hon blev sjuk.

John... Jag beklagar.

- Hur mår du? - Som man kan förvänta sig.

Det har varit en prövning. I synnerhet för William.

Han är bedrövad.

Men jag måste hålla hakan upp för hans skull.

Hon var en vänlig själ.

En fantastisk mor för Willie. För William.

Ja, det var hon.

Vi ska se vad vi kan göra.

- Lord John? - Fru Fraser. Ett nöje att ses igen.

- Känner ni min far? - Det gör jag. Nöjet är mitt.

Vilken återförening. Mr Fitzgibbons.

- Ni tycks må bra. - Det är bergsluften, förmodar jag.

Jag ser att du har träffat vår värdinna.

Hälsa på vår värd också.

- Jag känner inte till ert namn, sir. - Så oartigt av mig.

Låt mig få presentera mr James Fraser.

Mr Fraser, det är ett nöje att få träffa er.

Detsamma, master William.

Unge herren råkade ut för några blodiglar nere vid bäcken.

- Jag skulle vilja rengöra såren. - Ja, naturligtvis.

Den här vägen.

William vet inte hur vi tre träffades.

Jag vore tacksam för finkänslighet från er.

Ja, han får ju inte tro att ni har vanhedrande sällskap.

Det hör till det förflutna. Lord John är en vän.

Hans vänlighet räddade ditt liv.

Ja, så är det.

- Jag säger inget om Ardsmuir. - Tack, mr Fitzgibbons.

- Seglade ni till Wilmington? - New Bern, sir.

Guvernör Tryon lät oss bo i sitt nya palats.

- Känner du guvernören? - Ja, vi träffades i London.

I Society for the appreciation of the english beefsteak.

- En herrklubb i London. - Ian skulle älska det.

- Din systerson? - Ja. Han jagar med cherokeserna.

Bor han här med er? För hans skull korsade ni havet.

- Har guvernören byggt ett palats? - Ja.

Det ska bli en symbol för stabilitet i provinsen.

- Ett monument över elegansen. - Elegansen...

Varifrån kommer pengarna?

En lite oläglig investering, kanske?

Med tanke på provinsens skulder efter det senaste kriget.

Guvernören har bett församlingen om medel.

Men vissa här i obygden protesterar mot de skatter som behövs.

Skatterna är för höga, och de ökar.

De tycker att ett palats inte är bästa sättet att använda pengarna.

De? Jag antar att du menar mobben. Det är det de visar sig vara.

De här reglerarna, till exempel. De är oresonliga och farliga.

De är en plåga i obygden och ställer till upplopp.

Har ni sett nåt av det slaget här?

Det finns obygd, John, och vildmark.

Vi får nog inte såna problem här på Fraser's Ridge.

Allt tyder på att det är guvernören själv-

som är oresonlig och farlig.

Reglerarna ledde en misshandlad sheriff längs Hillsboroughs gator.

Kvinnor och barn var närvarande. Är det resonligt?

- Överdrifter och lögner. - Det fanns många vittnen.

Har ni inte fått det bra i Nya världen?

Jo. Jag har mer än råttor att äta nu, my lord.

- Har ni ätit råttor, sir? - Mr Fitzgibbons har en viss humor.

Ja.

- Tack för maten. - En mycket angenäm afton.

- Intresserad av ett parti schack? - Jag har dessvärre inget schackspel.

Jag har mitt. Jag reser aldrig nånstans utan det.

Får jag lämna bordet?

Det finns ett dass bakom stugan, master William.

Utomhus? Kan inte nån hämta en potta?

Använd dasset medan vi är gäster på Fraser's Ridge.

Ja, pappa.

Jag ska visa vägen.

Mac? Visst heter ni MacKenzie?

Ja. MacKenzie är ett av mina namn.

Är ni det här godsets stallbetjänt?

Nej. Fraser's Ridge är min mark.

Jag sköter hästarna och alla andra saker.

Minns ni mig?

Med tillgivenhet.

Varför påminde ni mig inte om vår bekantskap när vi presenterades?

Jag vet inte.

Har ni kvar träormen jag snidade åt er?

Jag är för gammal för leksaker, sir.

- Var ligger Isobels gods? - Lynchburg.

- Det är Virginia, inte sant? - Ja, det är det.

Men Jamie skrev att han fått mark i North Carolina.

Jag ville få en god väns råd om livet i kolonierna.

- Råd för er, eller guvernören? - Hur sa?

Guvernören vill att ni tar reda på om Jamie är lojal.

Han har redan gett Tryon sitt ord.

Jag kanske har druckit för mycket vin, men...

Det lät som om ni tror att jag spionerar på honom.

Gör ni det?

Om vårt besök är en börda behöver ni bara säga till.

Det är ingen börda alls.

Jag önskar att jag hunnit ordna sängplatser åt er och unge herren.

Det är inte märkligt att han minns.

När gossen sa mitt namn började hjärtat bulta.

Jag ville svinga honom i luften som när han var liten.

Nu är han inte liten längre. Gossen har vuxit.

Han lutar fortfarande på huvudet. En bekant glöd i blicken.

Han är mycket stilig.

Ja.

När han skulle fylla tre år tog lord Dunsany honom till stallet-

- för den första ridturen. Han var vettskrämd.

Han skrek sitt favoritord: "Mej."

Det brukar vara "nej".

Men jag satte honom på mina axlar och lät honom prata med hästen.

Öga mot öga. William tog honom till sig.

Sen kunde han inte hållas därifrån.

Han ryktade med korta små drag.

Han lärde sig det han såg dig göra.

Ja.

Hans röst...

När han frågade om jag var stallbetjänten.

Det var en främlings minne.

Han behöver bara lära känna dig igen.

Ja.

Kom hit.

Jag har drömt om en stund med dig i veckor.

Väntar inte vår gäst på dig?

Jag antar det.

Gå, och spela.

Men när gästerna har gett sig iväg-

räknar jag med full uppmärksamhet.

Spara lite till oss andra.

Fortsatte du umgås med kommendanten efter Ardsmuir?

Ja. Han fick mig benådad.

Grey är lojal med Tryon och hans ohederliga sheriffer och indrivare.

Jag tänker på de råttor du kommer att tvingas äta igen.

Du hamnar i fängelse för att ha tagit lagen i egna händer.

Ska en man få bygga ett palats medan andra har det knappt?

Guvernören vill göra nåt åt saken och få klagomålen att upphöra.

Så att han kan fortsätta bygga sitt monument över elegansen?

Din gäst umgås med såna som Tryon.

Guvernören har inga skäl att hålla nåt hemligt för Grey.

Prata med honom. Ta reda på vad han vet.

- Jag vill inte utnyttja vår vänskap. - Vänskap?

- Med en engelsk rödrock? - Må så vara. Willie behöver honom.

Varför oroar du sig så mycket för en gosse du knappt känner?

Willie har förlorat två mödrar. John Grey är allt han har kvar.

På vilket sätt gör det dig ansvarig för gossen?

Han...

Han är din, eller hur?

Håll det för dig själv. Du förstår.

Ryktet för lord William Ransom, 9:e earlen av Ellesmere, spolieras.

Han förlorar allt han har om nån får veta det.

Oroa dig inte för att jag inte skulle bevara dina hemligheter.

Jag har bevarat dem alla.

- Känner Claire till det? - Ja.

När du har tid kan du kanske berätta om hans mor?

Om inte det också är hemligt.

- Vill du verkligen göra det draget? - Ja.