Pure (Till det som är vackert)

Det finns inte hur mycket tid som helst.

Man får inte slösa bort den, så att det enda som händer är-

att fittan blir mycket slappare.

Första gången jag hörde Mozart var på YouTube.

Det är snart ett år sen.

Jag letade efter nåt dumt klipp och plötsligt var jag inne där.

I musiken.

Sen dess kommer de inte åt mig.

De kan ta sina kukar och sin fula samtid och säga vad de vill.

Det spelar ingen roll, för jag är inte där längre.

Jag ska lämna allt bakom mig och ta mig ut på andra sidan.

Till det som är verkligare än den fula verkligheten.

Till det som är...

...vackert.

-318 och 50 då, tack. -Jag har bara 300.

Jag är ledsen, men...

Mamma, du måste ta bort nåt.

292 i stället då. Tack så mycket.

8 kronor tillbaka. Vill du ha kvittot?

Så. Ha en bra dag. - Hej.

Håll dig väl med Mattias. Det är en bra kille.

Hade du inte träffat honom vet jag inte vad det hade blivit av dig.

Var glad så länge du är vacker. Sen orkar de inte mer.

Du måste bli lite mer social, så folk vill umgås med dig.

Du kanske skulle blondera dig.

-Hallå. -Hallå.

Nille tyckte det var helt sjukt att vi skulle på Mozart.

-Du behövde inte följa med, sa jag. -Vi gör ju aldrig nåt tillsammans.

Sån bil.

Den röda där.

Med sån plåtcab. Sån ska vi ha.

Hora! Hora! Hora!

Nu räcker det! Är du helt jävla galen?

Katarina, jag hade nästan hoppats att vi inte skulle behöva ses mer.

Och så det här - slå ner barn på jobbet. Du är ju 20 år nu.

Det var killar jag knullade för några år sen. Deras småbrorsor går där.

Jag hatar fan internet.

Vad fan ser du ut så där för?

-Katarina... -Jag håller inte på med det längre.

Jag har slutat suga kuk. Jag har gått ur Facebook.

Jag vill att det ska bli mer rent.

Jag är ledsen att behöva säga det, men jag förstår inte vad du menar.

Jävla mamma.

-Hej, gumman. -Mamma, följ med ut.

-Nej, jag sitter och tar en öl. -Jag måste prata med dig - nu!

Ja, ja.

Vad fan är det här?

Lenas unge går där i klassen. Hon sa att du varit helt tokig.

Jag tänkte att du också behövde nåt lugnade.

Så jag ringde läkaren jag får av. Jag tänker på Mattias också.

-Så du får bo kvar hos honom. -Jag kan fan inte bo hemma hos dig.

Nej.

Okej.

Katarina, du har lite starka känslor.

Katarina, vänta!

Du måste försöka bli lite normal. Alla pratar ju.

Vad ska jag säga till Lena? Gumman...

Jag kommer aldrig att bli som du.

Blir jag det tar jag fan livet av mig!

Tack. Henric, du startar triolrörelsen ner till basen.

Du leder träblåsarna. Jag vill höra en tydlig aktion, tydlig adressering.

Vad vill du med detta? Det innan är ett vackert intermezzo.

Som om Beethoven när han skrev det insåg att han skrev en annan symfoni.

Jo, och sen... Fortfarande lite för långsamt.

Ska du på intervju?

Ska du på intervju?

Javisst.

Har du några papper med dig?

Jag bryr mig inte om betyg, men du måste ha meriter.

-Får jag bara gå på toaletten? -Längst ner till höger.

Hej igen.

Min mamma spelade.

-Piano. -Jaha. Var hon konsertpianist?

Ja. Precis.

Var då?

I Australien. Kelly Clarkson hette hon.

Kelly Clarkson? Det låter lite bekant.

Hon var väldigt begåvad, faktiskt.

Fast hon dog. Cancer. Precis innan hon skulle slå igenom.

Och jag var bara två år.

Jag var här och hörde Mozarts requiem.

För ett tag sen.

Det kändes nästan som om... Det kändes som om jag kom hem.

Jag har en dotter i din ålder.

Jag har spelat Mozarts requiem för henne ända sen hon föddes.

Men hon tycker om... Vad heter han?

Snoop...Dogg, nånting. Känner du till honom?

Jag hatar honom.

Ja, herregud, det är inte musik.

Det är mer som en stripteaseshow.

Ja, jag vet inte vad.

Vi börjar alltid med en kortare provanställning.

Inte bara jag bestämmer om vi fastanställer.

Men det är ju inte så krångligt. Man ska bara smälta in i huset.

Vara professionell. Och inte bli osams med nån.

-Okej, jag drar nu. -Okej.

-Ska du gå klädd så där? -Ja.

-Får man ha sina vanliga kläder? -Jag tror det.

Vänta.

-Va? -Om du behöver anteckna. Penna.

Tack.

Ta den här. Alla har likadana.

Och namnskylten. Den sätter du där.

Behöver du pennor och papper så finns det här.

Om du hittar nåt. Ingen har städat sen Hugo Alfvén dog.

Skrivaren har vi här. Det är enkelt. Fyll på papper där. Vi tågar vidare.

Vill du se vad de gör i stora salen kan du kolla på monitorn där uppe.

Vill du höra vad de gör trycker du på knappen där.

Nu ska jag visa dig hur man kopplar.

När det ringer kommer det upp ett fönster på skärmen. Klicka på den.

Konserthuset, receptionen, Katarina.

Förlåt, jag glömde säga det. Den gör så där ibland. Mitt fel.

Man stänger bara av den. När du sätter på den fixar det sig.

Kom in.

Post.

Fint. Lägg det på bordet.

Stäng av skvallret. Vrid på knappen där.

Vet du om kaffeautomaten lagats?

Mm, kaffe.

Det vart inget kaffe i morse.

Min son ska göra allting själv och skulle sköta kaffebryggaren.

Hej. - Allt hamnade på golvet.

Katarina var det, ja.

-Hur trivs du då? -Det är bara en provanställning.

Du får säkert vara kvar. "Modet är livets enda mått."

-Vem säger det? -Kierkegaard, tror jag.

-Vad betyder det? -Du kan göra allt, bara du vågar.

Om du inte blir galen på kuppen.

-Men du blir ju inte galen. -Jaså?

-Hur vet du det? -Du ser inte ut som en sån.

-Hur ser en sån ut då? -Man lär sig.

Nu måste jag gå tillbaka och jobba.

-Har det gått bra i dag? -Ja.

-Bra. Hej då. -Hej då.

Du, lyssna på det här då. Nille och Cissi ska ha barn.

Vad kul.

Nille var förbi bygget med ett foto från ultraljudsundersökningen.

Den var så här liten, men man såg att det var en person.

Han hade Nilles näsa, allting. Avlång, liten...

-Finns det ketchup? -Ja.

Tack.

Hur var det på pingvinfabriken? Berätta nåt.

Jag sa ju att det var bra.

Din morsa ringde förut.

Det vore fint om du snackade lite med henne.

Hon verkar inte må så jävla bra.

Det är ju ändå din morsa.

Jag förstår inte slutet på "Djungelboken".

Varför Mowgli var tvungen att lämna sina vänner.

Jag hade inte problem med det. Det var du som grät.

Jag sticker till Ebba nu.

Jävla fitta.

-God morgon. -God morgon.

Jag har med en grej till dig.

Varsågod.

Gunnar Ekelöf. Känner du till honom?

Du skulle tycka om vad han skriver.

Läs och säg vad du tycker.

Tack!

Tack.

Jag har inte betalt för att tjata, men vi tar det en gång till.

Gör det ni ska. Jag ger mig inte, för jag vet vad ni kan.

-Har ordningsman Henric en fråga? -Vi måste fan spela efter noterna.

Gör det då och inget annat jävla tjafs!

Beethoven skulle uppskatta det. Publiken kommer att uppskatta det.

-Är det du som läser Ekelöf? -Ja.

Det gör du rätt i. Han är verkligen en av våra allra största.

Det här är min favorit.

Den här dikten räddade livet på mig.

"Med hat till den förkrossande allmänna dumheten."

"Till staten och lagarna, familjen och kyrkan, lögnen och rädslan."

"För att skända den falska oskulden, för att skövla de vackra fasaderna."

"För att tvinga renligheten att se sin smuts"-

-"och förnuftet att inse sitt vanvett."

"För att vitmena grifterna."

"För att utplåna skrifterna."

"På ruttnande högar av akantusblad"-

-"ska själarna falla i sanningens våld."

"Och kropparna brinna i kärlekens eld."

"Då den tiden kommer en gång."

"Då den tiden kommer ska vi få kraft att leva varandras liv."

"Och rätt att leva vårt eget."

-Det var ju skitbra. -Visst var det.

Call me back, Frank. Okay, bye.

-Hej. -Hej.

Tack så jättemycket för boken.

-Tyckte du om den? -Ja.

-Nej, du kan ha den ett tag till. -Okej, tack.

Vill du ha skjuts? Var bor du?

Hos min kille, jättelångt utanför stan.

Jag måste köra så skitdagen rinner av mig.

Hoppa in där bak på andra sidan.

Oj, vilken dag.

Mot slutet hade vi hittat nånting.

Plötsligt reser nån sig och säger:

"Maestro, jag måste hem. Jag har tvätt-tid."

Jesus! Tvätt-tid! Det är så jävla svenskt, eller hur?

Jag vet inte.

Jag har inte käkat nåt på hela dan. Finns det nån restaurang där ute?

Nej. Eller jo, pizzeria finns det alltid.