Nonnas

BASERAD PÅ EN SANN HISTORIA...

BROOKLYN FÖR 40 ÅR SEN

STÄNGT

ÖPPET

Hej, Joey. Vad har din nonna skickat dig att köpa i dag?

Två matbröd och ett dussin zeppole .

Våra zeppole är nybakade. De kommer alldeles strax.

Var snäll. Be rosenkransen.

Joey, ät inte upp alla innan du kommer hem.

Spela!

Jag älskar er nya bil, mr Romano. Det är en klassiker.

Tack, Joe.

- Hej, Joe. - Hej, Bruno.

Bruno. Du missade lite.

Sätt igång.

Mamma, jag har brödet.

Bravo, Joey.

Zeppole.

- Joey! - Ingen zeppole.

Gå härifrån.

Joey, vill du komma och se på när nonna gör såsen?

Vieni accà.

Guarda, aspetta.

Lukta.

- Hur vet du hur mycket du ska ta? - Man känner i hjärtat.

Du lägger i ditt hjärta.

Mangia.

- Det är perfekt, nonna. - Nej. Du är perfetto.

"Man åldras inte vid bordet."

Hallå där! Låt bli!

- Gillar du lasagnen? - Vem tog alla hörnbitar?

Vad hände med lasagnen?

- Kallar du det sås eller sky? - Sås.

Oj.

- Roberta! Herregud! - Ciao, Roberta!

Fotografia!

- Hej. - Jag beklagar din förlust, Joey.

Din mamma hade ett hjärta av guld.

Jag har gjort fyllda pastasnäckor med ricotta och spenat till senare.

Tack.

Skål för din mamma, Maria.

Hon var som min mamma.

- Men snäll. - Ja.

- Salute. - Salute.

Jag vet inte hur morgondagen ska se ut Bruno.

- Ge det tid. - Ja.

Det blir bättre med tiden.

- Blängde min fru på mig? - Ja. Det såg ut så.

Nu så.

- Jag lagade scungilli till dig. - Han gillar inte scungilli.

Håll tyst. Du har en högljudd mun.

Du måste ge din sorg mat. Det är enda vägen igenom den.

- Det är 18 vitlöksklyftor där i. - Tack.

- Jag kommer förbi i veckan. - Okej.

Jag vill att du tar de här och äter dem.

- Dina berömda cassate. - Här, varsågod.

- Utsökt. - Prego.

- Du var en av min mammas favoriter, Gia. - Tja, 26 år.

Hon var mer än en kund. Hon var en vän.

Jag vill bara säga tack för allt. Du gjorde den vackra peruken åt henne.

Vi förtjänar alla vår värdighet, särskilt i slutet.

Om du behöver nåt så vet du var jag finns.

Ja.

Okej.

- Ställ dem i kylen. - Ja.

Nästa söndag, middag.

- Det var ingen fråga. - Visst.

Okej.

Wow!

- Så vacker hon är, Bruno. - Tack vare dig.

Jag älskar att jobba på henne.

Som ni pratar om bilen tror jag att du hade gift dig med den om du kunde.

Okej. In med dig.

- Japp. Jag skulle gifta mig med bilen. - Jag hörde det där!

- Jag har många fina minnen av den. - Minns du min pappa med navkapslarna?

- Det suger att förlora dem. - Ja.

Jag ringer i morgon.

Ja.

- Mi disgusta! Var är oreganon? - Roberta, snälla.

- Kallar du det här italiensk mat? - Joe! Hon attackerar mig igen.

- Roberta, kom. - "Spagetti och köttbullar", säger han.

- Det är slamsor och ketchup! - Hallå!

Det här är bra grejer. Ser du?

- Kom igen, sluta. - Stick härifrån!

Il diavolo! Han försöker döda mig!

Jag vill döda dig.

- Kul att se dig. - Detsamma, Joe.

- Jag vet vad du tänker säga. - Sluta misshandla kocken?

- Misshandla? Misshandla kocken? - Ja.

Polisen griper dig för misshandel.

När min fot är bättre ska han få se på misshandel.

Min fot rätt upp i hans culo.

- Jag har en sak åt dig. - Vad då?

Hon ville försäkra sig om att jag gav dig det här.

Jag klarade det inte, Joey. Jag... Förlåt, jag...

Jag kunde inte förmå mig att gå på hennes begravning.

Jag vet. Du, det är okej. Det är okej.

I 60 år var hon min bästa vän.

Och du var hennes.

Man kan inte bara ta farväl av nån efter 60 år.

Det går bara inte.

Hon visste att jag älskade den här broschen.

Kom, vi sätter på dig den.

Var snäll nu.

Det är bra.

Det ser fint ut.

Vänta lite.

Jag glömde nästan.

Det är ett brev från din mamma.

Så fint.

Du kommer att veta när du är redo.

Då öppnar du det.

Tack.

"Man åldras inte vid bordet."

KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN

Där är han!

Legenden återvänder!

Från utsidan ser det ut som en batteriledning.

Det borde väl gå snabbt att fixa?

Försöker ni göra bussen sämre? Vad är det som händer?

Stämpla in snabbt. Chefen är på krigsstigen.

Skönt att inget har förändrats.

- Vad är det? Det doftar gott. - Jag tog med det till personalrummet.

Min nonnas polpette, eller så nära jag kan komma.

Tack för att ni kom förra veckan. Det var snällt.

Hur gammal man än är finns inget värre än att förlora sin mamma.

Hej, mr McClane. God morgon. Kul att se er.

Joe! Du var ledig så länge. Jag var rädd att du inte skulle komma tillbaka.

Det skulle aldrig hända. Det är skönt att vara tillbaka. Och...

Tack så mycket för att ni tänkte på mig med fruktkorgen.

- Varsågod. - Mandariner och sånt. Tack.

Självklart. Jag miste min katt förra året, så jag förstår sorgeprocessen.

Det var det minsta jag kunde göra.

Jag beklagar det med katten.

Rasten är slut.

Okej.

- Okej. - Tack än en gång.

Jag menade inte att du skulle laga middag åt oss.

Sluta. Jag älskar att ha er här.

Okej. Det här är min nonnas. Det är hemmagjord pasta.

Det är griskind i, pecorino-ost,

och San Marzano-kvisttomater i tomatsåsen.

- Jag är imponerad. - Sen när gillar du att laga mat?

Jag vet inte. Jag har gått igenom alla mammas och nonnas rätter,

de jag minns, och lagar dem en efter en.

Jag har kommit nära några gånger. Men min nonnas söndagssås...

Jag önskar att jag kom på hur den ska göras.

Buon appetito.

- Det ser utsökt ut. - Salute. Nu äter vi.

Du...

Joe, innan vi äter vill Bruno och jag prata med dig om en sak.

Hon är orolig. Jag hör det 50 gånger om dagen.

Sen din mamma gick bort oroar jag mig för din framtid.

Du tog hand om henne så länge, och det var så fint.

Nu måste du ta hand om dig själv.

Vad betyder det? Jag...

- Du kanske kan säga nåt. - Okej.

Vi är ju inte barn längre. Du behöver en plan.

- Ta din mammas försäkring. - Jag vill inte ens prata om den.

Jag förlorade henne och fick pengarna. Jag vill inte prata om det i kväll.

Jag vet Joe, men du hedrar henne genom att spendera dem.

Hitta nåt som gör dig lycklig eller nåt som får dig att känna henne.

Eller ta hand om din skuld. 200 000 dollar räcker långt.

- Okej. - Jag vet inte, det kanske är...

Det är kanske att köpa lite nya kläder eller möbler. Jag menar, fåtöljen där.

Marone, Bruno hade den innan vi gifte oss.

Vad är det för fel på fåtöljen? Perfekt att se Yankees matcher i.

Formad som en basebollhandske. 100 % skinn.

Kanske en hobby. Jag har en vän som har börjat dansa flamenco.

Lägg av med flamencon. Han ska inte dansa flamenco.

Volleyboll? Det gillar du.

Jag antar det. Menar du att spela volleyboll?

Jag bryr mig inte om vad, men du måste testa nåt nytt.

Om du fortsätter göra samma sak kommer samma sak att hända.

Jag vill inte att du sitter i den där fåtöljen när du är 60. Capisce?

- Capisce. - Förlåt att jag tjatar.

Jag oroar mig eftersom jag älskar dig.

- Jag vet. - Okej.

- Jag älskar dig. Tack. - Okej.

- Okej. - Jag älskar dig också.

Och jag är väldigt hungrig, så nu äter vi.

- Kall griskind är hemskt. - Jag ser fram emot att ni ska smaka.

Hej, hur är det?

Bellissimo.

- Den här är fin. - Ja.

Min nonna brukade göra exakt samma sak med...

Tomaten är ju hjärtat i maträtten.

- Utan hjärta har den ingenting. - Så är det.

Ge mig tre såna här.

- Tre. Allt för dig. - Grazie.

- Prego. - Antonella, jag har blommorna.

- Bra. Så vackra de är. - Olivia?

Joe?

Jösses. Du är dig precis lik.

- Kom igen. Det här är ju galet. - Jag menar det.

Det har gått 30 år.

Du har inte förändrats alls. Du ser fantastisk ut.

- Känner du den här mannen? - Förlåt. Ja.

Här är min granne Antonella.

Joe och jag gick i skolan ihop innan vi flyttade till Staten Island.