ആദ്യത്തെ 200 വരികൾ.
26 april 1986.
I Tjernobyls kärnkraftverk i Ukraina händer en olycka.
Till följd av många sammanträffanden -
och mänsklig likgiltighet -
överhettas reaktorns härd i samband med ett test.
Då inträffar den första explosionen som följs av en röd flamma.
Kära lyssnare, katastrofala saker kan ske -
när otur och likgiltighet sammanträffar.
Hjärtan är särskilt känsliga för denna kombination.
Och eftersom det börjar gå riktigt snett, -
inträffar en till explosion.
Den följs av en blå flamma.
Så där. Då var det kört.
Det radioaktiva nedfallet sprider sig över Europa.
Och ett ytterst radioaktivt moln rör sig mot Finland.
Mot en viss liten håla.
Och givetvis stannar molnet ovanför den.
Var annars?
Och så börjar det regna.
Satan...
Starta nu.
Kära lyssnare, om ni är rädda för A, kärlek -
eller B, kärnexplosioner, -
kan ni stänga av era radiomottagare -
och lämna mig.
LIGHT LIGHT LIGHT
- Tschernobyl... - Tjernobyl.
Det ligger ju ganska nära oss.
Vi har pålitliga...
Kom in.
Kom in.
Nämen hej. Det här är visst vår nya elev Miranda.
Du skulle komma för en kvart sen.
- Mimi, om det passar. - Mimi?
Visst kan vi använda ditt smeknamn också.
Det finns en ledig plats bakom Mariia.
Du kan ta den.
Vi slutade på stycke fem i matematikboken.
Läxan var sidorna 11 och 12 i uppgiftsboken. Vi går igenom dem.
- Ska hon redan gå? - Vet inte.
Du, nya tjejen! Ge mig en cigg.
Hon ids inte ens svara. Är hon troende?
Nä, hon är nog bara fattig.
Fan vad jag fryser.
Fan vad jag fryser.
...användas som dricksvatten till människor eller djur.
Allmänheten avråds från att resa till Ukraina...
Myndigheterna har gett nya rekommendationer -
för att undvika Tjernobylolyckans hälsorisker. Dock är...
- Var det där den sista? - Vad gör du om den var det?
Myndigheterna fruktar att nya nedfall når Finland...
- Jävla Karate Kid. - Nu...!
Ta min. Jag vill inte ha den.
Radioaktiviteten minskar stadigt...
Det där är ju fruktansvärt.
Barn och gamlingar har blivit utsatta.
Du får ju också strålning på sjukhuset.
- Idiot! - Det kan du vara själv!
Nu slutar ni!
Du... Jag vill göra sluta igen.
Igen?
Jag gick dit, och så såg jag en knarkspruta på marken.
- Så du såg den? - Ja.
- Jag plockade upp den. - Du är galen!
Jag visste inte att det var en knarkspruta.
Miranda, du måste till rektorskansliet.
Då kör vi igång.
Du kunde inte ha vetat.
Du kunde inte ha vetat.
Jag har heller aldrig sett en snusspruta.
- Eller en knarkspruta. - Precis.
Hon vet nog inte att det var du.
Mariia Ovaskainen i telefon.
Jag söker den ökända tjallaren fröken Ovaskainen.
Ursäkta, vem pratar jag med?
Du vet nog. Kom till stranden.
Ett steg till, så skjuter jag.
Skjut, då.
Kan du göra mig en tjänst? Låtsas vara min vän.
Okej.
Kom.
Sorry, jag är i usel form. Jag hatar gymnastik.
Kom.
Nu lugnade det ner sig.
Välkommen till Villervalla!
De är mina morbröder. 59:an och 62:an.
- Kallar du dem med siffror? - Ja.
- Kom. - Mimi! Du skulle ta hand om disken.
Titta, mormor, jag har en gäst.
- Mariia hjälper mig med svenskaläxan. - Kom hit.
Marie Antoinette. Din vän är ju vacker som en blomma.
Rummet är helt och hållet mitt.
Jag fick det när moster Kylli flyttade ner.
Fint.
Jag har inte riktigt hunnit fixa till det.
Okej.
Tänker du inte slå dig ner?
Sy, syr, sydde, sytt.
Sy, syr, sydde, sytt.
Vinna, vinner, vann, vunnit.
- Vinner... - Vinna.
Vinna, vinner, vann, vunnit.
Arbets...
Varför gick du med på det här?
- Varför bad du just mig? - På grund av mormor.
Hon vill att jag ska ha en vän. Hon är sån.
Tror hon verkligen att du är Marie Antoinette?
Hur så?
Jag tänkte bara att Mariia och Marie klingar fint ihop.
Varför ljög du om drogerna?
- Vet inte. - Det duger inte.
Det berodde nog på strålningen från Tjernobyl.
Jag åt harsyra den helgen och blev helt galen.
Stéphanie av Monaco från 20 år tillbaka. Nu ska vi lyssna...
Mariia!
- Varför kommer du så sent? - Hej.
Potatisen har redan kallnat. Jag försökte ringa dig.
- Jag sa att du inte behövde laga mat. - Vad har du gjort med håret?
Jag har blonderat det. Sluta!
- Åt du på vägen när det tog sån tid? - Nej. Det tar alltid så här lång tid.
- Så här mycket saker för en vecka? - Ta inte den stora.
- Har du magrat? - Nej.
- Men du har. - Det beror på medicinerna.
Ge mig en väska. Jag kan ta ryggsäcken.
Ta den.
Men då så.
Men då så.
Välkommen hem.
Jag har gjort om dem lite.
Ni hann ju aldrig gå igenom dem ordentligt.
Bra.
Ingen vits att lämna rummen som de var, ni hälsar ju på så sällan.
Jag sa redan att det var bra.
Pappa sa alltid att vi skulle renovera, men gissa om det blev av.
Han och Hanna renoverar hela tiden.
Jag ska låta dig packa upp i fred.
God morgon. Väckning.
- Du kan inte sova hela dagen. - Jag har sommarlov, mamma.
Ska du inte ordna barndisco med Satu-Siiri i dag?
- Allvarligt, nu. Upp med dig! - Mamma!
Har jag sagt att jag måste ännu till jobbet?
- Nej. - Ja...
Om du måste, så måste du.
- Ja... Klarar du dig här? - Behandlingarna gör mig trött, men...
- De förtjänar inte oss. - Verkligen inte.
- Hej, Satu-Siiri. - Hej, Mimi.
Hur går det?
Sista tryckaren.
Ska vi visa nästa generation hur man gör?
De är nästan lika gamla som ni.
Jag måste gå.
- Ovaskainen. - Det är till mig.
Det är till mig!
Mariia.
Mimi! Kom hit nu genast!
Svara ärligt. Har du tagit pengar ur mormors portmonnä?
Nej.
Alla har vi behov, men jag lägger dem åt sidan -
för att ge en viss unge mat.
Rör vid mig, Herre - Tyst, mamma!
Varför är din moster så arg?
Hon vill inte vara här.
Precis som vi andra.
Varför är ni här, då?
Moster Kylli tar hand om mormor.
59:an och 62:an har flytt en rörrenovering.
Och pappa tog mig hit, för att han är en skit, -
och hans föräldrar har dött.
- Din familj är kanske lite konstig. - De är inte min familj.
Förutom mormor.
- Sluta med det där. - Jag har en lätt hjärna.
Sluta nu.
Ska vi läsa?
Du kanske borde gå.
Jag har ingen lust att prata svenska just nu.
Hur vill du att ditt liv ska vara?
Hur känns det att din mamma är sjuk?
Hur känns det att hänga med huvudet ut genom fönstret?
Hur känns det här?
Varför valde du just mig?
Nej, du valde mig.
Klockan är hur mycket som helst.
- Inte än, snälla. - Upp med dig.
Vad fan!
- Sover du naken? - Ja.
- Får du inte kallt? - Nej.
Dessutom sa du ju alltid att snippan måste luftas emellanåt.
- Nåt sånt har jag aldrig sagt. - Jo, det har du!
Jag går ut och springer.
Du? Allvarligt?
Det här är Tjernobyl.
Vi är soldater som måste sanera området.
Det här är vår sista natt. Vi kommer att dö efter det här.
Har du inte följt säkerhetsinstruktionerna?
Inte en enda av dem.
De gjorde det här för sitt fosterland.
Och för sina tusen döttrar.
Älskling, ta en jodtablett.
När rensades takrännorna senast?
Ingen aning. Ska jag klättra upp dit?
No comments yet. Be the first to leave one.