Vikings

Jag vet vad ni tänker. Men det är inte sant!

Det var inte meningen att döda honom.

Han tvingade mig att döda honom.

Han retade mig och drev med mig. Vad skulle jag ha gjort?

Vilken sorts man retas och ljuger om sin egen bror?

- Vad ljög han om? - Det vet du också, Vitsärk.

Han sa att du inte var en riktig man.

Vad skulle du ha gjort om han hade sagt så till dig, Ubbe?

Vad hade du gjort om du vore en riktig man?

Jag svär vid gudarna och allt heligt att jag inte ville döda honom.

Ilskan tog över. Jag tänkte inte efter.

Jag är verkligen ledsen.

- Han kan inte leda den stora hären. - Det är ditt problem, Ubbe.

Du är hans storebror. Du får ta ansvaret.

Det här rör inte mig. Jag tänker återvända till Medelhavet.

Med Halvdan.

- Återvänder du till Kattegatt först? - Det har jag inga planer på.

- Mitt öde brådskar. - Då åker jag dit.

Jag berättar för Ladgerda om hämnden för er fars död-

- besegringen av saxarna och landet som har skänkts vårt folk.

Berätta för min mor och Torvi och barnen att jag tänker på dem.

Och jag kommer tillbaka... om det är vad gudarna vill.

- Skål. - Skål.

Platsen är full av kusliga minnen. Gud hjälpe de som gjorde det här.

Om kung Egberts kropp finns här måste vi hitta den!

Sprid ut er!

Kapten! Mana på era mannar!

Leta här!

Lägg dem främst.

Är du säker?

Varför vill du skiljas från mig? Vi är bröder. Vi hör ihop.

- Vi har alltid haft samma dröm. - Nej.

Det är din dröm. Du vill bli Norges konung.

Jag drömmer inte om att bli bror till Norges konung.

- Vad drömmer du då om? - Jag vill resa.

- Jag menar vad du strävar efter. - Du strävar nog för oss båda.

Jag är en enkel man. Att resa till världens ände räcker för mig.

Jag kommer att sakna dig.

Alla behöver en bror som skyddar dem.

Det kommer jag fortfarande att göra var jag än befinner mig.

Gå till din nya pojkvän! Bli lyckliga tillsammans!

Tidvattnet vänder. Vi måste ge oss av.

Jag tror att vi har hittat vår konung.

Vi måste rensa upp på platsen som barbarerna har besudlat.

Hälsa folket som flydde härifrån att de tryggt kan återvända.

Fortsätt!

Floke! Varför bygger du en leksaksbåt?

Det är ingen leksak. Det är en enmansbåt.

Jag behöver ingens hjälp att segla den.

Vart har du tänkt segla den?

Det är upp till gudarna.

Jag vill inte att du ger dig av. Jag behöver dig i kampen mot de kristna.

Mina bröder är för blödiga. Det vet du, Floke.

Snälla? Du är ju som min riktiga far.

Nej.

Din riktiga far var Ragnar Lodbrok, världens mest beryktade man.

Glöm inte det, Ivar. Då kommer gudarna att straffa dig.

Låt mig nu fortsätta med min båt.

Du får inte lämna mig.

Mina bröder...

De tror inte på att det inte var meningen att döda Sigurd.

Men det var inte meningen. Han var min bror.

Därför får du inte ge dig av.

Jag blir för ensam.

Jag måste ge mig av, Ivar. Utan Helga har jag inget kvar här.

Den här världen intresserar mig inte längre.

Därför överlämnar jag mig åt vågorna, vinden och gudarnas vilja.

Mitt hjärta har brustit!

Det kommer att läka.

Ivar Benlös. Världens plågoande.

Du behöver inte mig.

Vi överlämnar kroppen från Egbert, kung av Mercia och Wessex, Bretwalda-

konungarnas konung, till jorden.

Som Herren säger: "Jag är uppståndelsen och livet."

"Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör."

"Var och en som lever och tror på mig han skall aldrig någonsin dö."

- Amen. - Amen.

- Varför lät nordmännen dig leva? - Jag vet inte.

Jag intresserade dem väl inte. Så jag sprang och gömde mig.

Vad tjänade du för syfte här?

Jag skrev och bevittnade avtalet mellan kung Egbert och Ragnars söner-

- där de mottog rättigheterna till mark i Östangeln.

Även om han fruktade döden skulle Egbert aldrig ha sålt arvet till dem.

Det gjorde han inte.

- Vad menar du? - Det var inte hans att sälja.

Förklara dig.

Innan han skickade iväg sin familj-

- avsade sig kung Egbert kronan till fördel för prins Aethelwulf.

Då är Aethelwulf kung och avtalet är värdelöst.

Konungen är död. Länge leve konungen.

Hur mår han?

Alfred!

Är han döende?

Jag vet inte.

Jag vet inte.

Det är som prästen sa.

Gud har skickat hit nordmännen för att plåga oss.

Straffa oss för vår fåfänga, vår syndighet och vår orättfärdighet.

Hur kan du vara så säker på det, Aethelwulf?

Det finns inget annat sätt att tolka det här.

- Inget annat. - Självklart... Gud!

Alfred måste dö för våra synder...? För mina synder?!

Nej!

Ingen är utan skuld, Judith.

Och jag kan bara be om att Herren väljer att vara nådig mot oss-

- välsignar oss och vänder sitt ansikte till oss igen.

Tänkte du ge dig av utan att säga något, Floke?

- Ni skulle slippa försöka stoppa mig. - Vi försöker ändå.

Det kan ni inte.

Vi tar farväl på rätt sätt i stället.

- Vart ska du fara? - Dit gudarna för mig.

Men så länge jag lever och andas kommer ni-

- Ragnar Lodbroks söner, alltid att vara mig kära.

Farväl, Floke. Du är tidernas bäste båtbyggare.

Farväl, Floke. Älskad av gudarna.

Din stolliga dåre. Stanna.

Vi behöver dig lika mycket som vår far gjorde. Men du flyr, din fegis.

Res dig och se mig i ögonen när du säger det.

Är det sant att han har överlämnat sig själv till havet?

Oroa er inte. Jag har gett honom möjlighet att hitta rätt.

Vi vill inte att han kommer vilse.

- Floke! - Må Oden ledsaga dig!

Leve Floke! Leve Floke!

Egbert, vår konungamartyr, hör min bön.

Låt Guds vrede drabba hedningarna som vanhelgar vår mark.