Gilmore Girls

Skakad, inte rörd, tack, Jeeves.

-Han heter Robert. -Jag trodde att alla butlers hette Jeeves.

Inte butler, han är en betjänt.

-Parkerar han din bil? -Nej, det gör han inte.

-Han gör det du ser honom göra. -Då är han bartender.

-Han tillgodoser mina behov. -Då är han en geisha.

Du tystnar säkert när du har fått en drink.

Så, unga dam...

du ska börja ditt andra år på Yale i veckan.

Ja. Jag flyttar till Branford på måndag.

Du kommer att älska Branford College. Där bodde jag.

Jag vet.

Det är Yales äldsta bostadsområde.

De har ett jättevackert klockspel...

och, som Robert Frost sa:

"USA:s vackraste skolgård."

Morfar, jag gör mig hemmastadd...

-och sen äter vi lunch där. -Det låter bra.

Jag skulle påminna er...

om att ta ut den ungerska osten, sir.

Just det. Jag kommer snart.

-Det här är knäppt. -Det beror på vad du menar med "knäppt".

Jag tyckte att Mariah Careys telefonmeddelanden till fansen...

var uppfriskande påhittigt.

Vi tar drinkarna i poolhuset.

Senast jag var i poolhuset var senast jag var i poolen.

-Jag vet, jag knuffade i dig. -Bor verkligen morfar här?

-Tydligen. -Tror du att han är lycklig?

Ja. Han är nog jättelycklig här med sina böcker och sin käre vän Robert.

Var inte äcklig.

Vadå? Jag menar, två vuxna män ensamma här ute...

med ungersk ost och badbyxor...

-Jösses. -Var inte så puritansk.

-Heather har faktiskt två mammor. -Vi har ost, vi har drinkar.

-Har alla ett underlägg? -Kierkegaard.

-Schopenhauer. -Utmärkt.

-Ja? -Middagen är serverad inne i huset.

Jag ska meddela mr Gilmore.

-Middagen är serverad inne i huset. -Vi har inte druckit våra drinkar än.

-Men frun är klar nu. -Mina damer, det var en underbar kväll.

-Vi ses nästa vecka. -Vänta, pappa.

Tack, morfar.

-Ja, tack för osten, pappa. -Hej då.

Soppa när det är 38 grader varmt. Coolt.

-Jag har AC:n på, Lorelai. -Jag gillar den, mormor.

-Herregud, vad du smörar. -Sluta. Tack.

Det är fänkåls-potatispuré med chilipeppar för att få lite sting.

Jag ville ha nåt mer exotiskt när det bara är vi flickor.

Om du verkligen vill ha en exotisk tjejkväll kan vi dra till Baja.

-Rory, vad har hänt nyligen? -Olika rum, samma reaktion.

-Inget speciellt. -Jaså? Vad var nytt för 20 minuter sen?

Ursäkta?

Vad pratade du om med din morfar?

Tja...

Bara för att han har er först på kvällen...

ska inte alla bra historier slösas på honom.

Jag slösade inte...

Berätta allt du sa till honom...

precis som till honom, utelämna inget.

Okej.

Jag ska flytta till Branford College på måndag.

Robert Frost sa att Branford...

har USA:s finaste skolgård.

Det menar du inte?

-Visste du det? -Nej.

-Sa han det? -Nej.

Ni har redan sagt allt som ska sägas.

-Ni är slutpratade. -Det är vi inte alls.

Han får er först, talar slut på er, och jag får två trötta, tomma skal.

Vad håller du på med?

Jag behövde en sak från arbetsrummet.

Du ska vara i poolhuset.

-Det kom vi överens om. -Jag är där.

-Jaså? Precis nu? -Nej, inte precis nu.

-Jag sa att jag behövde en sak. -Då skulle du ha bokat tid.

-För att gå till mitt arbetsrum? -Du bor inte här längre.

Tänk om jag hade varit helnäck i vardagsrummet?

Du har aldrig varit helnäck i vardagsrummet.

Du har aldrig varit helnäck.

Vi badade näck en natt, då hade du en ytterrock.

Vattnet var iskallt!

-Knäppt. -Det har du helt rätt i.

Men tänk efter. Varför behöver vi ordet "baja"?

Är det så mycket svårare att lära barnet att säga "bajsa"?

Jag vet inte.

"Timmy, måste du baja?"

Eller "Timmy, måste du gå och bajsa?"

-Ser du? De är utbytbara. -Inte helt utbytbara.

-Varför är de inte utbytbara? -Att baja är en händelse.

Att gå och bajsa är att gå till en specifik plats.

-Jag hatar ordet "baja". -Vad lärde du mig?

-"Gå och bajsa." -Gjorde du?

-Självklart. -Två år gammal sa jag:

"Mamma, jag måste gå"...

Till rummet där legender dör.

-Vad vill du ha? -Ett fosterhem.

En dag kommer du att tacka mig. Hej.

-Jag jobbar. -Lägg av.

Det här är i början av förhållandet. Du ska bete dig dumt.

Jag dansar fågeldansen på lunchen.

-På väg till skolan? -Ja, andra året.

Vad du vill, huset bjuder.

Tänk att du vägrar flirta med mig inför Rory.

Hon lär tro att det är fel på mig.

Lägg av. Det visste jag sen förut.

Äggröra med cheddarost och hälften bacon, hälften korv.

-Jag tar samma, sätt det på hennes nota. -Du får en egen nota.

Gudskelov saknar du latinoaccent. Du skulle vara oemotståndlig.

Kaffet är strax klart.

Jag kommer snart.

-Viftade du? -Jeansen är läckra på dig.

-Jaså? -De gör mig sugen på nåt läckert.

-Du flirtar med mig. -Nåt i den stilen.

-Äntligen. Gör det igen. -Dina skor matchar blusen.

-Oj, vilken höjdare. -Jag har inget bättre nu.

-Folk tittar på. -Okej.

Ikväll ska du få min extremt positiva syn...

-på andra delar av dig. -Ikväll?

-Är du ledig? -Ja, det är jag.

-Bra. 19.30. -Vad ska vi göra?

Jag har mina idéer.

Inte till nåt stängt konstmuseum...

och sen till en tom arena...

där jag får diamantörhängen...

köpta med collegepengar...

när du egentligen är kär i din bästa vän...

trummisen, som är vår chaufför för kvällen.

-Okej, jag får hitta på nåt annat. -Vad ska vi säga?

Till folk, till stan. Ska vi säga att vi dejtar?

-Jag vet inte. Ska vi? -Vet inte.

-Vi kan hålla oss lugna ett tag. -Visst, om det är det du vill.

-Nej, det är inte vad jag vill. -Vi kan väl improvisera?

-Folk får veta när de märker det. -Okej.

-Okej. 19.30, alltså? -19.30.

-Ska du titta när jag går iväg? -Ja.

Jag lägger till nåt extra för dig.

Vad var det där om?

Vi pratade bara om vår dejt ikväll.

-En riktig dejt? Äntligen! -Ja, äntligen.

Vad ska du ha på dig?

-Glasskor, bakåtvänd baseballkeps... -Och inget mer.

Precis.

-Jag är så uppspelt. -Jag också.

-Du, har du pratat med... -Nej.

Tänker du göra det innan du...

-Åh, mat. Tack, gode Gud. -Heta prylar.

Ser du? Han kallade mig "het pryl". Han gillar mig.

Brevbäraren måste vara här. Farthingtons hund är hysterisk.

Löjligt djurval.

En ohygglig, åtta cm hög hårboll, och en rosett...

en löjlig rosa rosett, för ohyggliga mördare.

"Oj, se upp!

"Cecil Beaton och hertigen av Windsor är på väg mot mina skor!"

Tack.

Jag vill ha lite kaffe när du har tid.

Hörde vi nånsin av mr Gilmore om Hjärtattacksförbundets lunch?

-Jag sa till hans betjänt. -Och det hjälpte ju.

Meddela hans betjänt...

att jag vill ha ett möte med mr Gilmore i eftermiddag.

-Ja, mrs Gilmore. -Tack.

Tyst med dig!

Akta. Fläckar du ner den kommer min mormor att döda dig.

Jag önskar att jag skojade. Jag öppnar.

-Rory! -Marty, hej!

Så trevligt att se dig!

-Bor du här? -Ja, det gör jag.

Vad kul. Jag med. Förlåt. Jag måste släppa in de här.

-Hur var sommaren? -Jag träffade Nicole Richie...

och sen duschade jag i sex veckor.

Det borde vara öppet.

-Dörren är låst. -Jaså? Förlåt.

Jag trodde att Paris skulle vara här redan.

Fint rum.

Tänk att jag kom hit före Paris.

Vanligtvis skulle hon vilja välja det bästa rummet först...

och möblera precis som hon vill ha det.

-Hon kanske bara är sen. -Paris är aldrig sen.

-Paris, det är Rory. -Rory. Hej.

Jag är i vårt rum och funderar på hur jag kunde komma före dig hit.

-Jag kommer sen. -Mår du bra? Du låter konstigt.

-Asher är död. - Va?

Han dog. För två veckor sen. I Oxford.

Paris, jag är ledsen. Hur?

Hjärtattack. Det gick fort.

-Hjärtattack? - Ja.

Det var inte under... Eller?

Nej, Rory.

Denne store man sänktes inte av min vagina, okej?

Okej. Förlåt. Jag bara... Så hemskt.

Han undervisade om Shakespeare.

En midsommarnattsdröm.

Han spelade Puck, sen gjorde han plötsligt inte det.

Herregud!

Klassen var så inne i hans läsning att de inte ens fattade det.

De trodde att han spelade. Precis som med Dick Shawn.

Var är du?

I lägenheten och försöker ta hand om hans saker...

och hans familj beter sig förstås som bortskämda barn.

De bryr sig bara om vad de får. Om jag måste medla...

en tvist till om Chippendalebordet...