Nobody Wants This

- Morgan! Du skulle parkera i närheten! - Jag behövde ta ut pengar.

- Vem använder kontanter? - När världen går under behövs de.

- Kan vi gå? Jag vill inte att han ser mig. - Okej.

Vad hände?

Han verkade helt normal när vi messade.

Men nu när vi träffas börjar han gråta över sin döda farmor.

- Det är sorgligt. - Hon dog när han var 12!

- Det var fortfarande "ett öppet sår". - Okej, det är lite mycket.

Herregud! Han frågar vart jag tog vägen. Vilket psyko!

- Sa du inte att du gick? - Måste jag berätta allt jag gör?

Gud! Spara det till podden, Joanne.

Är jag skitstöveln?

Nej. Farmödrar dör. Det är liksom deras grej.

Den här killens farmor hade ett jättebra liv.

Hon dansade med Rockettes och fick 42 år med sin själsfrände.

Jag borde inte veta så mycket om henne efter en 30 minuter lång dejt.

- Jag säger det alla tänker. - Varsågod.

Tack.

Vi har gjort 119 avsnitt av den här podden

och det du berättar nu låter väldigt bekant.

Att min dejt är kär i sin farmor?

Nej, men när du träffar en trevlig, normal kille, söker du fel. Liksom...

- Vill du ens träffa nån? - Ja, det vill jag.

Jag dejtade Greg i åtta månader. Jag var besatt av honom.

Jag minns honom. Han hälsade inte på dig offentligt.

Just det...

Det kanske är såna personer du gillar.

- Killar som är känslomässigt oåtkomliga. - Vi förstod vad du menade, Morgan.

Okej, jag kan fatta sundare relationsbeslut.

Och det ska jag hädanefter.

Hans profilbild var ett kort med hans farmor.

- Tecknen fanns där. - Ja, mitt fel.

Du. Jag måste berätta en sak och jag vill inte att du överreagerar.

Helvete. Vad är det? Är Esther otrogen mot mig?

- Det kvittar. Jag stannar ändå. - Nej.

Du måste sluta låta mamma klippa dig.

- Varför? - För att du är vuxen. Det är patetiskt.

Avundsjuk?

Jag ser inte ut som mig själv annars.

- Vi är tillbaka. - Hej, Beck.

- Hej! - Hej.

- Matchen har inte börjat än. - Bra.

- Bra? - Till mig?

- Till dig. Hej. - Tack.

- Till dig. Vi gör så här. - Ja, pamplemousse.

Vi kan väl bara äta ur kartongerna?

Jag använder helst tallrikar.

Okej.

Jag försökte övertala Esther att komma, men när jag nämnde matchen tog det stopp.

- Jag fattar. - Varsågod.

Vad har du på handen?

En förlovningsring.

Har ni förlovat er?

Nej.

Jag...

Okej.

Jag råkade bara hitta den... Det är så konstigt.

...för några månader sen i din nedersta skrivbordslåda.

Den låsta lådan?

Ja, just det. Det är så lustigt, för jag råkade även hitta nyckeln.

Jag vet inte hur.

- Rebecca. - Ja, jag vet.

Du kan inte bara låsa upp mina grejer. Det är integritetskränkande.

Du tänkte tydligen fria. Jag vet inte varför det dröjer.

Nu kan vi hoppa över "vill du gifta dig"-grejen, för jag säger ja!

Men det är ju min grej.

Jag ville göra nåt romantiskt på det där stället i Santa Barbara.

Det är tydligen rätt slitet nu.

Ja, det har jag också läst. Stället luktar havsvatten.

Jag låter er fortsätta.

På tal om ställen.

Jag och din mamma har hittat en bröllops...

Har du pratat med mamma om det här?

- Jag pratar jämt med henne. - Det är inte okej!

- Noah, jag förstår inte vad problemet är. - Gör du inte?

Vi är tillsammans, sen gifter vi oss. Det är inte så komplicerat.

Det låter som om du bockar av saker på en lista.

Det ska inte kännas så.

Jag vet inte vad du tror att du ska "känna",

men det är så här. Okej?

Det här är känslan.

Nej, Beck, jag tror inte det.

- Skulle du det? - En tävling gör det skoj.

Kan vi få några bitar av er cheesecake? Med ett ljus.

Javisst. Firar ni något?

- Det är vår årsdag. - Av deras separation.

- Varför gör vi det här varje år? - Vissa skilsmässor ska firas.

Som din!

Han där och jag var tillsammans i 32 underbara år.

Men han blev förvirrad över sin sexualitet.

Inte förvirrad. 100 % säker.

- Det är så trendigt att vara gay nu. - Mamma.

- Är du gay? - Sånt får man inte fråga.

- Rädda dig själv. - Svara inte på det.

- Jag kommer med desserterna. - Tack, snygging.

Jag ville berätta en sak. Jag var hos doktorn, och hon upptäckte nåt hemskt.

Vadå?

Jag såg det direkt! Din hy har en hemsk blå ton.

- Lägg undan mobilen. Vad är fel? - Jag var hos Birch.

- Vem fan är Birch? - Hennes ljudterapeut.

Hon är ingen doktor.

Vi trodde att du hade cancer. Gör inte så.

- Hon är röstbiolog. - Okej...

Hon har upptäckt att jag saknar tonen C när jag pratar.

Okej.

C står i direkt relation till tjocktarmen, och tjocktarmen står i relation till...

Gissa.

Djupt vemod.

- Så vi har en diagnos. - Du måste sluta gå till henne.

New York-riktnummer. Det måste gälla podden.

Jag svarar inte här. - Flytta på dig. Jag måste svara.

Hallå! Aj! Vad gör du?

- Ur vägen! - Flytta på er.

Vänta lite.

Ja, hej, James. Jag hör dig.

Hej, Joanne. Ska din syster vara med, eller kvittar det?

- Hon står här. - Hej, jag är viktig.

Vi har följt er podd sen sist vi ringdes, och vi kan diskutera ett möjligt förvärv.

Menar du det?

Antalet lyssnare måste fortsätta öka, men alla älskar dynamiken er emellan.

- Fortsätt så, så ordnar det sig. - Det ska vi.

Vi kan utöka med en spin off och ett bokkontrakt. Jag har en idé...

Får vi fina kontor?

- Jag måste dra. Vi hörs. - Okej.

- Underbart. Tack, James. Hej då. - Tack!

- Herregud! - Otroligt!

- Hej, sjusovare Vad gör du? - Jobbar.

- Du sitter ju i sängen. - Världen är mitt kontor, Ashley.

Så trevligt. Jag jobbar på ett PR-paket till podden.

Det skulle du kunna göra från sängen.

Kan vi fokusera? Kommer du hit på festen i kväll?

Vilka kommer? En massa lesbiska?

Nej! Inte lika många som vanligt.

Några potentiellt intressanta killar för dig.

En frånskild man med ett barn.

En finanskille och en rabbin.

Jag trodde att det var början på ett skämt.

De låter hemska. Jag kommer.

- Bra. Klä dig slampigt. - Jag lånar nåt av din mamma.

Min mamma är död, och det vet du.

Du gillade henne inte ens. Hej då.

- Älskling, jag är hemma! - Äntligen.

- Usch! Jag är inte gay för dig. - Jag försökte.

- Vad har du på dig? Det är vidrigt. - Två ord. Chin-chilla.

- Det är ett rop på hjälp. - Antagligen, den hängde i pappas garderob.

- Hej, alla. Jag heter Joanne. - Läget?

- Slappna av. Den är fejk. - Hon bits.

Rabbi.

- Hej. - Hej.

- Kan du ge mig korkskruven? - Visst. Låt mig öppna den åt dig.

Tack.

Fast borde du verkligen dricka? Du verkar gå igenom nåt.

- Jag är i ständigt behov av uppmärksamhet. - Jag gillar också uppmärksamhet.

Jag säger att jag inte gör det, men det gör jag.

- Visst känns det bra att säga det högt? - Ja.

Jag gillar att folk märker att jag är snygg.

- Du är snygg. Jag märkte det. - Tack. Jag vet.

Det känns också bra att säga nåt pinsamt så fort man träffar nån. Jag börjar.

Jag tog bort en ljus hudfläck som ingen la märke till. Här.

Nu syns ärret mycket mer än hudfläcken gjorde. Folk ser inget annat.

Det var det första jag la märke till. Det är hemskt.

- Herregud. - Nej, jag ser det inte.

Nåt pinsamt från mig.

Vet du hur man gör?

Jag tror det. Låt mig försöka. Tack för att du försökte.

Men jag har redan kommit så långt.

Vilken comeback!

Ska jag säga nåt pinsamt?

- Ja. - Räknas det här?

- Ett sista försök. - Okej. Vad är din...

- Min pinsamma grej? - Ja.

Jag har jobbat som sommelier.

- Jag tror... - Om du lyckas med det här...

Kom igen! Det är lite kork i.

- Det klarar jag. - Okej.

- Bra? - Ja.

- Skål. - Skål.

- Joanne. - Ett gammaldags namn. Jag gillar det.

- Noah. - Noah.

Bibliskt.

- Visste du att det är en rabbin här? - Lägg av!

- Jo. - Var då?

Jag ser honom inte nu, men han har skägg och dömde mig.

Det låter som en rabbin.

- Hur känner du Ashley? - Vi är med i samma grannsamverkansgrupp.

- Vi är två Karen. - Wow.

Jag tror att hon bjöd mig för att jag gjort slut med min tjej.

Hon tyckte nog synd om mig.

Middagen är serverad.

Det finns färre gafflar än människor, men ni löser det. Varsågoda.

Okej.

- Jag går och snor en bra plats. - Gör det.

- Vi ses. - Absolut.