O'Dessa

En annan tid. En annan plats...

Världen är förgiftad.

Satylite City är en av civilisationens sista utposter.

Det går inte att fly,

och folket behärskas av en trollbindande figur.

Han heter Plutonovich.

Så länge han har dem i sin makt är hoppet ute.

Men långt uppe i bergen lever en profetia vidare, genom generationerna.

Den berättar om kraften hos den som kan skapa förändring...

beväpnad med en mäktig gitarr.

Detta är berättelsen om Den sjunde sonen.

O'dessa!

Vakna!

Dags att jobba!

Noll Plazma.

- Noll Plazma. - Fan.

Okej.

Här är en som jag lekt lite med.

Säg inget till mamma.

Om jag bara var på väg

Om jag ändå fick vara på väg

Det är ett ensamt liv För jag kom aldrig härifrån

Jag skulle vilja vara en vandrare längs vägen

Det finns nog nåt även för mig Bara för mig

Det finns nog nån även för mig Bara för mig

Pappa sa en gång: "O'dessa, ditt öde är märkligt och stort."

Nå, om jag bara fick vandra vägen fram

- Tack Moder Jord, för detta överflöd. - Amen.

Kollat pumparna?

Torrt som fnöske.

Att vi inte bara gör nåt åt dem?

Flyttar, testar nåt nytt ställe?

Marken är totalt utsugen, den kan inte ge mera.

Världen har blivit galen.

På ett sätt som du inte kan förstå.

Folk är desperata.

Det är farligt för en 19-årig tjej med stjärnor i ögonen.

Sluta skrämma mig, mamma. Det funkar inte längre.

Jag säger som det är.

Vi är bönder.

Det är inget att skämmas för.

Vi är överlevare.

Din pappas familj, de var nåt helt annat.

De berättade kosmiska historier för varann.

Om att deras musik skulle förändra världen.

Att vara vandrare är inte på riktigt.

Hur mår du, mamma?

Som att jag kan brotta ner en björn.

När jag dör vill jag flyga en sjumilafärd

Inte sex meter ner med hans sex strängar

Inte sex meter ner med hans sex strängar

En ung vandrare följde mig

Han sjöng för mig och strängarna sex han slog

Mitt hjärta tog han

Satte silverringen på min hand

Två blev till ett, vår dotter den tredje

Men vandraren sjöng ändå Om sitt öde så stort

Han sa

Jag måste vandra vidare nu Men till vintern vandrar jag hem

Jag kysste honom adjö

Såg honom gå, i ögat låg en tår

Han vandrade mil på mil Och sjöng sin sång

Han vandrade vidare Spelade sina strängar sex

Han vandrade på Spelade sina strängar om mig

Dagern blev kort Och nätterna kalla

Min vandrare dog Allt de skickade hem till mig

Var de strängarna sex i en kista

Jag grävde en grav sex fot djup

Begravde strängarna sex som tystnade tvärt

Min spade hittade olja Vår mark var förgiftad av Plazma

Och jag sjöng åh, O'dessa, mitt barn

Om flyga jag fick Med fjädrar på ryggen

Jag flög på sjumilahöjd Uppåt i skyn

Att vara hos min vandrare Min enda och sanna kärlek

Att vara hos min kärlek Min enda och sanna

Du blir en vandrare som din far.

Du kommer att göra det du måste.

Men kom ihåg

det finns inget starkare i detta liv än kärlek.

Mamma?

Lämna mig inte.

Willan.

Detta är din gitarr och du ska skydda den med ditt liv.

Du är den sista i en lång rad, min flicka.

Sju generationer. Cirkeln är sluten.

Grabb eller ej, du är Den sjunde sonen.

Du är så vacker, mamma.

När solen stiger upp över bergens rosa himmel

Är det dags att finna Det liv som väntar mig

Jag ska trösta de oroade Och oroa de bekväma

På dessa strängar sex Sjunger jag mitt öde

Jag vandrar som min far

Och som hans faders fäder

När jag går och vandrar vidare

Så vandrar jag som far längs vägen

Herre,

Så vandrar jag som far längs vägen

Jag färdas som en Galloway Världen är nu mitt hem

Med en sång blir en främling min vän

Jorden blir min kudde, för mig och för min Willa

Vi spelar ihop till alltings slut

Jag vandrar som min far

Som hans faders fäder

Jag färdas här i världen

Jag vandrar som min far längs vägen

Jag vandrar som min far längs vägen

Okej!

Gör om det där!

Lika kul ändå, va?

Ursäkta mig.

Ursäkta att jag stör. Det är så hemskt kallt.

Välkommen hit, vännen.

Värm dig vid elden, lammet mitt.

Tack, herrn.

Nej. Fader är det.

Fader Walter.

Du förstår, jag jobbar åt honom däruppe.

Trevligt. Jag heter O'dessa.

Ge det här lilla krypet en droppe av vänlighetens mjölk.

Drick upp, bara.

Molotov ger din skalle en smula himlafröjd

och sätter eld på magen din.

Men vänta lite. Den gitarren känner jag igen.

Jag rumlade runt med en galning förr.

Vi fick uppleva en del vildsinta äventyr.

Vergil?

Ja, Vergil Galloway.

Vandrarnas kung.

- Just det. - Det var min pappa.

Det var som tusan.

- Men, det går väl inte. - Jo, sir.

Då är vi ju praktiskt taget släkt.

Att vara vandrare är på utdöende i världen.

I morgon förmiddag hoppar vi på ett tåg som går till Satylite City.

Satylite City där alla pipelines tar slut.

En gudsförgäten och syndig plats.

Men Guds arbete tar aldrig slut.

Höj nu era glas.

- Upp och hoppa, allihop... - Kom igen, Walter!

...så firar vi din första och vår sista etapp i våra vandrarliv.

Må Virgil le mot dig från sin himmel

när vi ger dig trubadurens sanna fackla!

Må vägen löna dig gott, O'dessa!

Finns ingen återvändo

Ombord på godsvagnen på spåret

För han är den som styr mitt öde

Mitt liv har levts i synd

Ett liv i synd

Dränkt bland kvinnor, sång och gin

Söt gin

Jag vet när jag ser honom

När jag ser honom

Förlåter han mig

När jag ser honom förlåter han mig

- Kom och ta ett ärevarv - Ett ärevarv

- Dags att dra - Dags att dra

- När visslan går - Tuff tuff

Jag blir förlöst

- Visst blir jag förlöst - Oh, ja

Livet skär in en sång djupt i din själ

såsom Galloway snidat sin gitarr ur ett stycke pilträ.

Himlen har talat.

Ur detta träds brinnande ved snidar du en gitarr...

Jordens ande sa till Galloway:

"Bara Den sjunde sonens sång till denna gitarr

har en chans att rädda en döende värld."

O'dessa, du har den sången i dig.

Det är ditt öde.

Willa?

Fan!

Fan! Nej...

Nej, nej, nej!

Fan!

Nej!

Hör ni!

Vart fan ska ni?

Den är min! Ge tillbaka!

Vår lilla vandrande tös har vaknat ur sin tupplur!

Korkade brud!

- Spring, Elijah! - Den är vår nu.

Släpp mig, din lilla skit!

Hör du! Nej!

Snälla, nej!

Jag är Den sjunde...

Du ska åka till Satylite City.

Du ska ta tillbaka Willan, och fortsätta vidare.

Din jävel.

Dags att be.

Stanna här. Se på mig. Fokus.

- Fokus, mina vänner. - Ursäkta mig, sir.

- Fokusera... - Har ni sett till...

- Låt dem inte störa dig... - Har ni sett till en präst

och några skummisar med en gitarr komma förbi här?

- ...med sånt de trycker ner i halsen. - De har lurat mig.

De vill säga åt dig vad du ska göra, känna

- tänka, andas och äta. - Ursäkta mig, sir.

De behandlar dig som om du vore ett patetiskt litet småbarn.

- Förlåt mig, sir. - I detta liv

är du född fri att göra vad du vill.

Du har frihet att göra sånt som känns bra!