Here and Now

Fläcken är borta. En enorm skillnad. Man ser hur det var.

-Är du här? -Nej, jag är sen.

-Hur sen? -Kanske en timme.

-En timme? -Ja, jag blev uppehållen.

Kriget mellan Spam och OxiClean är okej-

-men jag får inte ringa ett samtal på två sekunder?

-Lägg på. -Viv, alla väntar.

Okej.

Kom igen, mamma, det ordnar sig.

Kom igen.

Ms Carala? Ms Carala?

-Ursäkta mig. -Hitåt.

Här. Man ser den.

Det är det som orsakar huvudvärken.

Tills vi kan titta på vävnaden under mikroskop-

kan jag inte vara säker-

-men det ser ut som ett väldigt aggressivt glioblastom.

Vi tar bort så mycket som möjligt med operation.

Men det finns allvarliga risker för rörligheten-

språkkunskaper, musikalitet.

-Min sång? -Möjligtvis, ja.

-Förlåt. -Ta god tid på dig.

Så.

Förlåt.

Vad betyder det här?

Med framgångsrik operation, strålning och cellgifter-

-överlever man i genomsnitt i 14 månader.

-Och utan? -Mindre.

Betydligt mindre.

Vi får provsvaren imorgon.

Då måste vi ta fler.

Jag rekommenderar att dr Patel opererar dig.

Bästa kirurgen för den här typen av hjärntumör.

Jag föreslår också att du bildar ett eget team med vänner och familj-

-som du kan ringa när du behöver dem.

Behandlingen kommer bli en intensiv, omvändande tid.

Men du har det bästa teamet.

-Se upp. -Se upp.

Jag är så ledsen.

Se dig för. Se dig för.

Herregud.

Mon chéri, var är du? Jag har ringt och ringt. Jag glömde nycklarna.

Jag fick muta dörrvakten för att bli insläppt.

Hur kan du bo här? Älskling, jag har en konstant ångestattack.

-Så varför besöker du mig? -Du har repetition.

Ring mig med adressen, så möter jag dig där.

Nej.

Nej.

Det är dåligt för moralen att vara sen.

Det är okej. De älskar mig.

Alla älskar dig, men det är ändå jävligt oprofessionellt.

-Du har helt jävla rätt. -Jag menar allvar.

Jag vet att du menar allvar för du svär.

Kom igen. Du har fortfarande intervjun idag, direkt efteråt.

-The Times då? -Jag försökte. De avstår.

Du borde ha låtit mig pitcha 20-årsjubileumsvinkeln.

Du vet att jag hatar att minnas sånt.

-Milstolpar. -Den värsta sorten.

Och det har gått 25 år.

Jaså? Fan.

-Biljetterna? -Bra. De säljer.

Bra.

Vi fick en inbjudan från Amsterdam. Två kvällar på Café Alto om du vill.

Strax före Skandinavien har vi plats.

-Vi hade alltid kul i Amsterdam. -Det hade vi.

Är du okej?

-Min mamma är här, så nej. -Hon ringde mig idag.

-Va? -Flera gånger.

-Va? -Ja.

Vad sa hon?

Skojar du? Tror du att jag svarade?

Har du hört från Carnegie Hall?

Ja, vi pratar om en festivalräkning eller en sen kväll på Zankel Hall.

-När? -Du kan inte vara besatt av en plats.

-Allt är bra. Okej? -Okej.

-Tänk på Amsterdam. -Det ska jag.

-Vi borde gå in. -Okej.

Jag vet. Jag är hemsk. Jag suger.

Vill ni sluta, så varsågoda. Det är bara ett tredagarsgig på Birdland.

Jag vet att ni har så mycket gräs att röka-

så många videospel att spela.

Okej då.

-Så allt är bra? -Självklart. Så klart allt är bra.

-Hej, Greg. -Hej.

Pete!

-Vi värmer upp med det, okej? -Okej.

-Okej. -Vi har bara till 14.30 på oss.

Tack. Hej.

-Hej. -Hej.

-Vill du ta en kaffe? -Jag kan inte. Intervju.

Okej.

Om de ser att ni använder rummet tar de betalt av mig.

Så ge er av eller ge dem ett kreditkortsnummer.

-Ja, vi jobbar på det. -Okej.

Du är tillbaka.

Mon chéri, var är du? Jag kan inte oroa mig i min ålder.

Men det gör jag när jag inte hör nåt. Berätta när du kommer.

Säg nåt Liviya. Jag är sen. Liviya! Lyssna på mig.

Allvarligt? Nej, för jag har inte tid med din skit.

Nej, Liv. Det är orättvist.

Liv, tänker du låta mig prata klart?

Okej. Allvarligt, sluta.

-Kan jag få se klänningen i fönstret? -Visst.

Tack.

-Varsågod. -Tack.

Den är jättefin på dig.

Hej. Förlåt för platsbytet.

Ja. På nätet stod det att restaurangen var stängd.

Men jag tänkte att du visste nåt jag inte visste.

Jag glömde bara. Den har varit där så länge.

-Hej, Oona. -Vivienne!

-Trevligt att träffas. -Detsamma.

-Gick du dit ofta? -I början av min tid i New York, ja.

Det sägs att många kändisar går dit.

Jag träffade Donald O'Connor där en gång.

-Vet du vem han är? -Visst.

-Jag brukar spela in. -Visst.

I helgen firar ni er 25:e bröllopsdag på Birdland.

Svårt att tro, men ja.

Som en erfaren veteran på scenen-

-vad uppskattar du mest med var du är just nu?

Jag är tacksam att jag har ett liv...

...inom musiken. För att kunna betala mina räkningar-

-spela på legendariska klubbar med musiker jag beundrar.

Visst, det finns saker jag inte har uppnått, men...

...jag är inte klar än.

-Och du har ett nytt album? -Ja, mitt nionde.

Om man inte räknar duettalbumet. Och tro mig, det gör jag inte.

-Många gillade den skivan. -Det är fint av dem.

-Vad heter den nya? -3rd & A.

Där jag bodde när jag först kom till New York.

Det är fint där.

Ja, det är det nu. Men då var det...

Hur som helst.

Många tror-

-att 3rd & A handlar om ditt uppbrott förra året-

med din medmusiker.

Min inspiration kommer från många olika platser och saker.

Så din brutna förlovning påverkade inte albumet?

Alla mina album har influerats av alla mina brutna förlovningar.

Jag har även fantastiska medmusiker på helgföreställningarna.

Diana Krall till exempel.

Min manager har alla andra detaljer om de andra.

Du får dem imorgon.

Toppen. Det här är bara några stycken-

-med saker om det nya albumet. Jag tror att jag har det jag behöver.

-Tack. -Tack.

-Vill du ha nåt mer? -Nej.

Det var väl tillräckligt. Tack.

ENDAST TRE NÄTTER: "FÖLJ INTE REGLERNA"

VIVIENNE CARALA

-Hej. -Hej.

Hej. Behöver du nåt?

Nej. Jag gick bara förbi. Jag kunde inte låta bli.

-I helgen. Kan inte bärga mig. -Jag vet. Inte jag heller.

Dina nya grejer på scen. Det blir grymt.

Jag hoppas det.

-Det är din bästa hittills. -Nej.

Du vet att jag inte överdriver. Inte om musiken i alla fall.

Helvete. Jag måste svara. Vi ses imorgon.

Det gör vi.

Det här är din Lyft-chaufför.

-Jag är framme nu. -Okej.

Helvete.

Ett ögonblick.

-Hej, Vivienne? -Ja.

-Har du adressen? -Ja.

Det är jag visst.

-Kan du sänka? -Bara den här låten, okej?

Snälla, stäng av den.

Det är en sång.

Släpp av mig här.

-Här? -Ja, bara stanna. Här.

God kväll. Där är du. Äntligen.

Var har du varit?

Repetition, lite varstans.

-Fick du mina meddelanden? -Ja.

-Du ringde inte tillbaka. -Förlåt. Galen dag.

-Det hade tagit två minuter. -Jag vet.

Jag ville komma på repetitionen.

-Vi har inte publik på repetitioner. -Jag är ingen publik.

-Gäster. -Jag är ingen gäst.

Gick du med i bandet utan att nån sagt nåt?

Kul. Jag vill stötta dig. Varför är det så jobbigt för dig?

Hur är bandet? Är alla okej?

Jag gick in genom dörren. Snälla, vänta med förhöret.

Ursäkta att jag bryr mig.

Vi måste prata.

Hur mår du?

Hur så?

Din manager sa att showerna inte säljer bra.

-När pratade du med honom? -Nyss. Jag försökte hitta dig.

-Sa han det? -Nåt sånt. Inte utsålt.

Varken utsålt eller inte sålt bra är inte samma sak.

Det du gör är så svårt.

Så mycket besvikelse.

-Du fortsätter, vilket jag beundrar. -Kan du sluta?

Jag antar att jag inte borde ha kommit. Förlåt.

Perfekt.

-Vad är det? -Lio!