The Clean Up Crew

Så... Brukar du börja alla dina möten

med att döda den andres vänner?

- Tja, jag... - Jag kan den här.

- Va? - Du har läst Machiavelli, eller hur?

Varför antar du det?

För din manöver där ute var Machiavellisk.

Jag skulle inte beskriva det så.

"Lejonet kan inte skydda sig från fällor

och räven kan inte försvara sig mot vargar.

Därför måste man vara en räv för att känna igen fällor

och ett lejon för att skrämma vargar."

- Smart, va? - Visst.

- Kan vi fortsätta nu? - Gärna.

Vet ni vad jag får betalt, mr Barrett?

För lite.

- Men jag hur mycket du tjänar. - Nej, det gör du inte.

Jag har mina antaganden.

Du vet väl vad man brukar säga om att anta saker?

Är det här också hämtat från Machiavelli?

Strunt samma. Fortsätt.

Du kom från Spanien.

Du tog över din föregångares misslyckade organisation och fixade den.

I mitt kvarter.

Nu vill jag ha en del av det. Femton procent.

Jag förväntar mig att bli betald månadsvis.

I gengäld skyddar jag dig och din organisation.

Men jag har en invändning. Du dödade sex av mina män.

- Du dödade tre av mina. - Vi är inte helt kvitt...

- Det handlar inte om siffror. - Nu pratar jag

och du är på mitt kontor. Visa respekt.

Jag har klarat mig alldeles utmärkt utan er.

Men du har fått hjälp av oss. Hur tror du att jag hittade dig?

Myndigheten slår hårt mot poliser som tar emot mutor,

och jag är chef för avdelningen som utför jobbet.

Men jag hittade dina killar. McGrath och Long. Eller hur?

De tjallade innan jag hann säga nåt. Så här är det:

Du har aldrig haft tillgång till nån på insidan som jag.

Och jag har aldrig haft tillgång till pengar som du har. Så...

Ja?

Jag är ledsen för dina män, men...

I gengäld kan du sköta dina affärer utan så mycket som en fortkörningsbot.

Men det här är förstås bara formaliteter, för du har egentligen inget val.

Om du säger nej har jag tre döda poliser att åtala dig för.

Fan!

Jag vill inte samarbeta med dig. Du är helt odräglig.

För i helvete!

Så!

Vi låter Gud avgöra det.

Om jag trycker på avtryckaren och du dör

då var det inte ditt öde och jag måste acceptera det.

Men om jag trycker av utan att du dör...

Då har vi ett trevligt samarbete att se fram emot.

Okej.

För säkerhets skull, har du några sista ord?

- Nej. - Inte? Okej.

Jag ser fram emot att samarbeta med dig!

Ge mig en kram!

Välkommen till organisationen.

TRE ÅR SENARE

- Ta det lugnt, Danny. - Jag kan inte, han har gett oss pengarna.

Göm den i eldstaden och sätt dig.

- Borde vi göra det här? - Han ger oss en skitlön.

Vi har förtjänat det här.

Vi får koden av dem och sen kan vi åka hem.

- Jag måste bjuda er på mat. - Vi hinner inte. Vi har jobb att utföra.

Jobb? Det är nästan midnatt.

Jag är hungrig. Var kommer pizzan ifrån?

- Från Ninos. - Har de öppet så här sent?

Nej, han gör oss en tjänst.

Kniv och gaffel? Skämtar du?

Den är flottig. Och jag har på mig en fin jacka.

Världens sämsta pizza. Den smakar skit.

Hämta väskan.

- Var är mina pengar, Gabriel? - Hör på, grabbar.

Hur länge har jag betalat för immunitet här? Fyra år?

Tre. Jag vill påstå att det är därför du har kunnat bygga det här imperiet.

Tre år, och ändå litar du inte på mig.

Du är ju en brottsling, Gabriel.

Det slår mig att du är ny på det här företaget,

men jag ifrågasätter hyckleriet i det påståendet.

- Låt mig läsa nåt för dig. - Herregud.

- Känner du till mr Machiavelli, Garland? - Polisinspektör Garland, tack. Men ja.

Jag lever efter den här skiten. Jag älskar den!

Alla älskar den här.

"Den som blir prins tack vare andra

ska alltid stå på god fot med dem."

Jag ser inte kopplingen.

Han borde stå på god fot med oss eftersom han blev prins tack vare dig.

- Var är mina pengar? - Du kommer att få betalt.

- Du har sagt det i en månad nu. - Jag försöker inte lura dig.

Om jag hade velat slippa avtalet hade jag dödat er båda här och nu!

Omedelbart!

Det skulle du inte. Polisen skulle kasta sig över dig.

Vilket löjligt påstående!

Tror du verkligen att om jag hade dödat er, här och nu,

att nån hade brytt sig? Nej!

Men om jag hade gjort det,

skulle jag behöva hitta två nya, korrupta poliser.

Och det är tröttsamt! Jag har inte tid med sånt!

Vilket skitsnack, Gabriel. Du är smartare än så.

"Alla ser vad du verkar vara, få ser vad du faktiskt är."

Säg inget. Machiavelli?

Ja. Mitt folk ska hämta pengarna från ett av mina gömställen ikväll.

Så... Ni får pengarna i morgon bitti.

Snälla, lämna mig ifred.

Jag är hungrig.

Fan också.

Okej. Då är det väl så här vi ska göra.

- Lägg händerna på bordet. - Ni gör bort er.

Hade du frågat för fem minuter sen hade jag förnekat det.

- Så du håller med? - Visst.

Jag underskattade hur lång tid det tog för giftet att verka.

Du ljuger.

Ge oss koden till portföljen så kan ni åka till sjukhuset.

Ni är dödens.

Om Gabriel inte dödar er för stölden, gör polisen det.

- Poliserna? - Ja, din fitta.

Vem tror du att vi jobbar för? Pengarna är en muta till SCA.

Ni stjäl från alla.

Ja.

GODA LIVETS STÄDARE

Fan!

Hett! - Vad är det?

Nej, jag har inte ont. Jag brände bara hela handen.

God morgon, Siobhan.

Jaså?

Nu?

Okej! Lugn, jag kommer!

- God morgon, älskling. - God morgon.

Fan.

Meg, vi måste gå.

Siobhan väntar där ute. Kom igen.

Kom.

God morgon.

- Hej, Charlie. - Hej.

Hur hög är du i dag?

Om han fortsätter får han inte bo i bilen längre.

Du är den bästa sponsorn nånsin.

- Hon gör sitt bästa. - Om och om igen.

Snygg tvättsvamp.

- Herrejävlar! - Det är så jävla varmt.

Nån dag kommer de tillbaka till brottsplatsen och dödar oss.

Oroa dig inte, Siobhan.

Charlie Bronson tar hand om oss. Eller hur, Charlie?

Du, förresten. Vad gjorde du i armén?

Chuck, vi har blod som ska skrubbas bort.

Det var jävligt läskigt.

Hej. Rummet kan vara avlyssnat.

- Bara så att du vet. - Tack.

- Hallå, Meg! Varför sa du så till honom? - Det är inget fel med att ha lite kul.

Ta de här. Han är en missbrukare. Han behöver inte ha mer kul.

Han har kul nog för både mig och dig, sätt fart.

Jävligt kul. En avsugning och en skål flingor vore kul.

- Hur mår barnen, Siobhan? - Jag borde inte ha skaffat barn.

- Det var du som valde att adoptera dem. - Jag visste inte att de var skitstövlar.

Jo, det visste du.

Du kanske kan adoptera mig? Jag behöver alltid en ny mamma.

Men jag vet att du är en skitstövel.

Du kom inte in på universitetet så nu måste du göra det här.

Efter att vi gifter oss ska vi starta "Meagan och Alex begravningsbyrå".

Vi kan kalla den "Goda dödens begravningsbyrå"

Vad säger du, Siobhan? Vill du investera lite?

- Snälla, mamma. - Vad tycker du, Siobhan?

Det var jag som parade ihop er. Jag vill inte bidra mer.

Jag är chanslös.

Stal du precis kokain?

Al, det är skillnad på att komma till jobbet hög

och bli hög på jobbet.

Först och främst: Det här är inte kokain, det är luktsalt.

Åh, förlåt.

Morgonstund har guld i mun. Jag missade morgonteet, mamma.

- Så allt är mitt fel? - Ja, faktiskt.

Sluta sniffa bara.

Det snöar.

Siobhan? Du borde byta namn på din städfirma.

Jag vet.

Charlie? Har du hittat övervakningsutrustning ännu?

Nej, inte än, men...

- Fortsätt leta, sötnos. - Okej.

Ditt jävla rövhål.

Oj!

Herrejävlar.

- Visslar du åt oss, Chuck? - Ja.

Har du hittat nåt?

Lägg av!

Bad ni honom göra det här?

- Ja, men det var ett skämt. - Man kan inte skämta med Chuck.

Jag tar en titt, okej?

Okej.

Vad fan?

Siobhan. Det ligger en resväska i skorstenen.

Ta ut den då!

Okej.

Fan.

- Vad fan är det där? - Det angår inte oss.

Ge den till snuten och säg att de är värdelösa.

Vänta lite nu! Tänk om det är nåt riktigt spännande inuti?

- Det är inte min ensak. - Meagan!

Vi vet inte vad som finns i väskan. Och vi vet inte vems den är.

Tänk om det är stora mängder pengar?