ആദ്യത്തെ 200 വരികൾ.
Jag vill inte ha te! Sluta tjata på mig!
Jösses.
Ja!
Jag kan inte tro det. Jag klarade det!
Lojal, passionerad, uppfinningsrik och en entusiastisk tedrickare.
Det här var några av de ord jag har hört beskriva honom.
Det var Arthurs tid.
Skaparen sände ett tydligt budskap: En blixt från himlen.
Det gudomliga ljuset kan ha slocknat för Arthur,
men inte det goda arbete han gjorde här på jorden.
Han efterlämnar sin trogna hustru Ju... Joan.
Sin hängivna son...
...och ett stort antal patent som fortfarande behandlas.
Arthur skötte sig som kassör för Amateur Inventors' Society...
...tillräckligt bra.
- Fantastisk ceremoni. - Håll dig sysselsatt.
Ställ upp och hjälp folk. Har du provat Speed Sudoku?
Det är bra för de kognitiva funktionerna.
- De kognitiva. - Ja. Vol-au-venten serveras nu.
- Va? - Kom nu.
Jag har hittat en rynka till.
Med tanke på hur många kalorier jag har bränt borde de ha smält.
De var inte där igår.
Och all spandex kväver mig.
Jag älskar spinning, men jag vill se resultat.
Joanie, är du där?
- Hur mår du? - Jag mår bra.
Jag stirrade på Arthurs kista och för ett ögonblick tänkte jag:
"Det här kommer att bli outhärdligt rörande."
Och sedan öppnade prästen munnen och dödade alla känslor.
En uppgift som han utförde...
- Tillräckligt. - Jag håller med.
Snacka om oförberedd! Jag tror inte ens att han visste vem Arthur var.
Det gjorde han inte.
Men borde de inte göra lite research och åtminstone låta uppriktiga?
Vad håller du på med?
Jag hyllar Arthur med lite vit choklad.
Hur mår allihop? Mår ni bra? Bra. Alla varma?
Bestig kullen.
Alla upp. Nu kör vi. Bra, känn hur det bränner.
Träna rumpan. Ingen gillar en slapp rumpa.
Varför kommer du inte och tittar efter själv?
- Fortsätt, mina damer. - Åh, Gud!
Försiktigt! Jag har dig.
Följ med mig.
Hej. Jag har med mig några donationer.
Då ska vi se.
Det är en bra trenchcoat. Den har bara använts en gång.
Det är en jättefin skjorta. Den är från Savile Row.
- I Mayfair. - Har den tvättats?
Var inte löjlig! Ser jag ut som en luffare?
- Allt har tvättats. - Nyligen?
Under de senaste tre åren. De har legat i en garderob.
Vi skulle kunna återvinna en del av materialet.
- Vill du inte ha din resväska? - Nej, behåll den.
- Vi kan inte göra nåt med den. - Sälj den.
Nej, den har inga hjul. Folk vill ha hjul nuförtiden.
Någon kanske vill ha den som rekvisita för teater eller radio.
Det fanns en tid när resväskor inte hade hjul.
Vi kunde inte rulla runt saker hur som helst.
Man kan inte avfärda sånt.
När du bli gammal kommer du att tänka:
"Jag är gammal, men jag behöver inga hjul."
- Vill du sitta ner? - Nej, det är bra.
Det går jättebra.
Nej, jag klarar att stå själv. Tack.
- Jag vill gärna att du sätter dig ner. - Nej.
Jag har köat i nio timmar på Wimbledon
för att få ståplatsbiljetter till bana ett,
och väntat fem timmar till på Andy och Jamie Murray
som skulle spela dubbel, vilket ställdes in.
- Jag är inte rädd för att stå upp. - Jag har tillbringat mitt liv sittande.
Hoppsan! Kära nån!
Jag varnade dig. Jag kliver av vid nästa hållplats.
Jag trodde att du hade ramlat, inte genomgått hjärnkirurgi.
Kan man suga jordgubbar genom sugrör?
- Nej. Vet du vilka vi är? - Känner du igen min röst?
Vi kanske har förlorat henne!
Jag ligger i sängen bredvid!
Ursäkta oss. Tack så mycket.
Här är du!
Jag gjorde en jordgubbstrifle åt dig. Med en liten twist.
Nu drar vi härifrån. Syster Ratched sa att du fick gå.
- Sjukhus gör mig nervös. - Det är bekräftat.
Jag har blivit en galen person som rasar mot främlingar
som bara försöker hjälpa till. Och jag ramlar ofta.
Titta på mina journaler.
- "Tappade fotfästet och föll." - Du måste vara försiktig.
När man är ung studsar man upp.
- Men nu mosas vi. - Tack.
Eftersom nästan inga av hans uppfinningar fungerade,
drog jag slutsatsen att det var nyfikenheten som drev honom.
Du kan göra om skjulet till en yogasal, eller hur?
Jag skulle använda det till min jättestora frys.
Nej. Arthur jobbade där jämt, så den behöver nog industriell sanering.
Ja, det är bara att sätta igång. På med gummihandskarna, tjejer.
- Åh, herregud, vilken hemsk lukt! - Herregud!
Han tillverkade väl inte metamfetamin?
Jag skulle kunna ha den här när jag gör crème brûlée.
Det här luktar som Karl! Eller hur?
- Typiskt män! - Det här är äckligt.
Inget kunde tydligen hindra honom från att fullfölja sitt livsverk.
När Karl stack behövde jag massor av rökelse för att bli av med hans manslukt.
- Vad är det där? - Jag har ett bra luktsinne.
- Vänta lite. - Va? Nej.
Torr, träig...
- En liten smak av kokos. - Det låter som en karibisk cocktail.
Whisky!
- Nej. Whisky? - Whisky.
- Han hatade whisky. - Nej. Jag tar lite. Jag vill ha.
Det smakar som Johnnie Walker. Varsågod.
- Jag visste inte att han drack i smyg. - Fyllo.
- Fyllo? - Fyllo.
Okej, lyssna.
Jag sammankallar härmed till årsmötet för Moonshine Society.
- För det första, ursäkta, Arthur. - Han är upptagen med annat.
Han drev en liten men välorganiserad hembränningsverksamhet.
- En uppgift som han utförde... - Tillräckligt bra!
Skål för Arthur!
- Skål för Arthur! - Arthur!
Åh, herregud!
Det känns som att han ska komma när som helst.
Och att jag ska säga åt honom för tusende gången
att torka av sina leriga stövlar!
Och han blir arg på oss för att vi dricker hans sprit.
- Han skulle nog vilja vara med. - Jag har en idé. Kolla in det här.
Vad sägs om en dans?
Nej, sluta. Jag vill inte göra bort mig.
Okej.
Åh, Gud! Titta på det här. Jag brukade ha fasta tuttar.
De var perfekt formade och spetsiga.
Folk tittade efter mig när jag gick utan behå.
Nu skulle ingen ens lyfta blicken.
Jag skulle titta på dig hela tiden.
- Jag älskar dig. - Det gör jag med.
Jag vet att vi ska omfamna åldrandet med värdighet,
men det är så tråkigt.
Ja. Minns ni när kroppen inte värkte på morgonen?
Och kuddränderna i ansiktet försvann på en gång?
Jag minns inte exakt när min kropp gav upp,
men det var ett gradvist förfall. Som en gammal buske.
Minns ni när vi träffades första gången?
- Vi dansade hela natten. - Jag vet!
Det var så kul.
- Ungdomen är bortkastad på de unga. - Ja.
Ni två har åtminstone varit gifta.
Du missade inte mycket. Alla män är faktiskt rövhål.
- Det var det jag ville mest. - Nej...
Gladys?
Ser jag verkligen så ruggig ut?
Sätt på vattenkokaren. Säg åt solen att försvinna!
- Joan? - Var är de?
- Jag är här! - Jag är beväpnad!
- Nej! - Vad har du gjort med dem?
Åh, herregud!
Åh, herregud!
Vart tog jag vägen?
Mitt ansikte!
Herregud, Joanie, du ser fantastisk ut!
Åh, herregud!
- Jag är inte lättskrämd, men... - Vänta.
Triflen hade en liten twist.
Vispad grädde, inte den här sortens twist.
Det mesta är stenograferat. Jag kan inte tyda hans handstil.
Jag brukade ha en treårsplan... Hur länge kommer det här vara?
Jag kanske måste tänka om helt.
- Nämnde Arthur det här för dig? - Nej.
Kolla in de här!
Kan du sluta med det där? Jag försöker tänka.
Nej! Ingen smärta, ingen värk, ingen konst att resa mig.
- Jag har en normal hjärtrytm. - För Guds skull!
Du förstör fjädrarna i min soffa.
Det här...
Bibliskt?
Det är större än Sodom och Gomorra.
- Vad ska vi göra? - Vi hittar mer!
- Stopp! - Gå!
Här är ytterligare tre flaskor som han hade gömt. Var är resten?
Herregud, Joanie, du borde ha varit mer uppmärksam.
Kanske, men jag tyckte att detaljerna var så tråkiga.
Det han tyckte var fascinerande fick mig att somna.
Han sa aldrig att han hade uppfunnit ungdomens elixir?
- I en flaska whisky? - Nej.
- Det blir fyra. Jag tror att det är allt. - Åh, Gud!
Man kan inte ge en valp ett ben och sedan ta det.
- Nej! - Det kanske varar för evigt.
- Kommer vi att tappa våra minnen? - Kanske minns vi bättre.
Jag kan inte bli av med Karl.
- Okej, tjejer, vi går ut nu. - När?
- Va? - Just nu.
Hon har rätt. Man är aldrig för gammal för att bli ung.
- Exakt! Kom igen nu. - Ja!
- Du är så sexig! - Kom tillbaka!
Jag ska hitta en annan.
- Granny chic. Jag gillar det. - Ursäkta mig?
Polyester är inne just nu.
Tack.
- Vad vill ni ha? - Tre koppar te, tack.
Är det allt, te?
Vad sägs om Awabancha, bubbel, tomat och mynta, Wrestling Dragon?
No comments yet. Be the first to leave one.