A Lesson in Love (Lektion i kärlek, En)

Det här är en komedi som kunde blivit en tragedi.

Författaren är inte den stränge läraren i denna lektion-

- utan livet självt med sina försåt och komplikationer.

Ni kan bevittna kärlekslektionen med ett leende och utan oro-

- då den äger rum i första förberedande. Och det stadiet har ju ni-

sedan länge passerat. Eller hur?

Du är ett kräk. Du är bortskämd och brutal och cynisk.

Och du är kvinnoläkare, som inte har begripit en kvinna i hela ditt liv.

Du är så fruktansvärt naiv.

- Du vill alltså inte gifta dig med mig? - Nej tack.

- Gossen har fått samvetskval. - Ledsnad och samvetskval hör ihop.

- Jag kan fortsätta vara din älskarinna. - Nej tack.

Det är alltså definitivt slut. Vill du att jag ska skrika?

Jag är ingen passionerad stålman.

Bara en trött och uttråkad karlslok med bondånger.

- Det är för att du börjar bli gammal. - Det stämmer. Jag är lite gammal.

Återvänder till den förlåtande hustrun.

Hon väntar väl på hyllan så du kan ta ner henne och damma av henne?

Vill syster Lisa visa fru Verin ut och ta in nästa patient?

- Ut. - Genast. - Adjö, David.

Den som tvingas betrakta kvinnorna ur omvänt perspektiv-

- blir naturligtvis lite vrickad. Var har du förresten min portnyckel?

Nej men!

Du är sublim, torrboll.

- He! Nästa. - Nästa.

God dag. Jag har ett hemskt problem som håller mig vaken om nätterna.

Jag måste få tala med doktorn som piggade upp min man så bra.

Ska min man och jag gifta om oss? Vi lever ihop sen tio år och har två barn.

Vi skildes för att jag träffade en ung man som gav mig det där underbara.

När han gjorde sin militärtjänst kom min man tillbaka till mig.

Förlåt mig.

Ett brådskande fall - på liv och död.

- Det är tre patienter i väntrummet. - Mitt liv och min död.

- Den äkta sängen är kärlekens död. - Fy, vad doktorn är...

Hej!

- Nu var doktorn verkligen... - Jaså?

Vore jag inte kristen skulle jag säga "fy fan"!

- Har du aldrig trassel med damer, Sam? - Inte sen jag slog ihjäl min fästmö.

Sen opererade Davids far mig i skallen.

- Det var sån där bolo... - Lobotomi.

Nu löper jag bara två gånger per år. Men då varken äter eller dricker jag.

- Det är åskvädret. - Nåt ska väl finnas.

Nu ska jag ta en lur. För jag är trött och lite gammal.

Lite, lite, lite gammal.

Första gången hon besökte mig var i våras. Hon var nervös-

vilket smittade av sig på mig.

Era symptom låter inte så allvarliga, men vi gör väl en undersökning ändå.

För säkerhets skull. Klä av er bakom skärmen.

- Tycker ni att jag är vacker? - Hur gammal är ni?

Varför frågar ni det? Jag är född -32.

21 och redan gift? Klä av er, sitt inte där och tramsa.

Doktorn har så vackra händer. Och en hemskt söt nacke.

Hur känns det att se kvinnor klä av sig hela dagarna? Jag är så rädd.

- Doktorn är väl snäll mot mig? - Klä av er. Jag har folk som väntar.

- Jag har en bekännelse att göra. - En bekännelse?

- Doktorn får inte bli ond. - Alright, jag ska inte bli ond.

Det är inget fel med mig. Jag ville träffa doktorn.

Jag är kär i er, doktor Erneman.

Det var ju mycket vänligt. Bästa fru Verin, jag vet inte vad jag ska säga.

Varje dag förra sommaren såg jag doktorn. Vi var grannar på landet.

Vad doktorn arbetade. Varje dag från morgon till halv fyra.

Då drack doktorn te och åt tre kex. Sen gick doktorn ner och badade.

- Och det såg ni? - Jag var kär i er redan då.

- Jag fantiserade om er. - Ni är ju gift.

Var snäll och gå. Jag har inte tid och inte lust. Jag måste skicka iväg er.

- Älskar ni er fru? - Ja. Gå nu.

- Ni älskar henne inte. - Ni är rysligt söt, rentav attraktiv.

Jag är inte oberörd av er hyllning.

Men jag har vissa principer angående äktenskap och trohet.

- Och så vidare. - Det är underbart när ni grälar på mig.

Jag har en tilldragande hustru som jag älskar sen 15... 16 år i oktober.

Vad hette den vackra damen som besökte er i augusti?

Det var en väninna till min hustru.

Var det därför doktorn kysste henne när doktorinnan gått och lagt sig?

- Då grät jag hela natten. - Inga tårar här om jag får be.

- Kyss mig. Sen ska jag gå. - Jag har ingen lust att kyssa er.

Lögnare. Du har mycket stor lust att kyssa mig, och annat med.

Detta är ju fullständigt etterbefängt! Jag protesterar på det allvarligaste.

- Du låter som en FN-representant. - Jag strider för mitt liv.

Om vi hade ett äventyr... Vilka hemska kedjereaktioner det skulle skapa-

genom ett ögonblick av tanklöshet.

Jag föredrar mitt enkla liv med alla små förtretligheter och glädjeämnen.

Jag föredrar tofflorna och brasan-

- framför din parfymerade kropp och en helt annan slags brasa-

- som far fram över hem, barn och anständighet-

och som leder till absolut ingenting.

Gå nu, Susanne. Lämna mig i fred.

- Du älskar mig. - Nej, men jag vill ta i dig...

...låta din eld förbränna min slöhet och fräta ner den sophög av vardag...

...som jag inte gitter göra mig av med. Så banalt, dumt, enfaldigt och löjligt.

Tala inte mer nu, utan kyss mig.

Nej, nej, nej. Det är min rättighet att fortsätta att vara tråkmåns.

- Jag vill inte. - Tyck att det är lite roligt i stället!

Visst tycker jag att det är roligt! Jag är skvatt galen av förtjusning.

Jag tvekar att acceptera ditt anbud. Borde jag inte skämmas?

Min hustru och jag har under 15 år...

Hon bedrar dig nog på sitt håll. Trohet existerar bara så länge man är trogen.

Ska jag bedra ska det ske utan ånger, och då är du den bästa reskamraten.

Ni män ska alltid ha skäl för allting.

Tror du inte att jag såg dig i somras? Varenda dag. Du var överallt.

Jag drömde om dig på nätterna.

- Du var som sommaren själv. - Han blir poetisk.

Är det inte löjligt?

Det är tre patienter till i väntrummet.

Gäspar

Det var naturligtvis kvinnan som skapades först.

Det är kvinnan som är skapad av jord med en pust av evigheten i sin näsa.

Men hon hade ingen att gå ut med.

Då skapade Gud mannen.

Av samma form som kvinnan, men karl- kräket skulle bara vara till sällskap.

Vårt felande revben har kanske hamnat lite längre ner.

Kvinnan är livet självt med allt vad det innebär av ljuvlighet och fanskap.

Man blir bara förvirrad och får ont i skallen.

Hon var stark Susanne.

- Vem då? - Ingen alls. Jag pratar.

Sommaren med Susanne. Man glömmer alltid de bittra och sårande orden.

Det är de fina minnena som blir kvar. Ja, det var en sommar.

Vattnet känns ljumt. Ska vi bada?

Det har vi redan gjort.

Jag ser en, två, tre, fyra stjärnor.

Är du trött? Det är jag med.

Vi har seglat, fiskat, badat, sovit...

- Slagits. - Du slogs. Vi har firat sommar.

- Nu är man mätt. - Inte jag. Jag är omättlig.

Människan kan inte bara vegetera. Jag vill vetenskapa lite också.

- Det har ju så litet att betyda. - Mönstret är banalt men intressant.

Hungern, ätandet, mättnaden.

Och sen ledan.

- Du är led på mig. - Det var inte så jag menade.

- Försök inte slingra dig. - Du själv, då?

Ju mer jag latar mig, desto latare blir jag. Du är alltså trött på mig?

Ibland är jag fruktansvärt led på dig. Men jag har dig under huden...

- ...i fingertopparna. - Jag är ett slags gift.

Kalla det vad du vill. Varför ska du alltid ha min bästa pipa? Ta hit den.

Du har spottat i den.

Jag skulle kunna skära halsen av dig.

Så skulle jag sätta ditt huvud på ett skrivbord med en lampa i ögonen.

- Där kommer en motorbåt. - Har ni bråttom?!

I så fall får ni simma!

Den förbannade lurken! Det var min man.

Bromsljud

Det är vårt tåg. Men vi hinner, lita på Sam. Mjölby nästa.

Utför allt på listan och kom med bilen till Havnegade i Köpenhamn ett i natt.

Nykter. Adjö. Sköt väl om dig nu.

Resande med snälltåg till Malmö, tag plats. Var god stäng dörrarna.

Tag plats. Var god stäng dörrarna.

- Är det upptaget här? - Här är ledigt.

- Får jag slå mig ner? - För all del.

Tack för vänligheten.

- Det var ett eländigt väder. - Ja, det regnar faktiskt.

Jag brukar ha min bil, men den är på service.

Det är mycket trevligare på tåg. Man träffar trevliga människor-

och vackra damer.

Det var en jäkla svart bok. Det är säkert sån där modern litteratur.

Vad heter den?

"Inledning till studium av livmodern och de sekundära könskörtlarna".

- Är det med bilder? - Ja. Men inga roliga.

Har någon av herrarna en tändsticka?

- Den här går alltid. - Tack.

Vilken kvinna! Vilken hållning, vilken gång, vilken barm och så vidare.

Hon verkar inte helt ointresserad.

Hon ska till Köpenhamn. Jag ger mig fan på att hon tänker ha ett äventyr.

Men en annan hinner kanske före. Jag ska ut och snacka in mig.

Ni blir inte ledsen att jag lämnar er ensam? Ska vi slå vad om en femma?

Att jag får kyssa henne före Tranås.

Alright.

Nypåstigna.

Fru och barn hade sommarhus utanför Helsingborg. Jag var på väg dit.

Jag hade god tid och körde långsamt. Då fick jag syn på Nix och Tax.

Hej, Nix. Är du ute och går i blåsten? Hoppa in i bilen så ska jag köra dig.

Du kan köra mig en bit.

Taxeman, höll vi på att glömma dig.

- Vart ska jag köra nu då? - Till stan bara - tack.

Ska vi gå på kondis och dricka choklad med vispgrädde?

- Eller en glass. Har du tid med det? - För dig har jag alltid tid.

Har du?

Kom, så ska du få vatten.

Kan du operera en kvinna så hon blir man?

Det står i tidningen att man kan göra så. Jag skulle vilja bli opererad.

Jag är trött på att vara kvinna. Se bara hur mamma har det.

Vara beroende av en man! Du vet mycket väl vad jag menar.

Stackars Tax som är så trött redan. Och vi som har så långt att gå.

Har ni långt att gå? Sätt dig upp på stolen så jag får tala med dig.

- Tala nu om vad du har i kikaren. - Tax och jag har gått vår väg.

- Man står inte ut där hemma. - Jag som trodde ni hade det skönt.

- Skönt? Ha, ha! - Var nu inte så avig.

Har du sett mina händer? Jag måste göra nåt med dem. Jag vill forma.

Jag kan inte bara läsa veckotidningar. Min bästa väninna Eva, du vet...

Var det därför du gick din väg? Du är inte den enda som har problem.

Språket är till för att vi ska tala med varann. Se mig som en medmänniska.

Du skulle ändå aldrig förstå. Du är för naiv.

Ja. Jag vet att min värld är synnerligen begränsad.

Förlåt om jag sårade dig.

Jag har en idé. Vi ska tillbringa den här dan tillsammans.

Jag ska ta mig tid. Vi far till farbror Axel och tant Stina och krukmakeriet.

Roligt att se er här. Ni skulle bara komma lite oftare. Skål.

Nix.

- Ska du och mamma skiljas ordentligt? - Jag vet inte.

Mamma är så nervös. Det är inte nyttigt för en mogen kvinna att leva utan man.

Åh, vad det är äckligt! Stackars alla kvinnor.