The Darkness

Hulda, rapport.

Trafikolycka, en man avliden.

I hörnet av Stakkahlíð och Flókagata.

Hulda!

-Hon körde på honom med bilen. -Tror du verkligen det, Leifur?

Bra slutsats.

Fallet avslutat.

Jag har redan förhört henne.

Marta, var det va?

Jag är kriminalinspektör Hulda. Jag måste ställa några frågor.

-Vad gjorde du innan olyckan? -Jag var bara hemma.

Vad är ditt fullständiga namn? Var bor du?

Marta Bjarnadóttir. Vesturbær.

-Är inte det här en omväg för dig? -Jo, jag skulle till Hagkaup.

Vi hade slut på mjölk. Det var bara där det var öppet.

-Det sa jag till den andra polisen. -Ja.

Du kan säga det till mig nu.

-Minns du hur fort du körde? -Jag körde inte för fort.

Han kom ut mellan de två bilarna. Det var en olycka.

Tar du droger?

-Nej. -Medicin?

Nej.

-Vad kommer att hända med mig? -Jag måste undersöka din bil.

Och jag behöver ditt samtycke för att ta ett blodprov.

-Är det okej? -Ja, det går bra.

Sen låter jag nån köra hem dig.

Jag hör av mig om vi har fler frågor.

-Har du barn? -Ja. Jag har två pojkar.

Jag har gjort kaffe.

-Underbart. -Ta innan det försvinner.

-Den är min. Hur är läget? -Jodå. Tuff natt.

Herrn ska få den här.

Du är en gudagåva.

-Jag hörde. Avliden på plats, va? -Ja.

Kvinnan som körde på honom, Marta Bjarnadóttir-

-säger att han sprang ut framför bilen.

Inga vittnen.

-Några kameror i området? -Nej.

Inga konstigheter, då.

Är det nåt problem?

Offret, Atli Karlsson, var en dömd pedofil.

Det komplicerar väl saken lite?

Då finns det en pedofil mindre på Island att oroa sig för.

Jag behöver lite tid för att kika på det.

Är det här en muta?

-Nåt känns fel, eller hur? -Sluta nu!

Du ger mig huvudvärk.

Du går i pension om några månader. Ta en kontorstjänst nu i slutet.

Följ inte upp den där skiten. Vi andra kan ta ut soporna.

Förlåt. Har jag blivit gaggig? Har jag glömt hur jag gör mitt jobb?

-Det var inte så jag menade. -Det lät så.

Det var bara ett förslag. Tänk på saken.

Du behöver inte springa på alla bollar.

Jag är snabbare än du.

Du blir andfådd av att äta ett wienerbröd.

Stick och brinn!

-Hur gör vi med Atli? -Vem då?

Pedofilen.

Herregud. Okej.

-Kolla snabbt på det, då. -Ja.

Fixat.

Utmärkt polisarbete.

Polisregistret. Hur kan jag hjälpa dig?

Jag behöver Atli Karlssons bank- och telefonuppgifter.

-Med "C"? -Nej, med "K".

-Födelsedatum? -Oktober 1981.

-Okej, jag mejlar över det. -Tack så mycket.

-Hej. -Hej.

Jag ska hämta ut åt Jón Jónsson, min man.

Ursäkta, men har han tagit det här läkemedlet förut?

Ja, han har kärlkramp.

Jag förstår. Jag ville bara säkerställa.

-Det tar några minuter. -Visst.

Var försiktiga, och håll er på stigen.

Vi går på en frusen flod nu.

För en månad sen var allt det här fyllt med vatten.

Glaciärer rör sig ständigt-

och gravitationen drar allt neråt.

Så fortsätt bara gå.

Vad hände?

Det är nån inuti isen.

BANKUPPGIFTER ATLI KARLSSON

Vad fin du är.

Inte ikväll. Nu ska vi se...

När, i så fall?

Jag går här hela dagen. Jag kan inte sticka huvudet i sanden.

-Varför gjorde du så? -För att du är jobbig.

Det är sista uttaget, så sluta hetsa upp dig.

-Du måste tillbaka till läkaren. -Ja, ja.

Nu kommer min kompis!

Ja, kom, då! Bra!

Det är därför den kommer tillbaka. Sluta mata den. Det är inte vår hund.

-Såja. -Är det här ett djurhem nu?

-Den där Pétur är skum. -Han är inte skum.

Jo, det är han, och han har råd att mata sitt eget husdjur.

-Jag tycker att han är det. -Jag går hem med Moa.

Kom!

Moa! Kom hit!

Pétur? In här.

Förlåt.

-Hulda! -Förlåt så hemskt mycket.

Det var... Det var bara hunden.

Åh, ja!

Förlåt, jag...

Det är lugnt. Jag trodde att du var trött.

Jag har lite jobb att göra. Jag ska försöka vara tyst.

Hulda, hör du mig? 10-10 behöver assistans.

Hulda, uppfattat.

Finns det ingen på plats som kan ta det?

Det här vill du nog ta hand om själv.

Uppfattat.

Ha en bra kväll.

-Jag vill att du skjutsar hem mig. -Det ska jag.

Nej, hem till mig.

-Vad fan är det som pågår? -Åh, nej! Pappa får inte se!

Du hade inte behövt hämta mig.

Ursäkta att du har en familj som bryr sig om dig.

Varför har du haft kvar det så här? Vill du inte ha ett kontorsrum?

Jag vill inte ha nåt kontor. Jag vill ha dig.

Du borde försöka sova lite.

Vi kan prata i morgon.

Okej.

Dimma?

Hur gick det?

Det var inte lätt, men vi fick ut henne.

Ett, två...

-Undrar var hon föll ner i isen. -Det är smältvattenhål överallt.

Hulda!

-Hej. -Hej.

Jag såg att du körde ut.

Jag tänkte att det kanske var bäst att jag gick över-

och rev av plåstret direkt.

Igår kväll, alltså... Det var ganska pinsamt, va?

Ja, Pétur. Förlåt.

Förlåt så jättemycket. Jag visste ju inte.

Ursäkta.

Jag kände mig lite som en tonåring vars föräldrar plötsligt kom hem.

Jag skäms. Jag ber verkligen om ursäkt.

Och du måste be om ursäkt till din...

Kompis. Det är bara en kompis.

Alltså...

Moa skulle bli förtvivlad-

om du började undvika oss nu.

-Så snälla, gör inte det. -Okej.

-Hej, Jón! -Pétur!

Hej!

-Vi ses! -Det gör vi.

Hallå.

-Marta? -Ja.

-Hulda Hermannsdóttir här. -Hej.

-Kan jag komma upp? -Ja.

Sätt fart.

-Jag har några frågor om olyckan. -Okej.

Kan vi ta hur det gick till, en gång till?

Jag var på väg till Hagkaup och...

...han sprang ut mellan bilarna.

Jag hann inte... Plötsligt var han bara där.

-Är det allt? -Jag ringde polisen, och ni kom.

Jag har bevis som tyder på att det inte var en olycka.

Atli Karlsson gav fiollektioner. Privatlektioner.

Jag har kontoutdrag. Du har gjort inbetalningar till hans konto.

Femton transaktioner. Den sista gjordes förra veckan.

Det är för min son, Emil.

Han tog musiklektioner, men vi har inte råd med det nu.

-Marta, du kände offret. -Men det var...

Det bevisar inget. Inget alls!

Jag har träffat på många hemska människor.

Jag tror inte att du är sån. Jag tror att du...

...av nån anledning trodde att du gjorde det rätta, så jag...

Du måste hjälpa mig att förstå, okej?

Min Emil.

Han är bara tio år.

Och...Atli.

Han...

Han tog på honom.

Han är bara en liten pojke.

-Varför gick du inte till polisen? -Det kunde jag inte.

Att utsätta honom för det, så att alla får veta.

På nätet. I tidningarna. Det hade blivit...

Den här mannen.

Han förstör barns liv.

Han hade redan suttit i fängelse.

Han slutade inte för det. Han kom ut och hittade en annan pojke.

Min pojke. Polisen fick inte slut på det.

Fängelset fick inte slut på det. Jag fick slut på det.

Därför att han är min son. Det är min uppgift att skydda honom.

Och jag skickade honom till det där monstret i flera månader.

Är jag gripen?

Nej.

Nej, jag vet inte.

Inte än i alla fall.

-Nåt nytt? -En död turist har hittats.

Så oväntat. Får jag gissa?

-Reynisfjara-stranden. -Nej.

Kötlujökull. Nån asiat hittade henne.

Herregud!

Turister beter sig som att det här är Disneyland.

Eller hur? Skyltar och staket betyder samma jävla sak.

Resegruppen hittade en tjej vid en av glaciärerna.

Hon verkar ha ramlat ner.