The Front Room

Moderlivet blev kärlet som blev till en kalk

som fylldes med Kristi blod.

Om vi följer gudinnans historia

ser vi att vi tagit hennes symboler i vår besittning.

Till exempel halshögg grekerna Medusa

och placerade henne som skydd på Athenas sköld.

Samma sak med våra stolar.

Vet någon vem de symboliserar?

- Gudinnan? - Ja.

Namnet Isis betyder bokstavligen tron.

Inte så konstigt

att vi ser stolar som människor med armar, ben och ryggar.

- Är han inne? - Nej.

Frank kommer om en timme, men du kan lämna ett meddelande.

- Handlar det om schemat? - Ja.

Det måste kännas ruttet att inte ha kontroll.

- Jag klarar mig. - Bra att veta,

för det är inget personligt.

Det är som...

- Vad är det Frank kallar det? - Ja.

Säg bara att jag måste prata med honom

om schemat, tack.

Jag har sett såna som du ge upp,

men du är så duktig och uppskattad.

Antropologiavdelningen fungerar inte utan adjunkter.

Jag är inte adjunkt längre.

Du jobbar så hårt och är så duktig.

Förlåt att jag är sen.

Älskling?

Hej.

Jag måste kräkas. Min mage är i uppror.

Allt är bra. Oroa dig inte.

Tänk om läkaren inte hittar hjärtslag?

Jag älskar dig.

Det är okej.

Din dotter ser ut att må bra.

Ryggraden är rät.

Huvudet är stort och fint.

Ser du hennes små ben?

Nu ska vi se på hjärtat.

- Får jag höra? - Självklart.

Det är perfekt. Jag ser alla fyra...

Älskling?

Du sa att din mamma satt med dig där.

Ja.

Varför släpade du in den ensam?

Varför?

Du.

Det är okej.

Vad står på?

Ska jag verkligen bli en mamma?

Ja.

- Du såg ju bebisen. - Jag vet, men...

Det är inte...

En nyanställd fick ta över två av mina klasser.

I princip blir jag av med jobbet.

- De kan inte göra så. - Jo, de kan det.

Jag är inte fast anställd.

Jag visste att de skulle se mig som en jäkla assistent.

Åh, fan.

När vi var hos gynekologen

var jag avundsjuk för att alla var så glada.

Jag borde ju vara glad för att bebisen mår bra,

men allt är en enda röra.

Jobbet och huset som behöver fixas.

Vad ska vi göra, Norman?

Förlåt. Vänta lite.

Vems nummer är det här?

Hallå?

Norman Gene, är det du?

Vem är du?

Jag är hans mamma.

Herregud.

Jag inte har berättat allt om Solange.

Din styvmamma?

Hon är värre än du tror.

Jag fick inte äta...

...som barn innan hon trodde på mig när jag sjöng Jesus Loves Me.

Jag vet inte vad som händer.

Min pappa är döende i magcancer.

Hon vill att jag ska hälsa på...

Jag är så ledsen.

- Vi måste hälsa på honom. - Nej.

Du måste, eller hur?

Nej, det måste jag inte!

Hon tror att hon är besatt av den Helige Anden,

som ger henne krafter.

Hon kallar dem sina tecken och underverk.

Oj.

Varför berättade du inte?

För att jag trodde...

...det skulle skrämma bort dig.

Och ärligt talat

tror jag inte att hon ens skulle...

...godkänna dig och mig.

- Hon är inte... - Jag menar allvar.

Vet du vad?

Solange betyder ingenting.

Vi måste fokusera på oss.

På vår familj.

- Belinda? - Norman.

Mår du bra?

Jag gick visst i sömnen.

Öppnade du fönstret?

Det där är Wallaces.

Den låg på mattan.

Den blev väl kvar när vi flyttade barnkammaren.

Ja.

LEVNADSINTYG WALLACE MARSHALL IRWIN

Vet du var han håller hus?

Jag tror att han visar runt de nyanställda.

Men vi hade ett möte inbokat.

Jag har fått nog.

Du kan inte bara gå in där.

Jag slutar.

Norman.

Jag tänkte köpa målarfärg men kortet funkade inte.

Det var så pinsamt.

Vad står på? Mår du bra?

Pastorn från mina föräldrars kyrka ringde.

Pappa är död.

LJUSETS KYRKA

Jesus sa till henne:

- "Den som tror på mig..." - Välkomna.

"...ska leva om han än dör."

Tror ni på detta?

Ja.

Döden är en uppenbarelse.

Lawrence Irwin är mer levande

än vi är just nu.

Tillsammans med sin kärleksfulla fru Solange.

Han var en lärare,

en helare

och vän.

Och...

...ifall någon vill ha en läxa till...

...bad Lawrence mig

att läsa upp hans favoritvers.

"Det finns en kropp och en ande som står över allt

och genom allt och i allt."

Norman.

Pastor Lewis.

Det här är min fru, Belinda.

Hej, Belinda.

Mitt deltagande till er båda.

Tack för förrättningen.

Vänta, Norman.

Solange, din mamma, bad mig ta med dig till henne.

- Styvmor. - Ja.

Jag förstår att du tvekar.

Det gör jag.

Alla tror inte riktigt på samma sätt som hon.

Men hon har förändrats.

Jaså.

Kom och se.

Vi vet båda vad din far skulle ha bett om.

Kan du lyfta på min slöja så jag kan se dig tydligare?

Du måste vara min Normans Belind-er.

Trevligt att träffas, Solange.

Han sa inte att du väntade smått.

Pastorn säger att undrens dagar har kommit och gått.

Solange...

Tyst med dig.

Är det en flicka?

Prisa Honom!

Hur kunde du veta det?

Sanningen tändes av den Heliga Anden.

Förtjänar jag någon ömhet?

Vi har mycket att diskutera som familj.

Jag... Vi...

Belinda måste vila.

Är du inte skyldig mig den här vänligheten?

SISTA VILJA OCH TESTAMENTE

Är det inte konstigt hur du förändras?

Ibland känns det som hennes kropp och inte min.

Du är kärlet som bär hans barn.

Prisa Jesus, han ställer allt till rätta.

De där två kommer aldrig veta hur det är.

Att förändras är att vara kvinna.

Norman är en underbar make.

Som sin far, välsigne honom,

men män är som barn som måste läras,

speciellt de yngre.

Min senaste förändring var inte till min fördel.

Män-å-paus.

Det finns ingen paus i det.

Inte ens Lucifer hade kunnat göra så heta värmevallningar.

Okej. Sluta nu,

Hur ser det ut? Min advokat formulerade testamentet.

Inte lika bra som min son,

som är advokat.

Jag är offentlig försvarare,

- inte arvsrättsadvokat. - Självklart.

Att hjälpa de behövande. Jag lärde honom så bra.

Vill du ge allt till oss?

Varenda slant.

Huset är redan sålt, så lägg till det också.

Oj.

Var ska du bo då?

Doktorn säger att jag inte borde bo ensam.