The Sword with No Name (불꽃처럼 나비처럼)

I Faderns, Sonens och den heliga andens namn.

Amen.

Mars är över.

Vi vandrar nu på den väg som Johannes en gång visade oss.

Och den återigen leder oss till ljuset.

Bort härifrån! Regeringsstyrkorna kommer! Skynda på!

Var är er gud nu? Varför skonar han inte er?

Det finns bara ett skäl till detta!

Den Gud ni tror på finns inte!

Halshugg den här kvinnan nu.

Ska ske.

Mamma!

Mamma!

Mamma!

- Mamma! - Johannes.

Mamma!

Vad väntar du på? Ta och hugg huvudet av henne!

Snälla, låt min mamma leva!

Mamma!

Där ser ni vad som händer...

...om ni låter utländska makter förföra er till ett sånt här trams!

Mamma!

Mamma!

Korea, sent 1800-tal.

Katolska missionärer och tryckt papper...

...skulle genomdriva koloniala anspråk i Östasien.

Landet var liksom förlamat av konflikten...

...mellan reformatoriska och konservativa krafter.

Go-Chong är kung, men faktiskt regerar hans far Dae Yun...

...som bedriver en politik för strikt avskärmning.

För att befästa herraväldet uppmanar Dae Yun sin son...

...att göra en kvinna från Korea till drottning.

Och den här kvinnan kommer bli Joseondynastins öde.

SVÄRDET UTAN NAMN

De säger att en av hennes fördelarna är att hon förlorade sin far.

Men hur kan hon bli drottning utan att tillhöra en kunglig familj?

De är säkert trött på hur dessa familjer blandar sig i statsangelägenheter.

Vi ska se.

De kungliga familjerna kommer aldrig att finna sig i det.

Jag tror att Dae Yun har gått för långt den här gången.

Ja, de är alla rasande!

Utan tvekan kommer man försöka allt för att förhindra äktenskapet.

Det kunde förutses, far.

Den stora dagen ligger ju inte långt borta längre.

Och det handlar inte om mina personliga intressen.

- De kommer skärpa sina ansträngningar. - Jag vet det.

- Ska hon inte anländer här i övermorgon? - Det stämmer, far.

Du vet vad du ska göra.

Det får inte under några omständigheter nånting hända henne.

Jag ska göra allt i min makt, far.

Bra... Jag har inrättat en särskild militära tjänst.

Den är hemlig och står direkt under din ledning.

Vår situation kräver det.

Från och med nu ska du vara ansvarig för utvecklingen av speciella vapen.

Och...

...den viktigaste uppgiften...

...kommer att vara utvecklingen av skottsäkra västar för våra soldater.

Endast på detta sätt ska vi kunna bjuda motstånd mot en invasion utifrån.

Jag förstår, far.

- Där är den! - Du fångade den!

Kom hit, din fisk.

Du hamnar i So-Hees gryta. Eller ska du bräseras?

Kokning är det bästa man kan göra med dig!

- En förtjuserska! På vägen i ängen. - Va?

- Välklädd kvinna, alltså farlig. - Säger du det.

- Och det kan du se härifrån? - Självklart. Utan några problem.

Det måste vara på grund av dessa dyra glasögonen.

Mor, kolla på det här.

Korea är ett pyttelitet land.

Och ändå gör det motstånd mot de mycket större länderna runt omkring.

- Vad modigt det är. - Min dotter!

Du talar redan som en äkta drottning. Vad ska jag säga?

Ärligt talat så är jag inte alls glad över det här.

Vet du vilken sorts plats det här palatset är?

Det är helt igenom indränkt med blod...

...av alla de många oändliga striden.

Mor? Jag vill än en gång se havet.

- Som du vill. Jag ska göra mig klar. - Det behövs inte, jag åker ensam.

Om jag inte ens kan åka denna korta väg, vad vill du göra...

...när jag åker på min långa resa?

Klarar du den här båten?

Förlåt...

Jag frågade dig om du klarar den här båten.

Havet måste vara en speciell plats för dig, frun.

Jag menar, om du t.o.m. vill åka dit ensam!

Berätta för mig hur havet ser ut.

Vattnet sägs vara salt.

Vattnet är sig alltid lik på nåt sätt, va?

Så här!

Varsågod.

Får jag be dig vänta på mig här? Det tar inte lång tid.

Vänta lite, frun.

Jag...

Jag är så rädd att stanna ensam i den här vildmarken... så...

...jag följer med dig. Jag vill också se havet.

Jag kommer inte vara till besvär. Kan jag bara hänga med?

Mycket långt efter dig om du föredrar det.

Det är den här vägen, eller hur?

Nu går vi.

Lyssna!

Vi har redan åkt en lång väg!

Är du verkligen säker på att vi är på rätt väg till havet?

Tänk om det bara var vägen till bergen?

Varför skrattar du? Är jag löjlig då?

Åh, nej nej. Det är bara...

Jag ställde min far precis samma frågor när jag var liten.

Du var en dumskalle precis som jag? Närmast otroligt, eller hur?

Ursäkta mig.

Förlåt! Vad betyder dessa bokstäverna?

Det är mitt namn: "Ja" för "röd".

Och "Young" för "blomma".

Då jag var liten brukade jag ofta skriva mitt namn i sanden.

Och det försvann alltid spårlöst.

Vänta lite.

Jag plockade några blommor åt dig.

Jag tycker att de röda vildrosorna passar bra till ditt namn. Se...

Ja-Young!

"Röd blomma".

Var det verkligen det du tänkte?

Varför? Får jag inte det?

- Javisst. - Så du tar emot dessa blommor?

Självklart.

Tack ska du ha.

Det finns så många minnen på min avlidne far på den här platsen.

Han brukade tidigare ofta åka hit med mig.

Alltid när jag var upprörd eller ledsen tillbringade vi dagen här på stranden.

Detta är den plats jag alltid har funnit tröst.

Är du ledsen?

Behöver du tröst just nu?

Jag kommer snart resa bort till en avlägsen plats för att det är mitt öde.

Och jag är väldigt rädd.

Lyssna. Jag skulle gärna vilja visa dig nånting mer.

Se här.

Detta är äggen från en vattenfågel. Ingen vet om det.

Inte ens mina bästa vänner.

När ungarna har kläckts och solen har torkat deras fjäderdräkt,...

...stannar de inte här, de reser sig och flyger bort!

Och återvänder aldrig mer. Är inte de otroligt modiga, eller hur?

Det är minsann ett mirakel!

Jag känner mig mycket starkare nu.

Tack så mycket.

Tack för denna färden. Snälla, låt mig återgälda dig.

Om du insisterar! Men istället för pengar...

Kan du...

Kan du ge mig ditt hårband, är du snäll?

Ursäkta?

Åt en vän. Han är lite feminin och gillar såna saker.

Han skulle glädja sig.

Hejdå...

- Hur mår du. Är du okej? - Du måste till en läkare!

Det går bra. Vem var det? Varför förföljs du av dem?

- Låt mig först ta hand om såret. - Jag mår bra!

Jisses, varför har du så många fiender?

Kom inte närmare!

- Är det ni som är Min Ja-Young? - Ja, det är jag.

Jag är Lee No-Jun från gardet. Dae Yun skickar oss för att skydda er.

- Är ni okej? - Ja, tack vare den här mannen.

Jag ska eskortera ni från och med nu.

- Ja-Young, kan jag få prata med dig? - Sluta skrika!

- Ja-Young, är du här nånstans? - Lägg av, stick härifrån!

- Bort med tassarna! - Gå nu.

- Sätt fart! - Släpp det! Skrynkla inte till det.

Vad ska det betyda? Hur vågar du dyka upp här?

Jag vill träffa Ja-Young, få henne hit.

- Ber du mig döda dig med mina egna händer? - Sa jag nåt om att du skulle döda mig?

Jag sa jag ville träffa Ja-Young.

Är dina öron proppat igen?

Akta det där svärdet.

Du tycker att jag pratar bara för att jag har inget svärd.

Sluta nu!

Vad kan jag göra för dig?

Det var så här:

Jag längtade efter att vara stark!

Och för att visa mig vara stark dödade jag denna tiger med mina bara händer.

Jag tyckte att jag skulle ge den åt dig.

Låt honom gå! Han ville ju bara ge mig en gåva.

Sluta vara så samarbetsovillig.

Jag vill verkligen ha detta jobbet.

Men han sa att han inte ville döda kvinnor eller barn.

Det är så frustrerande.

En prisjägare tar det han får. Är ni galna allihop?

Se upp, det handlar om den här kvinnan. Som du ser är hon vacker.

Och om en vacker kvinna som denna är borta har du större chans.

Så se praktiskt på saken.

- Jag vill ju se praktiskt på saken, men... - Men vad?

Jag sa till honom att det vore tufft, men bara ta en titt.

- Varför vill han att hon ska dö? - När frågade vi nånsin varför?

Det måste vara jätteviktigt för honom, eftersom han betalar så mycket.

Så du ska sköta jobbet?

Mi-yong!

Du bråkade aldrig med kvinnor och barn tills nu.

Jag hade fel om dig. Det är ju inte som om vi skulle behöva pengarna.

- Tä-teja! - Ja?

Vem är du? Kom fram!

Det var inte alls dåligt.

Det är lönnmördare efter henne! Och de kommer snart slå till.

- Skaffa mannen hit om han vill gå med. - Jag ska leta efter honom.

Nu till dig! Handpenningarna. Du vet varför, eller hur?

- Nån ska ha gjort det med en hammare. - Det funkar också.

- Men svärd är bäst. - Absolut.