The Love Scam (Mica è Colpa Mia)

Vi tror att du passar för tjänsten. Arbetsveckan är sju dagar lång.

Månadslönen är 800 euro minus uniformskostnad.

Överblivna matkuponger ska lämnas tillbaka.

Ja, vad skulle jag göra med dem? Annat än att fördröja matköer.

Fem minuter, sa du. Han gråter fortfarande.

Här, ta honom.

- Så, ja. - Här har du nappflaskan och bärselen.

Tack.

Ledsen. Jag fick bråttom hit och blev tvungen att ta med honom.

Men du har en partner som kan passa barnet?

Nej, hans mamma är ute ur bilden, för...

Hon har lämnat oss.

Men jag behöver verkligen det här jobbet.

Snälla. Socialen är på mig hela tiden.

Jag är den enda han har. När han är med på mitt nuvarande jobb är han knäpptyst.

Hoppsan! Jag har honom.

Nästa.

Hoppas din farbrors intervju gick bättre.

- Svara, Vito! - Det är han. Hoppas det är goda nyheter.

- Det är din stilige bror! - Det behöver vi. Hallå?

Det är en nödsituation! Kom till Piazza Municipio vid tunneln!

- Kom hit, din jävel! - Gud, vilka gorillor.

- Du är dödens! - Ursäkta!

Här, Vito!

De kommer! Kör!

Hej då!

Hej, Napoleon!

Ja. "Hej".

Kom igen, Vito. Det är inte mitt fel att de är idioter.

Det är deras fel att de betalade för en mobil och fick en tvål?

Du måste sluta lura folk så där.

- Äh! - Det är det jag som ska säga.

Vi kom undan, gubben. Hoppa av.

Så där. Ta Napoleon en sekund.

- Låt farbror hålla dig en sekund. - Här. Okej.

- Jag sa ju... - Bara en sekund.

Är han en potatissäck, eller? Hur håller du honom?

- Håll honom. - Nej.

- Jag kan inte. - Kom här, gubben.

Han hatar mig lite, tror jag.

Ni måste knyta an till varandra. Hur ska det här annars gå?

Vi måste dela på ansvaret. Jag kan inte göra allting.

- Vi hjälps åt. - Ja.

- Jag lägger väskorna på taket. - Anna och Peppe.

- Vad gör ni? Håller ni på att flytta? - Hej, Vito. Vi fick ett bra erbjudande.

Drygt hälften av vad vi betalat.

Det var inte bra.

- Vi vägrar att sälja. - Hur kan ni stanna här?

Först kackerlackorna, sen avloppsproblemen.

- Kommunen säger att huset kan kollapsa. - Vad kan vi säga? Lycka till.

Lycka till, Anna och Peppe.

Hej då.

Ni behöver mer tur än vi.

Tack.

- Hon enerverar mig så. - Nu händer det väl nåt bara för det.

Läckan har blivit värre.

- Ta paraplyet. - Mannen från kommunen är här.

Igen.

- God morgon. - God morgon.

Den där sprickan har suttit där sen min farfar byggde huset.

Ingen har gjort nåt underhåll här sen dess, ser det ut som.

Hej då. Ha en bra dag.

Kom, gubben.

Vi har åtminstone kvar Luigino på andra våningen, så det är lugnt.

Lugnt?

- Nu, så. - Nu är vi hemma, gubben.

- Tjena. - Luigino.

Kan ni ta över Gennarino? Jag kan inte ta med honom.

Var skulle vi ha honom? Vänta. Ska du också flytta?

Det borde ni också göra. Det är så mycket problem här.

Vi växte upp här. Vi tänker stanna.

Okej.

Din farbror är för lat för att hjälpa oss.

- Det är nån vid dörren. - Öppna du. Jag ligger ner.

Kan du inte hjälpa mig och öppna dörren nu?

- Ta tid på dig. - Visst.

Vem är det?

- God morgon. - Vem är det?

- Brev till Antonello. - Vem är det?

- Brevbäraren! - Säg det, då.

Igen? Herregud.

- Vad var det? - Böter. Jag betalar senare.

- Ditt körkort rök ju för länge sen. - Ändå får jag fler.

Får jag se?

På med de här.

- Förstår du vad det står här? - Vad då?

Vår lägenhet ska säljas på auktion.

Vad har du gjort?

Varför tror du alltid att allt är mitt fel...

Berätta.

- Jag ska lägga mig och vila lite. - Lyssna här nu, dumskalle.

Domstolar tar inte folks hem utan anledning.

- Har du nåt att berätta? - Vad kan jag säga?

Se om det här gäller samma sak.

- Du har inte ens öppnat dem? - Jag vågade inte.

Du vågade inte?

- Nähä. - Nej.

Då ska vi se hur illa det är.

"De Leonardi". Vad är det för företag?

Hördu.

- Du är skyldig dem 50 000 euro. - Snicksnack.

Inser du nu varför de vill sälja?

UTMÄTNING

"Skuld till företaget De Leonardi?"

- Vad fan har jag gjort? - Hur ska jag veta det? Säg du!

Jag vet inte vilka De Leonardi är.

Nån behövde ett par "målvakter".

Det skulle vara bostadsägare, så att det inte skulle verka skumt.

Din bror och jag fick dela på 500 euro.

Men det här hade jag inte anat. Det verkade ganska riskfritt.

Riskfritt att vara målvakt för en lägenhet?

- Tja... - Så det är det inte, menar du?

- Nej, det är det inte. - Det visste inte jag.

- Vi måste prata med De Leonardi. - Hur då?

Vi får förklara vad ni har gjort.

Jag sa att ni är här, men både säljchefen och herr De Leonardi är ute just nu.

- Bara hans dotter är här. - Okej.

Men hon kan tidigast om sex veckor.

- Va? - Vi måste prata med henne nu.

Inte idag. Hon är lättretlig när hon har uppsatt hår.

Det har hon haft i ett halvår, sen jag började här.

- Så hon har varit arg i ett halvår. - Äh, hon är bara lite lättretlig.

De är ju arbetare.

Jag är på kontoret även om jag har 38 graders feber,

och ni kan inte ens skicka ett mejl? Ni är fem stycken!

Ni har haft åtta timmar på er och har inte fått iväg ett mejl!

- Hon är lite stressad. - Ja, lite grann.

Imorgon ska jag ha de där dokumenten!

Det där är hon.

- Vi förstod det. Fotot... - Det sitter...

- Kom. - Vart ska du?

- Hon har håret uppsatt. - Vi måste ju prata med henne.

- Annars mister vi lägenheten. - Hennes hår...

Ja.

- Ni glömde nåt. - Hej! Tack. Jag är ledsen.

- Se vad du gjorde. - Det var snällt av dig.

Inte nu. Kom igen. Ursäkta oss.

Där är hennes bil. Spring!

Vår skoter är stulen!

Den står här borta.

När hon stannar kan vi berätta.

När de ser Napoleon ställer de nog in auktionen.

Var lugn, Napoleon. Vi tar hand om det här.

Ditåt. Tappa inte bort dem.

Kom.

Där är de.

Den här vägen.

VÄLGÖRENHETSGALA

Snälla, ett foto.

- Kolla in det här stället. - God kväll.

God kväll.

- De fotograferar oss, gubben. - Där är hon.

Ursäkta. Vi har ett barn. Ursäkta oss.

- God kväll. - God kväll.

Hur var namnet?

- Sorrentino. - ...tino!

Ni står inte med.

- Kolla noga. - Ni står inte på listan.

- Förlåt. Vi ljög. - Kom igen.

Vi måste prata med De Leonardi.

- Ni måste tyvärr gå. - Snälla. Det går fort.

- Kliv åt sidan. - Det går jätte...

- Tyvärr. - Schysta.

Har du inget hyfs?

- Vilket ädelt initiativ. - Tack.

Men allt är tack vare min dotter Marina.

Hon driver stiftelsen och är samtidigt företagets ess.

Just nu håller hon på med ett hotell som är mer som en upplevelse.

Det är första steget i en plan att bygga om ett helt område.

Det är det som är ambitionen.

Men utan herr Spagnoli skulle det bara vara en idé.

Jag sköter bara ekonomin och det rent administrativa.

De ska ta över och ge mig barnbarn så att jag kan gå i pension.

- Det skulle jag vilja se. - Vänta bara.

- Då ska vi låta er vara. - Vi ses sen.

- Varsågoda. - God kväll.

- God kväll. - God kväll.

De släpper in alla utom oss.

Inte undra på. Du ser ju ut som en inbrottstjuv.

En inbrottstjuv.

Vad ska vi göra?

Jag har en idé. Följ med mig.

- Du ville ju prata med henne. - Ställ bara inte till en scen.

- Tjena. Brorsan är med mig. - Det är lugnt.

- Jag är med honom. - Gå du. Hej.

Ja!

Gå in.

Kolla in det här.

Är det ett bröllop, eller?

Kolla på det här.

Titta där.

- Ta Napoleon en stund. - Jag vet inte hur man gör.

- Jag måste lösa det här. - Han gråter bara.

Han lugnar sig snart. Håll honom ordentligt.

- Vi går... - Titta vad jag har hittat!

En karusell.

- Hoppla! - Försiktig.

En karusell. Titta!

Där är hon.

Antoné.