Super Pumped

Så du vill jobba för Uber.

Jag har en fråga till dig.

Är du en skitstövel?

Ursäkta, ett ögonblick. Har ni en grej?

Quentin har en grej, ja. Det är en säkerhetsfråga.

Fan heller. Vi har inte tid med säkerhetsskit.

Vi har taxikommissioner över hela landet som försöker sabba oss.

Journalister försöker infiltrera oss.

Vi har problem med passagerarnas säkerhet.

- Annars är vi... - Graves här...

...är vad min mamma skulle kalla "besvärlig".

En kille svarade på en tweet från mig i jakt på någon sylvass.

Jag gjorde honom till vd. I tre minuter, tills jag insåg att företaget var riktigt.

Sen tog jag jobbet.

Och nu gör han ditten och datten, några viktiga saker.

Han är tydligen vår nya säkerhetschef. Säkerhet?

Du vet hur många passagerare vi har om dagen. Över en miljon.

Oavsett hur vi kollar upp förarna -

- kommer nån kåt kille som hade en dålig morgon -

- och glömde runka att ragga på en passagerare.

Är det mitt fel? Pressen får det att låta -

- som att våra bilar är som att korsa Times Square på natten 1976.

Det finns viktigare saker än säkerhet...

TK, du kommer att älska mina kulor.

Det löser allmänhetens uppfattning och bidrar till slutresultatet.

En avgift för säkra resor, TK.

Vi använder de orden och lägger till en dollar per resa.

Vi kan göra en förarutbildningsvideo eller nåt.

Och resten...

Jag älskar dina nötter.

Låt mig förklara det här för er -

- som är för godtrogna för att fatta vad som pågår.

Avgiften för säkra resor ger bara en sak -

och det är inte säkerhet.

Det är dina pengar på deras jävla bankkonto.

Bara för att de döljer det i det finstilta på en app -

är det ändå en bluff.

Du låter som ren Michael Eisner-skit.

Matt, vad tycker du?

Det verkar vilseledande.

Är det okej?

"Är det okej"?

Det är helt jävla genialt. Vet du vem Michael Eisner är?

Killen som drev Disney.

När han började var parkeringen vid nöjesparkerna gratis.

Första året på jobbet tog han en dollar per bil för att parkera -

- och sen steg priset bara. Folk fick panik.

De protesterade: "Det här är oamerikanskt."

Men vad gjorde de? De fortsatte parkera på Disneyland -

- för att de vill träffa Långben. Det är ju för barnen!

Vi är Långben och Mimmi och jävla Musse Pigg, allt i ett.

När vi får in dem i bilen kan vi ta vad vi vill i arvode nästa gång.

Ni har klartecken för avgiften för säkra resor.

De orden är värda hundratals miljoner dollar.

Bra jobbat.

Du svarade inte på min fråga.

Är du en skitstövel?

Jag känner igen den där minen.

"Jag vet vad jag vill säga -

men jag vet inte om jag borde säga det."

Jag känner igen den blicken. Vet du varför?

För innan allt det här hade jag samma min.

- Vad tycker du? Grått eller... - Grått?

De kallade det "kol" i butiken.

- Det ser grått ut. - Okej.

Du kan inte välja fel bland de tre nyanserna av färgpaletten.

Hur ser det ut?

Vad?

Så vad vet du?

Om Bill Gurley?

Benchmark är en av de bästa riskkapitalfirmorna i Silicon Valley.

Om de investerar i oss blir vi stenrika.

Om de tackar nej, suger vi.

Och Bill Gurley är beslutsfattaren.

Beslutsfattaren.

Han är en riktig lirare.

Han är bokstavligt talat lirare.

- Han spelade på college. - Ska du prata sport med honom?

Han är nog mer peppad på hans bästa bolag. Eller hur?

- eBay? - Ja, precis.

- De satsade 6,5 miljoner. - Vad är det värt nu? Fyra?

Fem miljarder.

Om Benchmark hoppar på UberCab är vi...

Stenrika. Du sa det. Ni köps upp. De öppnar böckerna.

Lyckade. Det här måste funka.

Men jag vet inte.

Han ser bara en kille i töntiga jeans och skitskor.

- Vad är det för skor? - Nej, han ser att du är ett gråbrunt sto.

- Va? - Från "Res takbjälken högt"?

Salinger. Du får läsa den senare.

Det betyder att dina idéer spelar roll.

Inte dina kläder. Han ser det.

- Vad gör du ikväll? - Läser på om en ny cancermedicin.

Innan jag går ut med det offentligt.

Han ska få så mycket attityd att han inte ens märker kläderna.

Var inte Winston Wolfs coola version av Travis.

Var öppen.

Visa honom att du är sårbar.

Och behöver hans pengar och skydd.

Det kan vara den rätta.

"Kan vara." Ger mycket plats åt andra sidan vadet, Bill.

Landar du där, Fenton?

Bara lite mindre optimistisk.

Vi pratar om att sätta miljontals dollar och vårt rykte på spel med honom.

På hans produkt. Och det är en bra produkt.

Ja. UberCab är gediget. Tekniken kan vara nåt.

Och det är en bra bransch.

Men varför inte Cabulous eller Taxi Magic?

Hur vet vi att Kalanick är den utvalde?

Vad är motargumentet då?

Han är motargumentet. Jag började med att tala för.

Bill. Nåt kommer att bli stort in sektorn.

- Hans rykte... - Du vet hur det är med mig.

Börjar Travis och jag avsluta varandras meningar...

En enhörning kommer att explodera i den här sektorn.

Nån kommer att tjäna 100x på sin investering.

Men kan den här Travis verkligen rida?

Jag blir som sherifferna i västern.

Backa sex steg och stirra honom rakt i ögonen.

Och skjuta honom?

På Benchmark Capital skjuter vi inte grundare.

Det överlåter vi åt Sequoia.

Här är han.

Mr Gurley.

Bara Bill.

Alla har siffrorna om företaget.

Så jag pressar dig inte om det.

Allt plugg i onödan.

Men jag vill förstå hur det kommer sig att du ser dig själv växa till att bli vd.

Det kan inte alla grundare.

Första dagen efter high school hade LeBron James ett möte på Reebok.

Han tog bussen dit. Allt han hade råd med.

Han satt vid världens längsta konferensbord,

med vd:n.

De pratar och LeBron märker att vd:n börjar skriva nåt.

Sen reser sig vd:n och går längs hela bordet.

Han ger honom en check på tio miljoner dollar.

Det är bara de två där inne och LeBron är bara 18.

Han säger att han nästan tog checken.

Han började nästan gråta. Allt han nånsin jobbat för -

uppenbarade sig framför honom.

Men han ställde sig upp och gick därifrån.

Starkt drag.

Ja, han förstod sitt värde.

Eller hur? Till slut skrev han på för mycket mer -

med de han ville vara med. Nike.

Men först fick han ta bussen några gånger till.

För att komma till förmögenheten.

- Men du går inte. - Nej.

För du är inte vilken riskkapitalist som helst.

Du är Nike.

Och jag vet det.

Vi kanske inte säljer in oss ikväll. Vi bara...

Vi pratar bara lite.

Om jag sålde dig skulle du redan ha plånboken framme.

Nej, jag är här för att få kontakt.

Och i den andan ska jag berätta -

- att jag har underpresterat i min potential som ledare.

Men om jag hade en mentor som du -

kan vad som helst hända.

Hur skulle dina förare beskriva deras relation till företaget?

- Där gjorde vi rätt. Våra förare... - Din armé.

Det var det jag tänkte säga. Vår armé.

- Och en nöjd armé... - ...är en armé som kan vinna.

Ja, sir. Och det är inte bara för egen vinning.

Det är en stor del av motivationen.

Jag tror att tjänsten kan vara värdefull.

Den kan vara bra för så många, så många grupper av människor.

Ända sen första gången jag fick idén.

Eller sen...

Sen Garrett Camp och jag fick idén.

Det kan jag tro.

Vi var i Paris, högst upp i Eiffeltornet.

Det kom till mig som en skur.

Jag såg ett sätt att störta taxibolagens löneslaveri.

Demokratisera hela branschen -

- för de hårt arbetande förarnas skull och för passagerarnas.

Jag såg allt från ovan, ett nytt transportmedel -

- men också ett sätt för folk att klara sig på sina egna villkor.

En mamma som kan jobba när barnen är i skolan -

- eller en pappa som kan stänga av appen när det är dags för familjemiddag.

Det är tanken.

Det är folk som kör folk.

En bil är alltid nära.

En privatchaufför, men bara när det behövs, så kostnaden är minimal.

Något som stör ut taxibranschen.

Jag behöver bara en verksamhetsledare och ingen är bättre än du.

Ja, du kanske har nåt.

Men det krävs mycket jobb. Mycket jobb.

Garrett bidrog med mycket. Absolut.

Det är fint att du ser till att han får del av äran.

Självklart. Nej, det måste man.

Då handlade det bara om att övertyga änglainvesterarna -

- och när de såg hur produkten fäster sig...

Ska vi ta några av de riktiga frågorna?

Visst.

Är du villig att jobba med investerarna?

Lyssna på kloka råd?

Jag lyssnar alltid på bra idéer.

Men jag tar aldrig order. Jag kan inte.