Romulus

Vi räddar Alba.

Detta vet gudarna om.

Alla letar efter honom.

Jag skulle hellre sjunka genom jorden ner till de dödas rike...

Jag skulle hellre sjunka genom jorden ner till de dödas rike-

-än att framföra det här smärtsamma budet.

Han har blivit dödad.

Hans bror Iemos mördade honom.

Han förblindades av en grym gud. Han ville ha riket för sig själv.

Han förblindades av en grym gud. Han ville ha riket för sig själv.

Jag såg honom genomborra Enitos i ryggen med sin dolk.

Det är inte möjligt.

Jag stod långt bort, obeväpnad.

Jag kunde inte rädda honom. Jag svär, inför alla gudar-

-att mitt hjärta inte kommer att få frid-

-förrän jorden har druckit Enitos blod!

Vem ska nu bli Albas kung?

Tala om för oss vem som blir vår kung, Amulius!

Alba måste få en kung!

Lagen säger att du ska bli kung!

Du är den ende som kan leda vårt förbund.

Länge leve Amulius!

Ge dem vad de vill ha.

Du kommer att bli en storartad kung.

Länge leve Amulius! Länge leve Procas son!

Död åt Iemos! Död åt Iemos!

Död åt Iemos!

Död åt Iemos!

Ilia. Albas kung vill tala med dig.

Känner du igen mig, Ilia?

Far.

Ditt ansikte har förändrats.

Darra inte.

Darra inte.

Be Gudinnan att skydda mig och bringa framgång åt Alba.

Jag förstår inte.

Endast kungen får träda in här.

Jag är kungen.

Du?

Och tvillingarna?

En lever, men det är den sämre av de två.

Han mördade sin bror framför ögonen på mig.

Vem av dem lever?

Iemos lever.

Varför gråter du? Ilia...

Varför?

Far...

Jag gråter glädjetårar för din skull.

-Är du hungrig, Wiros? -Ja, snälla!

Bräk.

-Jag förstår inte. -Bräk!

Som ett får!

Du föddes till slav.

Såna som du ska behandlas som djur.

Jag hittade honom vid floden. Han andas.

Den här är min.

Vad ska jag göra med honom?

Han kan bli min slav.

Bravo, Taurus. Han har funnit sig en slav.

Lever han verkligen?

Håll fast honom! Håll fast honom!

Han är en rebell. Han gillar inte att bli fasthållen.

Ge honom till mig. Jag ska lära honom.

Så där!

Så här får man slavar att röra på sig!

Se så, din slyngel!

Håll fast honom!

Var kommer du ifrån?

Han är värdefull. Han är ingen slav.

Talar du vårt språk?

Slicka.

Slicka.

Den är min!

Akta dig, annars skär jag halsen av dig!

Har du nåt att äta?

Har du nåt att äta?

Vi är Luperci. Vi kommer från Velia.

Du hade tur som råkade på Taurus.

Han är dummast av dem alla.

Hör du dem?

De sliter hjärtat ur oss dödliga och äter upp det.

Du var ensam i skogen... Mötte du andarna?

Varför svarar du inte? Vad har jag gjort dig?

Det ni gör, det gjorde jag som barn.

Jag var i skogen med min bror.

Vår far lämnade oss ensamma i en hel månad.

Rumia känner lukten av rädsla.

Och du stinker av det.

Tror du att du är bättre än jag?

Du har ingenting. Du har ingen.

Du är bara en slav.

Du är som jag.

Jag är fri...

...och du sitter i en bur.

Jag är inte som du.

Vår dotter darrade.

Som om hon var rädd för mig.

Hon är inte rädd för dig.

Hon är rädd för allt utanför templet.

Du är trött.

Jag har inte sovit på flera dygn.

Din makt är säker.

Iemos lever.

Så länge han lever är min makt som ett hus byggt på lera.

Han kan inte fly för evigt.

Ingen kommer att ge beskydd åt en brödramördare.

Ertas.

-Drick! -Inte nu.

-Gabis kung har en oxe på tungan. -Hallå!

Ertas vållades störst smärta efter mig.

Han och Numitor stod varandra mycket nära.

I Veji räddade min bror honom från etruskernas svärd.

Varför talar du om Veji nu?

Din bror är i exil, Enitos är död och du skäms inte för att äta och dricka.

Jag har alltid beundrat ditt mod, Ertas.

Men tänk på vad du säger nu.

Får jag inte längre tala?

Ingen hindrar dig.

Prata på. Vi lyssnar.

Ni kände inte tvillingarna.

Enitos och Iemos älskade varandra.

Iemos kan inte ha dödat Enitos.

Jag skulle inte heller ha trott det om jag inte hade sett det själv.

Men jag såg det inte.

Du fruktar att mista dina privilegier.

Du och Numitor var vänner. Därför säger du så här.

Mitt folk är hängivet Alba. Vi har aldrig fått oförtjänta privilegier.

Vad vill du ha då, lille kungen av Gabi?

Sanningen.

Sanningen...

Sanningen känner bara jag till.

Och du får lov att tro mig.

Den nye kungen får mycket att ta itu med.

Ditt folk borde få ny mark att bruka.

Vad ska du säga till pojkarnas mor?

Pojkarnas mor är lyckligt lottad.

I exilen får hon aldrig veta vad hennes son gjorde.

Upp med dig, slav!

Där jag går, följer du med.

Vi kommer att få gå tillbaka tomhänta.

Säg inte så. Vi måste ta med oss nåt, om det så bara är en mus.

Cnaeus slår ihjäl oss om vi kommer tillbaka tomhänta.

Vi måste visa att han kan lita på oss så att vi blir hans jämlikar.

Gå.

Tvinga mig inte att släpa dig!

Sluta titta på mig så där!

Knyter du loss repet om jag fäller vildsvinet?

Om du talar igen binder jag fast dig vid trädet-

-så blir du mat åt vargarnas härskarinna.

Banka era käppar i marken om ni vill fånga den.

-Tyst, slav! -Lyssna på mig.

Jag vill bara hjälpa er.

Lita på mig. Jag ska inte rymma.

Du ger Cnaeus ett vildsvin och äran blir bara din.

Det här är mitt, kom ihåg det.

Moder Vesta...

...trefaldiga Gudinna...