ആദ്യത്തെ 200 വരികൾ.
Min far talade sällan om det förflutna.
Med ett undantag.
Han körde sin vanliga rutt från landet till staden
och bestämde sig för att plocka upp en liftare.
Hej.
Sån är min pappa. Han plockar alltid upp främlingar.
Men den här mannen var annorlunda.
Han ville bli avsläppt vid avfart 77.
En väg som leder ut i ingenstans.
Innan han gick varnade han min far.
Akta dig för de svarta flaggorna.
De är endast lojala mot sig själva.
Han rådde min far att bunkra och fly.
Att hitta ett säkert ställe och gömma sig.
2 KM INDUSTRIOMRÅDE R
Och framför allt vara på sin vakt.
Så det var precis vad vi gjorde.
Siaren. Det var vad min far kallade honom.
Eftersom han förutsåg framtiden.
Efter det...
...började svarta flaggorna och andra paramilitära grupper slåss om makten.
Allt inom synhåll plundrades och brändes och lämnades sen att ruttna.
De som inte mördades på gatan...
...svalt ofta eller frös ihjäl i sina hem.
Dessa människor hade en sak gemensam:
Alla dog de i rädsla.
Frusna, hungriga och rädda.
Sen blev allt ännu värre.
En av de återstående paramilitära grupperna förorenade allt vatten.
En enda droppe kunde förstöra hela ens immunsystem.
Det var då helvetet bröt lös.
Hela städer utplånades.
Landet som födde himlens alla religioner ödelades.
Vi som överlevde hade inget att hålla fast vid.
Inget utom vår tro på mänskligheten.
Och på varandra.
Glöm det.
-Vet du vad jag menar? -Ja.
Det är därför du ska glömma det. Far låter dig inte komma nära henne.
Det kan jag inte acceptera. Jag ska tala med honom, man till man.
Tror du inte jag gör det?
-Schack matt. -Jag var distraherad. Vi spelar igen.
Pappa!
Pappa!
Frid vare med dig.
Vi har besök.
-Hur många? -Jag såg bara en.
Gå upp igen. Var redo att täcka mig.
-Shuaib! -Det här är fel tillfälle, Jamal.
-Jag följer med, pappa. -Det gör du inte alls.
Pappa. Sluta behandla mig som ett barn. Jag kan hjälpa till.
Jag vet. Ingen här är mer kapabel.
Jag vill att du stannar och tar hand om de andra.
-Två knackningar och allt är lugnt... -Tre så är det problem.
-Hon är sjuk. -Av vattnet.
Snälla, hjälp mig.
Jag gillar inte det här.
Kom hit.
-Kom hit! -Vänta lite. Det är en fälla.
-Hon är i min dotters ålder. -Lås inte upp grinden, Shuaib.
Snälla, hjälp mig.
Eller döda mig bara.
Jag måste. Håll den här.
-Vad gör du, pappa? -Han klarar sig. Täck honom bara.
Shuaib!
Stäng grinden så snart jag är tillbaka.
Fem flickor nära vattenkällan
Bara en är min sanna kärlek
Fem flickor nära vattenkällan
Tre är borta, två är kvar
I ditt ställe skulle jag stå stilla.
Sänk vapnet.
-Ge mig flickan. -Sänk vapnet, kompis.
-Flickan. -Jag ber dig inte igen!
Kasta det på marken.
Jag behåller det.
-Vad heter du? -Angår dig inte.
Vem är du med?
Angår dig inte.
-De kallar mig Abu Eissa. -Mig kallar de...
...en lösdrivare. Jag reser inte med nån.
Varför är du här? Vad är du ute efter?
Vatten.
Jag behöver vatten.
Jag ger dig några liter.
Du ger mig flickan.
Mycket generöst, Abu Eissa.
Du har en massa vatten där uppe och kan bara avvara några liter?
Det är inte bara till mig.
Tänk om du får en liten present utöver henne.
-Vad då? -Jag har kulor, så många du vill ha.
Nio millimeter?
Nej.
Jag har .22.
-Har du 7.62? -Tyvärr inte. Men jag har...
Lugn, Abu Eissa! Ta det lugnt. Det är en present, sa jag ju.
Vänta.
Jag har sådana här. De är användbara, du behöver inget vapen.
De kan avlossas av vad som helst.
De orsakar förödelse.
Jag har inget behov av dem.
Hör på mig: Jag ger dig tio liter vatten. Du ger mig flickan.
Och du och dina vänner kommer aldrig tillbaka.
Du behöver inte deras tillstånd. Det här är mellan dig och mig.
Du har rätt.
Det är bara mellan oss.
Shuaib! Kom tillbaka!
Jag får inte korn på nån av dem!
Skjut!
På lastbilen!
Shuaib!
Khaled?
Gabba?
Flytta dig, pappa!
Be dem kasta sina vapen, annars...
-Gick det bra? -Skjut inte!
Jag passerade bara. Jag hörde er gräla och valde er sida.
-Vad förde dig hit? -Jag sökte skydd.
Det är banditer överallt. Jag hoppades hitta goda människor.
Är du ensam?
Gulbin!
-Nån annan? -Nej, det är bara vi två.
Är du okej?
Det är bara en skråma. Jag har upplevt värre.
Får jag ta fram min kniv?
Har ni hälsat på killarna som sköt mig?
Gulbin talar ingen arabiska. Hon är kurd och min kurdiska är inte så bra.
Men på nåt sätt lyckas vi kommunicera.
Vad är det med dig? Hälsa.
Hej.
-Pappa! -Det är ingen fara.
-Du är inte skadad? -Du kunde ha skadat min välgörare.
-Jag trodde han var med... -Jag vet vad du trodde.
Det är okej.
Jag heter Shuaib. Det där är Qais.
Jag är Mussa.
Var det du som räddade min far?
Tack.
Kom in.
Vi kan åtminstone tvätta ditt sår.
Min son var kapten för sitt fotbollslag.
Bäste målgörare i två år.
Gud välsigne honom.
Jag beklagar dina förluster.
Vi är alla på samma väg.
Begrav flickan i morgon bitti.
Lugn, det är inte mitt blod.
-Mussa. Det här är min dotter Maryam. -Hej.
-Daoud. -Ja.
Ritningar.
Grafisk design och animation. Jag jobbade lite för tv.
Ritningar.
Zainab. Bilal. Vi har gäster.
Jag heter Mussa. Det här är Gulbin.
-Hej. -Hej.
Byggnaden är enorm. Känn er som hemma.
Vad är det här för ställe?
Det var en fabrik för flygplansvingar.
Hur länge har ni varit här?
318 dagar.
Är allt som det ska?
Har du nåt du vill säga?
Mussa. Han borde stanna hos oss.
Bara Mussa?
Eissa.
Vi känner dem inte. Vi känner inte Mussa eller hans laster.
Han räddade ditt liv. Vad mer behöver du veta?
Vi måste ändå vara försiktiga. Världen har förändrats.
Mamma var försiktig men blev ändå sjuk av vattnet.
Jag gjorde allt för att rädda henne.
Vi behöver en bättre plan än att vara försiktiga.
Det är så siaren sa. Och jag litar på Gud.
Du litar på Gud men planerar inte för framtiden.
Vi måste ta kontroll över vårt öde inte bara acceptera det.
-Nu räcker det. -Du måste förstå...
Det räcker, sa jag!
Talar du engelska?
Bara kurdiska, tyvärr.
Du har gjort mig en stor tjänst och jag är tacksam.
Ni får gärna stanna några nätter men det är allt.
Såvida ni inte har nån annanstans att ta vägen. Men då finns det villkor.
Ni sköter alla sysslor som jag ber er om.
Brukar inte gäster få vila och äta innan de fattar sådana beslut?
Jag ber.
Hur träffades ni två?
Jag hittade henne i ett övergivet bostadsområde.
Hon hade gömt sig där ända sen hennes man dog. Han blev mördad.
Vi har varit tillsammans sen dess. Ödet måste ha fört oss samman.
Tror du inte?
Hur blev han mördad?
Han slets sönder.
Lem för lem.
De slets från hans kropp.
Av en grupp självutnämnda "soldater".
De beslutade...
...att han inte hade rätt att leva.
Som genom ett mirakel lyckades Gulbin fly.
Som tur var var det jag som hittade henne.
Jag ser mina ärr som nåt vackert.
Kan du översätta?
No comments yet. Be the first to leave one.